Hon lär klassen göra dataspel — och ser svaga elever blomma upp.
Hur kan det komma sig att unga spelledare i onlinespelet World of warcraft handplockas till chefspositioner på stora IT-företag som Google, Apple och Microsoft trots på sin höjd halvdana betyg?
Om man frågar den prisbelönta SO-läraren och IT-pedagogen Stina Ekmark är svaret ganska enkelt. Dessa företag värdesätter kompetenser som skolan traditionellt inte har uppmuntrat.
— Arbetsmarknaden efterfrågar elever med ledarskapsförmågor, simultankapacitet, uthållighet, med fallenhet för problemlösning och samarbete och som kan hantera språk på ett effektivt och kommunikativt sätt, säger hon och slår sig ned i soffgruppen med två koppar ljummet kaffe i det rymliga personalrummet på Myrsjöskolan i Nacka.
Nyligen genomförde Stina Ekmark ett projekt där hon lät elever i år 8 inom ramen för ordinarie undervisning skapa egna dataspel som appar till mobiltelefoner. Projektet, som enligt Stina Ekmark är världsunikt, stärkte henne i uppfattningen om vikten av relevant IT-undervisning. Elever som varit svaga i traditionella ämnen blommade upp när de för en gångs skull fick vara duktigast.
— Det gäller att utnyttja deras starka sidor, och fråga sig varför vissa elever kan sitta hemma och spela i timtal när de tappar koncentrationen efter 15 minuters arbete med franska revolutionen i skolan.
Eventuella kritiker som menar att skolan ska fokusera på sin kärnverksamhet med traditionella ämnen ska veta att samtliga elever i klassen utom två höjde sitt betyg i matematik under den tid projektet pågick, trots att ämnet inte var integrerat.
— Jag funderade mycket på vad det kunde bero på. Eftersom jag inte är mattelärare ska jag vara försiktig med att uttala mig generellt, men personligen är jag övertygad om att eleverna genom sitt arbete med programmering blev marinerade i ett logiskt tänkande som de hade stor nytta av i andra ämnen. Det är synd att problemlösning inom skolan ofta är begränsat till matematikundervisningen.
Stina Ekmark vill ha betydligt högre krav på skolorna i fråga om ny teknik än vad många kan uppfylla i dag. Hon anser att man från högstadiet och uppåt måste börja prioritera datorer framför traditionella läromedel.
— Vissa skolor har så dålig kapacitet att det är ett skämt. Att alla elever får samma förutsättningar med tillgång till datorer är en demokratisk fråga.
Men det handlar också om inställning, anser hon. Bland såväl lärare som skolledning.
— Rektorer måste ge lärarna de tekniska förutsättningarna och tillåta dem att misslyckas för att de ska våga försöka. Och lärarna kan å sin sida inte hävda datorbrist som ursäkt för att inte sätta i gång. Det är inte nödvändigt med en dator per elev, även om det naturligtvis underlättar.
Det ljumna kaffet har kallnat och personalrummet har tömts på lärare, som brukligt är en fredagseftermiddag efter klockan fyra. Stina Ekmark avslutar med en uppmaning till sina kolleger.
— Gräv där du står, börja med de förutsättningar du har. Och framför allt: Våga pröva, det gör inget om du misslyckas.