Lärare som vill bli lektorer måste ha intyg på visad pedagogisk skicklighet. Men hur gör man som skolledare för att bedöma den?
I och med legitimationen infördes en möjlighet för lärare och förskollärare att bli lektorer. Tanken är att de ska utgöra en naturlig koppling mellan forskning och skola eller förskola.
För att kunna bli lektor måste man vara legitimerad förskollärare eller lärare, ha en licentiatexamen och ha arbetat fyra år. Under den perioden ska man också ha visat pedagogisk skicklighet.
Det är rektorn eller förskolechefen som ska bedöma den pedagogiska skickligheten. Men hur gör man det?
– Det många rektorer säger är att de vet vad en bra lärare är men de vet inte vad det är man ser det på, säger Charlotte Wieslander, undervisningsråd på Skolverket.
Skolverket har tagit fram kompetensprofiler för utnämning till lektor. Enligt dem ska läraren bland annat
- ha breda kunskaper inom sitt ämne
- kunna sprida engagemang för ämnet hos eleverna
- sträva efter att utveckla elevernas lärande utifrån aktuell forskning
- driva skolutveckling
I Skolverkets kommentarer står att ett sätt att bedöma den pedagogiska skickligheten är att läraren själv får beskriva hur arbetet med olika pedagogiska metoder har främjat elevernas lärande. Ett annat är att ta hjälp av sakkunniga, till exempel på högskolor och universitet.
Det finns inte reglerat hur många lektorer som ska utses. Men enligt Charlotte Wieslander är förhoppningen att det ska finnas minst en lektor på varje skola. Det är inte heller bestämt hur stor del av arbetstiden som en lektor ska få avsatt för forskning – eller om lektorn automatiskt ska ha rätt till högre lön.
– Det är arbetsrättsliga frågor som får lösas genom avtal mellan arbetsmarknadens parter, säger Charlotte Wieslander.
Gertrud Svensén