Bara var femte lärare i grundsärskolan lever upp till de nya kraven på behörighet. Det visar en enkät som Lärarnas tidning har gjort i tio kommuner.
Lärararnas tidning har undersökt hur de nya behörighetskraven för särskolan slår i tio slumpvis utvalda kommuner (se faktaruta). Av de nära 300 lärare som i dag arbetar i särskolorna i dessa kommuner kommer endast 60 att betecknas som behöriga år 2015 när legitimationsreformen ska vara genomförd.
De flesta av dem som svarat på enkäten tror att det blir mycket svårt eller omöjligt att uppfylla kraven på behöriga lärare till 2015.
— Vi har hittills sett oss som en särskola med välutbildad personal, också elevassistenterna har specialpedagogisk kompetens. Nu har vi plötsligt ingen lärare som uppfyller kraven på behörighet, säger Lena Österlund, rektor vid grundsärskolan i Arboga.
Många oroar sig också för att lärare som är behöriga för grundskolan men inte för särskolan nu väljer att gå till grundskolan.
Ann-Christin Larsson, ombudsman vid Lärarförbundet, är kritisk mot hur förordningen slår:
— Det är cyniskt, känslokallt och byråkratiskt tänkt. De som utarbetat den här förordningen kan inte ha varit i en särskola. De förstår inte att ta till vara den erfarenhet och kompetens som finns hos personalen.
Hon föreslår att övergångsperioden fördubblas till åtta år så att särskolan får en chans att hinna i fatt kraven.
Rektorerna i enkäten efterlyser flexibla lösningar och statliga satsningar på vidareutbildning för denna grupp som inte omfattas av Lärarlyftet 2.
En orsak till att så många blir obehöriga är att de tidigare speciallärar- och specialpedagogutbildningarna sett så olika ut under åren. Inriktning mot utvecklingsstörning och arbete i särskola har inte funnits i långa perioder.
På Skolverket är man väl medveten om de många obehöriga som blir en effekt av reformen.
— Det är först nu som det blir ett riktigt behörighets-begrepp i lagstiftningen. Det är själva syftet med reformen. Tidigare har detta inte varit lika tydligt reglerat, säger Pia-Lotta Sahlström som leder arbetet med legitimeringen vid Skolverket.
— När det gäller lärare i grundsärskolan får vi analysera varje individs ansökan och se vad man har för inriktning på sin speciallärarexamen och specialpedagogexamen.
Däremot är det helt klart att det krävs en examen för att bli behörig. Det räcker inte att ha läst fristående kurser i specialpedagogik på högskolan eller inom ramen för Lärarlyftet 1.
Skolverket utreder nu om förordningen behöver ändras när det gäller äldre speciallärar/specialpedagogutbildningar.
Mats Norrstad, ledamot av Lärarförbundets förbunds-styrelse och skolformsnämnd för specialpedagogik, är kritisk till bristen på analys av konsekvenserna av reformen från statens sida.
Han menar att staten och kommunerna måste skaka fram nödvändiga resurser till lärare så att de kan slutföra en utbildning för att bli behöriga. Man måste också inta en generös bedömning av lärares kompetenser och erfarenheter vid en validering, anser han.
— Annars blir det ett svekfullt agerande mot många lärare som har arbetat länge men har en examen som inte riktigt passar in i nuvarande modell.