Det är faktiskt inte rocket science. Ändå har många av oss svårt att komma igång med sociala medier – som definitivt inte handlar om bara skvaller och underhållning längre.
På torsdagskvällarna följer Martina Lundström hashtagen #Skolchatt. Där får hon tips och tankar om allt från bedömning eller Lgr11 till skolpolitik.
– Under skoldagen hinner man inte alltid prata. Men via Twitter kan jag ändå följa diskussionerna, säger Martina, som är it-pedagog och lärare i slöjd och svenska på Änggårdsskolan i Linköping.
Varför gör inte fler som hon? Malin Crona (som vi förresten hittar via Facebook) är journalist på Sveriges Radio och chef på webbredaktioner. Hon har en förklaring till den ”stora kulturkrocken”, som hon kallar den: att yngre är mer positiva till den nya tekniken är äldre.
– Efterkrigsgenerationen är van vid att man inte bör visa upp sitt privatliv. Men de yngre tänker att man tvärtom vinner andras förtroende genom att berätta om sig själv. De har levt länge i stabila, rättssäkra sam- hällen och oroar sig inte för att information ska hamna i orätta händer, säger hon. Vilka sociala medier växer? Vilka dör? Inte så intressant tycker Malin Crona, men hon tror ändå att Facebook och Twitter invaderats av för mycket reklam, och att bloggen kommer tillbaka.
– Jag vill faktiskt inte ha annonser om inkontinensskydd i högerspalten på min Facebook, säger hon. Bloggen är mitt ”hemma på nätet” där jag bjuder in dem jag vill prata med.
Anna Kaya är lärare i svenska som andra- språk på Norrbackaskolan i Stockholm. Hon började med en blogg. Hon ville hitta lärare med samma, lite smala, jobb som hon själv, och det gjorde hon. Sedan följde Twit- ter naturligt.
– Jag har kanske lär mig allra mest om styrdokumenten och om hur pass olika folk tolkar dem runt om i landet, säger hon.
Varför använder inte fler lärare Twitter? Kanske för att man inte vet om det är okej för skolledningen att man uttrycker sina åsikter, tror Anna Kaya.
– Jag kollade med min rektor, men hon vara bara glad åt mitt bloggande och twittrande.
Kanske är man helt enkelt blyg. Öppen- heten, och att man måste stå för sina åsikter, kan vara lite jobbig i början. Dessutom kan det kännas svårt att uttrycka sig på högst 140 tecken. Många gör också misstaget att följa för få twittrare.
– Tricket är att följa hundra eller två hundra personer, annars blir det ingen fart på flödet.
En del tycker också att tweetsen är svåra att förstå, lite interna, och fulla med förkortningar.
– Men då är det ju faktiskt bara att fråga: ”Vad menar ni?”. Du får snabbt svar.
Yasmine El Rafie är Sociala medier- korrespondent på Sveriges radios nya webbradio Alltid nyheter och var mellanstadielärare ett år. De sociala medierna har öppnat ett fönster mot världen som inte fanns förut, anser hon. Hon ser hundra möjligheter att använda sociala medier som lärare.
– Kanske kontakta en liknande klass i Australien och byta låtar eller bilder med varandra. Eller göra källkritik på Youtube-uppgifter om man är samhällslärare. Och så vidare. Men det viktigaste skälet att vara med på sociala medier är förstås är att se hur barnen har det.
– Lyssna på vad kidsen säger i klassrummet om nätet, och se efter vad som pågår. Och om du lyckas bli vän med någon elev på till exempel Facebook, se till att svara om de vill chatta med dig. Sociala medier pågår inte bara på kontorstid, säger Yasmine.
Yasmine tycker inte att man ska stirra sig blind på näthatet.
– Det finns mycket nätkärlek därute också. Mobbade elever har vittnat på nätet om hur de inte skulle ha överlevt utan det stöd de fått via nätet, av andra elever som varit mobbade.
Jonas Fredén