Rektorerna har ett stort och viktigt uppdrag, men arbetsuppgifterna är för många och lönerna för låga. Det är dags för ett skolledarlyft.
Lärare är avgörande för elevernas resultat. Det visar forskningen och det är de flesta överens om. Men för att kunna vara en bra lärare behövs goda förutsättningar och skickliga ledare. Skolledare är därför avgörande för både elevers och lärares möjligheter att nå toppen av sin förmåga.
Skolledare kan verkligen göra stor skillnad för en skola. Skolledare som fokuserar gemensamma mål och utveckling, inspirerar lärarna och låter det vara högt i tak skapar också en kreativ arbetsmiljö. Människor som trivs och får utvecklas åstadkommer bättre resultat.
Att vara skolledare är ett komplicerat, utmanande och spännande jobb. Det skiljer sig på flera sätt från andra chefsuppdrag. Flera studier visar att det är ett av de allra tuffaste chefsjobben, både för att man har fler medarbetare och för att arbetsuppgifterna är så många och olika.
Skolledare är garanter för att varje elev får den kunskap hon eller han har rätt till. En skolledare är också administrativ chef, kommunikations-, personal-, utvecklings-, it- och teknisk chef, köksmästare och den viktigaste pedagogiske ledaren — samtidigt varje dag. Dessutom förväntas skolledaren se och bekräfta alla i vardagen: lärare, elever, föräldrar, politiker och egna chefer.
Ett stort och viktigt uppdrag. Ansvaret har dessutom ökat, senast i nya skollagen. Rektor har sitt uppdrag från riksdagen och ansvar för stora personal- och elevgrupper, ofta utan rimligt administrativt och strategiskt stöd.
Åtskilliga undersökningar visar att skolledarnas situation måste förändras. TCO rapporterar att skolans chefer sticker ut jämfört med andra chefer. Man har större arbetsmängd och ansvar för flest medarbetare. Skolinspektionen slår larm om att den pedagogiska ledningen av skolan får stå tillbaka — skolledare tvingas ägna sig åt så mycket annat. Rektorernas löner ligger långt efter jämfört med andra chefer i på arbetsmarknaden.
Professor Michael Fullan lyfter fram skolledarna som nyckelgrupp. Han konstaterar att elevers resultat beror på hur mycket skolledaren involverar sig i lärarnas förbättringsarbete av undervisningen. Det är alltså helt nödvändigt att skolledare är aktiva i vardagsarbetet. Det är det som gör skillnad.
Lärarnas samverkansråd och Sveriges Kommuner och Landsting är i avtal överens om vikten av att skolledare har mandat och förutsättningar för uppdraget. Men lokalt lyser ambitioner och satsningar på ledarutveckling, ökad ledartäthet och skolledarlöner med sin frånvaro. Bland fristående skolor finns några goda exempel, men även där är rektorsuppdraget inte tillräckligt högt värderat.
Regeringen har tagit vissa steg med till exempel en obligatorisk rektorsutbildning. Samtidigt lägger staten på fler och fler arbetsuppgifter utan att rensa bland andra.
Den skolhuvudman som menar allvar med en bättre skola måste satsa på sina skolledare. På större inflytande över resurserna, tid för pedagogisk ledning och högre chefslöner. Med satsningar på skolledare byggs också lärares förutsättningar. Och så byggs grunden för elevernas resultat. Skolan behöver ett rejält skolledarlyft.
