Antalet slöjdklubbar har växt rejält sedan verksamheten startade för fem år sedan. Nu kommer nästa steg: en virtuell slöjdklubb på nätet som ska bli tillgänglig även för barn med funktionsnedsättning.
Under ett år är mellan 3 500 och 4 000 barn mellan sju och fjorton år med i en slöjdklubb. På vissa håll – speciellt i storstäderna – är intresset mindre, men på mindre orter och på landsbygden är det ganska lätt att få med barn i slöjdklubbar.
– Vi trodde att det skulle gå lättare att starta slöjdklubbar i städerna än vad det visat sig vara. I storstäderna konkurrerar vi om barnens tid, på landbygden kommer man gärna även om slöjdklubben ligger en bit bort. Det finns många exempel på barn som åker upp emot tio mil för att vara med, säger Andreas Sohlberg.
En av de bärande idéerna med slöjdklubbarna är att de ska fungera genusneutralt. Därför kompletteras hård- och mjukslöjd och återbruk med berättande, musik, teater, lek och rörelse.
– Tanken är att alla barn ska få möjlighet att uttrycka sig kreativt, men att de har olika sätt att göra det på. Vi vill verkligen att verksamheten ska vara så genusneutral som möjligt och när vi lyckas visar det sig att flickor frivilligt gör hårda saker och pojkar mjuka saker, säger Andreas Sohlberg.
Hittills har omkring 900 slöjdklubbsledare utbildats.
– Det finns en ganska stor efterfrågan bland slöjdlärare att gå den här utbildningen som fortbildning. Många fungerar också sedan som handledare för slöjdklubbar.
När verksamheten startade utbildades främst slöjdare i pedagogik, så att de skulle klara att handleda barn i slöjdandet. Nu är det lite tvärtom – nu utbildas pedagoger till slöjdare.
– Det har visat sig vara en bra strategi. Förutom lärare har vi utbildat fritidspedagoger, museipedagoger och dramapedagoger. Det kommer fler barn tillgodo när vi utbildar personer som redan har ett intresse av att förmedla till barn. Det intresset var inte lika stort bland slöjdare.
Många slöjdlärare uppskattar att arbeta med barn som själva valt att komma och slöjda och det friare arbetssättet.
– Det här är ett lekfullt sätt att jobba och många säger att det skulle vara roligt att arbeta på ett likande sätt i skolan också.
Slöjd är en grundförutsättning för skapande, framhåller Andreas Sohlberg och jämför med vad teckning är för konstnärer. Man behöver inte teckna för att måla, men man måste förstå hur det går till. Det är samma sak med slöjd – man behöver inte slöjda för att skapa, men förstår man slöjdens förhållningssätt till problemlösning kan man göra lite vad man vill.
– Vi vill erbjuda ett sätt att lära, att bygga upp barns självförtroende, lära barn att kontrollera sin kropp, sin koordination och sitt rumsliga seende. Dessutom vill vi att de ska ha kul.
Hemslöjden har fått mycket pengar för att bygga upp en community på nätet för slöjdklubbarnas deltagare. Här ska medlemmarna hitta redaktionellt material, få inspiration, lära av varandra, knyta kontakter och skapa intressegrupper. Den rymmer dessutom ett forum för pedagoger och handledare som arbetar pedagogiskt med barn och slöjd. Resultaten av den första miljonen, som kom från Stiftelsen framtidens kultur, finns sedan ett par veckor tillgänglig på nätet (www.slojdklubben.se).
– Vi har byggt denna community tillsammans med barnen. Vi har ett barnperspektiv och ser oss vuxna som möjliggörare av barns skapande. Vi talar inte om vad de ska göra, utan frågar vad de vill göra och visar och inspirerar. Vi har försökt tillämpa samma arbetssätt för webblösningen.
Därför har de låtit 95 barn från olika delar av landet delta i olika workshops där de ritat, beskrivit och förklarat hur de vill att det ska fungera på nätet.
Idén att skapa en community på nätet kom ursprungligen från ett par slöjdklubbar för funktionsnedsatta barn. De efterfrågade en slöjdklubb på nätet som stöd. Vissa barn har lättare att kommunicera med en dator än med en människa.
Andreas Sohlberg och en dramapedagog reste ut i landet där barnen fick leka och arbeta med frågeställningar kring slöjd och slöjdklubbar och internet. De redovisade i form av ett kollage, där de fick beskriva hur en slöjdklubb på nätet borde organiseras.
– Detta tolkades sedan tillsammans med en interaktionsdesigner, en webbstrateg och pedagoger. Nu ligger den första versionen på nätet.
Under tiden har hemslöjden deltagit i en innovationstävling, arrangerad av Post-och telestyrelsen, som premierade digitala hjälpmedel som kan underlätta vardagen för funktionsnedsatta.
– Vi var en av vinnarna och priset var 200 000 euro. Därför kan vi nu vidareutveckla vår community tillsammans med funktionsnedsatta barn. Ihop med professionella testledare får de gå igenom sajtens olika funktioner och lämna förslag så att den ska fungera för dem.
Sajten ska specifikt anpassas för barn med rörelsehinder och barn med autismspektrumstörningar.
– Riktigt hur det kommer att utveckla sajten vet vi ännu inte. Vi kommer att bygga om den beroende på reaktioner vi får från användarna. Principen vi arbetar efter är design för alla – det här är en sida som ska fungera för så många som möjligt. Det ska inte vara en sida specifikt för barn med funktionsnedsättning – men den ska fungera för barn med funktionsnedsättning, påpekar Andreas Sohlberg.
– Vi kommer att arbeta mest med innehållet och hur man presenterar slöjd. Om man till exempel är rörelsehindrad och vill tälja finns det massor av sätt jag som vuxen kan möjliggöra det på. Det ska vi försöka illustrera genom bilder, filmer och liknande.