Att integrera kärnämnen med karaktärsämnen har varit en paroll för Naturbruksgymnasiet Dingle de senaste två åren. Genom tätt samarbete lärare emellan och ett par-tre projekt per läsår lär sig eleverna både svenska, matte, ekonomi och kommunikation när de planerar gårdsbruk, stängslar in hagar och reparerar traktorer.
Sex killar och en tjej från årskurs ett av Naturbruksbruksprogrammet, nästan alla klädda i rejäla arbetskläder, följer intresserat genomgången mitt inne i en stor maskinhall. De har precis lärt sig räkna geometri.
– Ni skulle ju räkna på hur mycket gödsel det fanns i och hur lång tid det skulle ta att tömma brunnen vi mätte där ute om traktorn går i tre kilometer i timman. Och så räknade ni ut hur många lass det skulle bli totalt – det blev väl 142? Det innebär att om man bara kör i två timmar som någon sa så hinner man inte med mycket, eller hur?
Magnus Ogemark, lärare i både matematik, maskinlära och skog, ser upp från sina papper med en frågande blick på eleverna som står i en tät klunga runt honom. De nickar och pekar och diskuterar sinsemellan hur lång tid det egentligen kommer att ta innan brunnen med gödsel faktiskt blir tom. Och de konstaterar ganska snabbt att det är långa arbetsdagar de har framför sig som blivande bönder.
– Vi har mätt gödselbrunnen här utanför och så motorn där, säger Magnus Ogemark och pekar. Sen har vi tittat på hur motorn är uppbyggd, hur cylindrarna arbetar och så vidare. Visserligen har de inte börjat med kursen Basmaskin Service än men det är bra som förberedelse.
Han förklarar att han som både karaktärs- och kärnämneslärare kan dra stor fördel av att lära ut på det integrerade sätt man sedan nära två år arbetar med på skolan. Snabbt kan han överföra teorin från mattelektionen till praktik ute i verkstaden och menar att det gör undervisningen både enklare och mer intressant för alla parter.
– Både jag och eleverna upplever att det är mycket roligare att lära, säger han. Man stöter på helt andra problem ute i verkligheten än i en lärobok och ibland hamnar vi någon helt annstans än vad jag tänkt. Men det ger bara ett mervärde och jag kan följa med eleverna i deras tankar och funderingar som dyker upp under vägen.
Eleverna håller med. Att lära sig matte genom att praktisera den i verkliga livet gör det både lättare och mer värdefullt att försöka hänga med på lektionerna.
– Det blir så mycket roligare att räkna på en riktig maskin eller en byggnad än att bara ha en massa siffror i en bok. Det fångar 
mer intresse och gör det lättare att förstå, säger Anders Andersson, 17 år. Klasskamraten Jimmie Gustavsson nickar och fyller i:
– Man kommer lättare ihåg när man får se och räkna på ett exempel i praktiken. Sen behövs ändå vissa bitar teoretiskt och en genomgång i bänken är ibland nödvändig. Men jag trivs absolut bättre med undervisningen här ute. Och även om jag kommer från en lantbrukarfamilj lär jag mig massor som jag inte ens tänkt över innan. På gården hemma gör man bara, utan att tänka igenom vilka moment som faktiskt krävs för att få allt att fungera eller hur mycket det kostar.
Startskottet för arbetsmetoden att integrera kärnämnen med karaktärsämnen var projektet Bärby, som skolan drog igång 2009/2010. Efter en höst med mycket praktik och därefter en vår med nästan bara teori, märkte lärare och skolledning att förstaårseleverna hade svårt att orka och höll på att tappa intresset. Man beslutade därför att göra något radikalt. Kommande termin skulle omfatta både svenska, matematik, arbetsmetod, säkerhet och växtodling och för att få eleverna att återfå studieintresset slog man ihop alla ämnena till att omfatta ett större projekt.
– Vi hade sedan tidigare haft några mindre projekt där kärn- och karaktärsämnen integrerats men kände att vi var för teoretiska och behövde göra stora förändringar. Så vi bildade ett arbetslag och skapade ”Bärby”. Tanken var att packa ihop alla ämnen i ett praktiskt projekt så att framför allt kärnämnena doldes i helheten utan att för den skull tappa i omfattning, säger Hans Erik Ringström, lärare i ämnet lantbruksdjur och ledare för lärarnas Jordbuksarbetslag.
– Vi ”styckade av” svinhuset och en landareal från gården och gav varje elev i uppdrag att starta ett gårdsbruk med allt vad det innebär.
Eleverna fick ett ”lån” på fem miljoner kronor som de skulle budgetera för och använda för att köpa gården, inventarier, djur och maskiner, göra hagar, anställa personal eller vad de ville satsa på med sitt gårdsbruk. Och allt skulle sammanfattas i en skriftlig rapport. De var tvungna att förhandla med förmännen på skolan, jämföra priser hos försäljare, mäta upp för eventuella stallplatser och hagar och en massa annat, berättar han.
