Gör forskningen till din

– Jag hinner det, för jag tycker att det är intressant och det ingår i mitt uppdrag och då utför jag mitt arbete på rätt sätt! Jag behöver inte läsa från pärm till pärm utan jag läser de delar som är relevanta för mig utifrån de dilemman och frågor jag har just då.

Att hon själv tycker att den delen av arbetet är intressant hjälper förstås, samtidigt är det en medveten strategi eftersom hon känner att hon måste vara påläst för att vara involverad i utvecklingsarbetet och få andra involverade i sin tur.

Alltså googlar hon på sådant hon vill ha svar på, frågar om tips från andra skolledare eller ber om råd från kommunens utvecklingsledare. Hon tycker också att hon får stöd av sin områdeschef och av skoldirektören som själv har disputerat och har ett stort intresse för forskning.

Att den nya skollagen kräver att verksamheten i förskolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet är bra, för kanske kan det ge förskolan en stärkt ställning i samhället i stort, funderar hon. Utmaningen blir att skapa forum för diskussioner där pedagogerna får tillfälle att reflektera kring det egna arbetet och ta ställning utifrån forskning som finns.

– En svårighet är hur man får med sig hela gänget. Det är en process som tar tid. Det gäller att få in andra tankar och att man tycker att det är relevant att hitta vad andra har forskat om frågan. Jag vill att alla ska känna det ansvaret, att man får in det här tänket och inte bara gör som man alltid har gjort.

Än har hon inte kommit igång med att arbeta med de här frågorna på det sätt hon skulle vilja, utan hösten har handlat mycket om den reviderade läroplanen. Men en sak hon identifierar som viktig är att man avsätter tid till frågan och att tiden sedan också ägnas åt det man har tänkt.

För henne är pedagogerna i förskolornas utvecklingsgrupp en viktig kanal till arbetslagen. Att skapa nätverk kring frågor är ett annat sätt man kan lyfta in forskning på, samtidigt som det gäller att ha en röd tråd i arbetet på förskolan och få med alla. En förutsättning för att få till stånd goda diskussioner är ett öppet klimat där det inte finns ett rätt svar, tycker hon.

– Just bollandet i diskussioner gör att det händer något och att vi lär i situationen.

Karin Rönnerman är professor vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet. Hon leder ett nordiskt nätverk kring aktionsforskning, har handlett många förskollärare som aktionsforskat och följt deras utveckling. Hon tycker att aktionsforskning är ett bra sätt att föra in forskning i förskolan.

– Förskollärare som bedriver aktionsforskning uttrycker att de får ett mer medvetet sätt att jobba på. De diskuterar mer med varandra och vågar pröva fler nya sätt att arbeta på.

När det gäller den nya skollagen betonar Karin Rönnerman att man inte kan skilja ”vetenskaplig grund” från ”beprövad erfarenhet”.

– Det blir lätt att man förenklar beprövad erfarenhet till bara ”erfarenhet” eller ”sunt förnuft”. Men med beprövad erfarenhet menas att man har valt ett arbetssätt eller en metod som man observerar, utvärderar, diskuterar och reflekterar kring. Man gör en analys kring sitt sätt att arbeta, är nyfiken och ställer frågor. Under arbetets gång kopplar man sina erfarenheter till forskning.

Hon tycker att diskussionen om forskning ofta är frånvarande i förskolan i dag. I stället nagelfars styrdokumenten som ju är ideologiska dokument.

– Man ägnar mycket kraft och energi åt att tolka styrdokumenten, men ska utbildningen vila på vetenskaplig grund måste man förhålla sig till forskning som har gjorts och inte bara till läroplanen.

Visst är det så att pedagoger och chefer i förskolan kommer i kontakt med ny forskning, kanske genom att delta i förskollärarlyftet, gå på föreläsningar, mässor eller annan slags kompetensutveckling.

Men att bara ta emot information räcker inte.

– Om förskolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet måste man göra frågan till sin. Att man funderar över ”hur jobbar vi? Vad säger forskningen om detta?”

Att ta del av nya resultat genom att läsa sig till dem är något man inte kommer undan, tycker hon. Men att läsa innebär inte att man måste läsa allt, utan man kan välja att läsa sammanfattningar till exempel eller välja ut delar som man är intresserad av. Viktigt är också att få möjlighet att diskutera med kollegorna. Ställ frågor till forskningen, tycker hon. Hur kom de fram till sina resultat? Hur gjorde de undersökningen?

– Man måste våga ifrågasätta och ha en kritisk blick på forskningen.

Ett sådant förhållningssätt skulle höja kompetensen och kvaliteten i förskolan på sikt, tror hon.

– Tänk inte på forskning som något som pågår ”där ute” utan fråga i stället ”vad av detta kan vi förhålla oss till i vårt arbete?”.

En tendens är att man i förskolan fokuserar enbart på forskning med direkt koppling till barns utveckling och lärande. Därför kan det finnas en poäng med att tänka lite bredare, tycker hon. Det finns fler sätt att höja kompetensen på, bland annat genom att ta del av teorier kring organisation eller hur man skapar lärande arbetsplatser.

En annan fråga hon tycker är viktig framöver är hur förskolan tar emot och tar vara på de förskollärare som är forskarutbildade. Erkänn deras kompetens, tycker hon.

– Ge dem ett mandat och se att de får förutsättningar att jobba med fler uppgifter än enbart i barngrupp.