Nyblivne rektorn Johan Kant gillar att sticka ut
— Du kommer mitt in i ett kaos. Jag har åtgärdsprogram som inte upprättats, föräldrar som ringer och undrar varför deras barn inte har fått något schema än, en hemsida som inte lagts ut av någon anledning och till råga på allt är slöjdläraren sjuk i dag och jag vet inte vad jag ska göra med eleverna.
Ångrar du att du blev skolledare?
— På ett sätt gör jag faktiskt det. Att vara lärare är världens roligaste och viktigaste yrke. Under mina nio år tyckte jag inte en enda dag att det var tråkigt att gå till jobbet. Det kan jag inte säga som rektor, men å andra sidan har man som skolledare möjligheter att påverka på ett sätt som man inte kan som lärare.
Och påverka är något som Johan Kant i allra högsta grad vill göra. Därför skrev han den nyutgivna boken »Yrke: Lärare«, som är på samma gång en skolpolitisk debattinlaga och en metodikbok.
— Jag ville berätta att jag faktiskt lyckats mycket bra, trots dåliga förutsättningar för eleverna. I lärarkåren finns ingen tradition av att lyfta fram bra exempel som andra kan lära sig av.
Johan Kant slår fast att alla skolor har skickliga lärare som skulle kunna inspirera de mindre duktiga som behöver hjälp.
— Men karriärtjänster och legitimation räcker inte. Vad lärare behöver är fortbildning värd namnet och löneökningar.
Som lärare var Johan Kant en orädd person som sa obekväma saker. Det var inte uppskattat av alla.
— Min klass hade en mattelärare som inte lyckades så bra. När jag tog upp frågan blev han fruktansvärt upprörd och kände sig kränkt. Men vi måste våga synliggöra lärare som har en dålig metodik och som är i behov av stöd. Hur ska de annars få möjlighet att utvecklas? Och om jag måste välja mellan kollegialitet och kunskapsutvecklingen för 25 elever så är valet enkelt.
Han menar att alla elever är bildningsbara, men att vissa har större behov av skickliga lärare än andra.
— Medelklassens barn klarar sig med vilken undervisning som helst, men det gör inte elever med trasslig bakgrund. De behöver genuint intresserade och engagerade lärare som tror på dem.
Johan Kant efterfrågar också en mer klinisk pedagogisk forskning, som kan slå fast vilken metodik som fungerar och vilken som inte gör det.
— Ta olika läsinlärningsmetoder och testa på ett antal klasser under en tioårsperiod. Vilka gör ungarna till bäst läsare? Svårare än så behöver det inte vara.
Han är förvånad över att det inte ställs samma krav på den pedagogiska forskningen som annan verksamhet, trots att den är minst lika viktig.
— Jag tror inte att folk inser hur mycket skolan egentligen betyder. Läkare kan bota och ingenjörer bygga. Men som lärare påverkar du oräkneliga barns hela framtida liv.