Bäddar för god hälsa

– Se till att ha sängen i rätt höjd. Vi utgår från den som är kortast, säger Karin Bäcklund, som är handledare till Caroline Wallin.

Det har bara gått tre dagar sedan Caroline Wallin började sitt arbetsplatsförlagda lärande, apl, på medicinavdelningen på lasarettet i Falun.

Handledaren är elevens guide in i yrket.

– Vi går igenom varje moment och Karin berättar vad jag ska tänka på, säger Caroline Wallin.

– Jag ser Caroline som en ny kollega som man måste lära från grunden. Jag ser till att hon lyfter rätt, böjer på benen, inte bara använder armarna och så vidare. Det är också viktigt att påpeka att man måste be om hjälp med en tung patient. Man behöver inte klara allt själv, säger Karin Bäcklund.

Caroline Wallin går i årskurs två på omvårdnadsprogrammet på Kristineskolan i Falun. I årskurs ett gjorde hon apu inom hemtjänsten, och hon känner igen det där med att man inte alltid tänker efter före ett lyft.

– När man snabbt vill hjälpa någon att komma upp, kanske man inte tänker på hur man gör. Då känns det efteråt, säger hon.

Tunga lyft. Det är det första som läraren Ewa Linds Andersson kommer på när jag frågar henne vilka riskerna är i de yrken som eleverna på vård- och omsorgsprogrammet utbildar sig till. Innan eleverna går ut på sin första praktik övar de just lyft i Kristineskolans metodrum. Ofta får skolan hjälp av ett så kallat ryggombud från kommunens omsorgsverksamhet eller landstinget. Eleverna flyttar varandra från säng till stol, från rullstol till duschstol – med liftar, glidplattor och andra hjälpmedel. ”För att bli bra på omvårdnad krävs bra metodrum” står att läsa på dörren.

– Jag berättar också för eleverna att de undviker risker genom att läsa journaler noga och alltid vara med på rapporten om patienterna. Då vet man om en patient exempelvis ska upp för första gången, och kanske därför riskerar att svimma. Om man är förberedd på sådana händelser kan man undvika felaktiga rörelser, säger Ewa Linds Andersson.

Statistik från Afa försäkring pekar på att just fallskador, exempelvis till följd av lyft, är vanliga bland undersköterskor och vårbiträden. Dessa två yrkesgrupper står för det största antalet arbetsrelaterade fallolyckor bland kvinnor mellan 2005 och 2009. Enligt Afa sker dessa fallolyckor främst vid hantering och förflyttning av patienter.

Andra risker i yrket är hantering av sprutor, något som eleverna därför också tränar återkommande i skolans metodrum. Smittspridning är också en viktig arbetsmiljöfråga för personal inom vård och omsorg.

– Lasarettets hygiensköterska kommer hit och pratar med årets ettor. Hon går igenom basala hygienrutiner och personlig hygien. De frågorna upprepas så klart under apl. Personalen måste ju ta reda på vad eleverna kan, säger Ewa Linds Andersson.

En annan riskfaktor för eleverna på vård- och omsorgsprogrammet är hot och våld. Mellan 2005 och 2009 skedde drygt 6 600 arbetsolycksfall på grund av hot och våld mot kommun- och landstingsanställda. Den i särklass mest utsatta gruppen var undersköterskor och vårdbiträden; 37 procent av dessa olyckor drabbade dem, visar Afas statistik.

Kerstin Edholm, som undervisar i social omsorg, tycker att det är mycket viktigt att förbereda eleverna på situationer med hot och våld.

– De behöver lära sig hur människor i kris, missbrukare eller dementa personer kan reagera. De måste lära sig att bemöta dem, men också hur de praktiskt ska agera, exempelvis var de ska placera sig i rummet för att kunna komma därifrån, säger hon.

– Jag har nyligen pratat med ettorna om verbala kränkningar av olika slag. Eleverna kan råka ut för patienter som exempelvis säger könsord. De kan också utsättas för sexuella trakasserier, och vi har pratat om hur de ska hantera sådana situationer, tillägger Ewa Linds Andersson.

I nya gymnasieskolan finns inte kursen i arbetsmiljö som tidigare var obligatorisk på yrkesprogrammen (se faktaruta sidan 21). Under många år har Kerstin Edholm hållit i kursen på Kristineskolans omvårdnadsprogram. Nu ges kursen bara två läsår till – för de eleverna som i dag går årskurs två och tre och alltså fortfarande läser enligt omvårdnadsprogrammets kursplaner.

På arbetsmiljökursen går Kerstin Edholm igenom fysisk och psykisk arbetsmiljö och eleverna får studera arbetsmiljön på den egna skolan och på en annan arbetsplats. De ges också grundläggande kunskap om arbetsmiljölagstiftning, räddningstjänst, brandskyddsfrågor och – elsäkerhet.

– Det är sådant som man kanske inte tänker på, men det händer att man råkar ut för exempelvis trasiga kontakter när man besöker vårdtagare i hemmet.

Kerstin Edholm har valt att lägga en hel del tid på frågor om stress.

– Jag har varit arbetstagare, arbetsgivare och huvudskyddsombud och jag vet att det är väldigt lätt att säga ja, och inte tänka på sig själv. Det är viktigt att prata med eleverna om detta.

När nu arbetsmiljökursen försvinner dyker i stället arbetsmiljöfrågor upp som mål i olika kurser. Kristineskolans lärare i vård och omsorg har ännu inte hunnit planera hur arbetsmiljöfrågorna ska integreras i undervisningen i den nya gymnasieskolan, och Kerstin Edholm uttrycker viss oro:

– Det är synd att arbetsmiljökursen försvinner och att arbetsmiljöfrågorna ges en mindre tydlig plats i nya gymnasieskolan. Samtidigt vet jag att det för min del blir naturligt att ta upp dem i undervisningen.

I den handledarutbildning som Kristineskolan ordnar varje år berörs också arbetsmiljöfrågor. Kerstin Edholm brukar gå igenom lagstiftning, vad eleven får göra och inte, olycksfallsförsäkringar med mera.

Ingela Wilhelmsson är studentansvarig på avdelningen där Caroline Wallin är elev. Hon utgår från att eleverna har vissa kunskaper i arbetsmiljöfrågor, som lyftteknik och hygien, när de kommer ut på apl. Samtidigt kan undervisningen skilja sig mycket från skola till skola.

– Därför är det viktigt att göra en avstämning med eleverna om vad de kan. Även om de fått lära sig arbetsmomenten i teorin på skolan, så ligger det på oss att lära dem i praktiken, säger Ingela Wilhelmsson.

Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter ska skyddsombudet underrättas om elevens arbetsuppgifter och kunskapsnivå. Några rutiner för detta finns dock inte på den avdelning som tidningen Yrke besöker.

– Nej, men om vi ser någon brist tar vi upp det med skyddsombudet, säger Ingela Wilhelmsson.

Såväl halvtidsbedömningen som görs under elevens apl som de besök som lärarna gör på arbetsplatsen blir stationer på vägen för att se till så att eleven lär sig vad den ska. Arbetsmiljörelaterade frågor är en del av dessa samtal, framhåller Ingela Wilhelmsson.

I den nya gymnasieskolan är det kanske ännu viktigare att elever förbereds för yrkets alla uppgifter, även de riskfyllda. Efter tre år av varvad teori och praktik ska ju vingarna bära.

– Nu ska eleverna bli anställningsbara efter yrkesprogrammen – och inte bara förberedda för yrkeslivet, säger Kerstin Edholm.