– Det krävde både matematiska uträkningar, svensk skrivfärdighet, förhandlingsförmåga, undersökningar av arbetsmiljölagar och så vidare. De flesta upptäckte snabbt att man var tvungen att tänka till om pengarna skulle räcka och några gick ihop och skapade samarbeten kring inköp av maskiner eller för att få bättre priser på djur. Det hela blev väldigt lyckat och både vi och eleverna lärde oss massor, berättar Hans Erik Ringström.
Sedan dess har flera liknande projekt varit en del av undervisningen på skolan och engagemanget hos både elever och lärare är stort. Gårdsbruket, som skolan ligger på, är i full drift så det finns alltid reella projekt som behöver genomföras. Och noggrannhet och tidsperspektiv ställer höga krav på den som utför arbetet.
– I går hägnade vi in hagar för kvigorna som ska ut på bete och förutom att de har fått sätta upp själva stängslet har eleverna både mätt och räknat ut hur mycket virke som går åt till stolpar, hur många löpmeter tråd som behövs och hur elaggregat ska placeras, förklarar Hans Erik Ringström. Då får vi in både matte och praktiskt lärande i stängsling.
Ett annat projekt man låtit komma in i årskurs två för de elever som läser Djurvårdarutbildningen är att planera för och bygga en modell av ett minizoo med café, stallar och djurhagar. Dessutom ska de ta 
reda på allt som behövs i tillstånd och krav eller regler för de utrymmen djuren skall ha och så vidare. Modellen ska vara i skala 1:200 och här kommer bland annat ”skala” – ett område i matematik som många elever har svårt för – in i undervisningen.
– Där kan det bli krånglig för många som vill göra hagar med en massa kringelikrokar och annat, säger Sissel Ericsson, lärare i matematik, kemi och biologi och fortsätter:
– Det blir mycket jobb och uträkningar och det är ett jättebra sätt för eleverna att lära sig vad som faktiskt fungerar. För mig som kärnämneslärare ger det fantastiska möjligheter att arbeta på en sån här skola. Det låter väl som en klyscha men jag är övertygad om att man verkligen behöver teori och praktik tillsammans för att lära sig.
Men inte bara projekten ger utrymme för integrerat lärande, fortsätter Sissel Ericsson. Allt som oftast drar hon nytta av både miljö och arbetskollegor för att få ut mer av sina lektioner och fånga elevernas intresse.
– Ofta börjar jag med teori i klassrummet och går sen ut i praktiken för att de ska se och förstå hur det verkligen fungerar. Och även i de mer avancerade kurserna i matematik och kemi, där jag kanske inte alltid kan samarbeta med yrkeslärarna, kan jag dra nytta av anläggningen i alla fall. Som när vi pratar grundämnen – då kan vi gå ner i växthuset, djurhuset eller verkstaden för att se vad vi kan hitta där. Där har jag hjälp av andra anställda som trädgårdsmästare, djurvårdare och tekniker som mer än gärna ställer upp och visar eleverna.
För det integrerade arbetssättet omfattar inte bara lärarna på skolan. Utöver närmare tjugo yrkeslärare och tio kärnämneslärare finns en rad förmän och anställda på gården. Och när det kommer till praktik i skarpt läge, som att mjölka kor eller plantera grödor, är det dem eleverna möter. För att allt ska fungera på ett smidigt sätt har man både planerings och uppföljningsmöten för lärare och övriga anställda.
– Vi har hela tiden ett utbyte med varandra men det kräver ju självklart en hel del tid både att samarbeta och planera, säger Hans Erik Ringström. Vi skulle gärna ha fler projekt per termin men många har pressade arbetsscheman – särskilt kärnämneslärarna som har rättning och annat de måste hinna med – så det kan vara svårt att få ihop det rent tidsmässigt. Där hoppas vi att den nya läroplanen ger mer utrymme eftersom den har krav på att man integrerar mer och trycker på att eleverna ska få en helhet.
Dessutom, påpekar han, kan man ju faktiskt ”återanvända” de projekt man redan gjort för nya elever på skolan. Så är man väl igång med en integrerad undervisning har man kommit långt nu när den nya gymnasieskolan går igång.
– Hittills har man trots allt varit ganska styrd av läroplanen och de nationella proven i hur man ska lägga upp undervisningen, säger Magnus Ogemark. Hade jag bara behövt lära ut matte för att eleverna skulle klara att ta en examen för jordbruk hade jag undervisat annorlunda. Där är den nya läroplanen närmare mitt tänk så jag hoppas det blir mer utrymme för det nu.
Per Landén