Elever måste lära sig att förstå skillnaden mellan forskning och humbug. Det menar Olle Alexandersson som dragit igång Forskningsnätet Skåne för att göra undervisningen mer forskningsbaserad.
– Det är de två mål vi har, säger initiativtagaren och verksamhetsledaren Olle Alexandersson.
Under de tio år som verksamheten pågått har 260 forskare besökt skolor, framför allt de fyra som driver Forskningsnätet. Eleverna har fått möta allt från Nobelpristagare till nanoforskare och islam-experter. De har också gjort studiebesök på såväl högskolor som på företagens forskningsenheter.
– Det är viktigt att eleverna förstår skillnaden mellan forskning och humbug, säger Olle Alexandersson. Att forskning är en slags provisorisk verksamhet där man hela tiden tar hänsyn till nya fakta och skapar nya teorier och att det sällan finns absoluta sanningar. Det är svårt för den mänskliga naturen att förstå, men lika viktigt att begripa som att vi varken haft google eller mobiler utan forskning.
Eva Cederberg, lärare på Österlengymnasiet som varit med sedan starten år 2000, är entusiastisk:
– På FN-dagen hade vi en panel med tre forskare som diskuterade maktförskjutningen i världen. Efteråt fick eleverna prata med forskarna i mindre grupper. Vi har haft många fantastiska program, inte bara för elever utan också för oss lärare, säger hon.
Att det alls blev ett forskningsnät har med tacksamhet att göra. När Olle Alexandersson och hans familj flyttade till Simrishamn från Uppsala blev mötet med sonens gymnasieskola en positiv upplevelse.
– I en glesbygd som Österlen är skolan viktig för att människor både ska flytta dit och stanna kvar. Jag och min hustru har under många år arbetat i gränslandet mellan forskning och samhälle och kläckte den här idén. Jag presenterade den för skolans ledning och fick ett entusiastiskt ja till svar. Sen har det rullat på.
Förutom Österlengymnasiet i Simrishamn drivs forskningsnätet av Skolstaden i Helsingborg, Sankt Petri skola i Malmö och Hässleholms Tekniska Skola, HTS. Periodvis samarbetar man också med andra skånska gymnasieskolor, främst i Malmö. Sammanlagt når man varje år runt femhundra lärare och femtusen elever.
Verksamheten finansieras med stöd från bland annat Region Skåne. Skolorna själva står för 25 procent av kostnaden. Arbetet med att söka bidrag tar mycket tid och energi och helst vill man att forskarmedverkan ska bli ett stående inslag i utbildningen med en egen budgetpost.
– De regelbundna forskarbesöken ska vara något som skolorna är stolta över att kunna erbjuda, säger Olle Alexandersson. Att forskare besöker skolor är inte helt ovanligt men det sker sällan på ett systematiskt sätt.
– I framtiden vill vi se ett ännu närmare samarbete mellan forskningen och skolan. Oftast har besöken förberetts väldigt noga på skolorna. Men om vi ska vara självkritiska händer det ibland att vi blir ett nedslag. Det kommer en forskare, eleverna är inte riktigt förberedda, de får ett spännande föredrag men det sker ingen uppföljning. Vi hoppas kunna utveckla former för bättre integrering med den ordinarie verksamheten.
Olle Alexandersson är oftast med på forskarbesöken.
– Nu när jag har lämnat mitt traditionella yrkesliv har jag mer tid och jag brukar skjutsa forskarna till skolorna. Väl på plats är det roligt om det är rektorn som tar emot och introducerar gästen. Det ger en helt annan tyngd. Skolledningen kan också stötta de lärare som är kontaktpersoner genom att se till att de får tid för detta inom ramen för sin tjänst.