Tiisa Vasara utbildar närvårdare på yrkesskolan Prakticum i Helsingfors. Glädje i jobbet känner hon när eleverna suger i sig kunskap och får en allt starkare yrkesidentitet.
Image may be NSFW.
Clik here to view.
Spårvagn nummer sex tar oss från centrala Helsingfors till Arabiastranden, ett relativt nybyggt område i stadens östra delar. Här formligen kryllar det av studenter.
– Förutom vår skola finns här delar av Helsingfors universitet och Konstindustriella högskolan. Samt den svenskspråkiga yrkeshögskolan Arcada, som är vår granne, berättar finlandssvenskan Tiisa Vasara när hon möter upp vid spårvagnshållplatsen.
– Vi har även studerandebostäder här och i en del av affärerna får de rabatt mot uppvisande av studentlegitimation.
Vi passerar en staty med tre lejon som sover under en orange fontän och bakom den reser sig en trevåningsbyggnad i tegel - yrkesinstitutet Prakticum.
Att Finland är ett tvåspråkigt land framgår tydligt av en skylt till vänster om ingången; ”Bilverkstad” står det på svenska och ”Korjaamo” på finska.
– Där håller fordonseleverna till. Vi har även exempelvis en egen frisersalong samt restaurang, berättar Tiisa Vasara.
När vi så beställer varsin fika, inne på Prakticums cafeteria, blir vi automatiskt betjänade på svenska.
– Svenskan är ett officiellt språk här. Finland var under flera hundra år en del av Sverige och här finns fortfarande en minoritet på drygt sex procent med svenska som modersmål.
– Men finlandssvenskt uttal är annorlunda och exempelvis det ni kallar ”fralla” heter ”semla” hos oss, berättar hon.
Finlandssvenskarna har starka institutioner och man kan gå allt från barnträdgård (förskola) till universitet på svenska.
– Efter svensk grundskola och svenskt gymnasium gick jag ett år på en finlandssvensk folkhögskola i Borgå.
Det var en linje inriktad på journalistik. Jag har alltid tyckt mycket om att skriva, men märkte ändå snart att det inte riktigt passade mig.
Året efter folkhögskolan jobbade Tiisa Vasara i kundtjänsten på Finlands största dagstidning Helsingin Sanomat.
Sedan läste hon vidare på ett postgymnasialt institut och utexaminerades 1995 som socialpedagog. Det är en utbildning inriktad på arbete med barn och unga.
Hon hann jobba såväl på barnträdgård i Helsingfors som ”barnehage” i Oslo, innan det 1999 var dags att skriva in sig vid Helsingfors universitet. Där tog hon 2005 sin examen som ”pedagogie magister”.
– Parallellt med studierna jobbade jag bland annat som utbildare i socialkunskap och planeringsansvarig på ett medborgarinstitut i Helsingfors grannstad Grankulla. Det var där jag började inse, att det jag gillade mest var att undervisa och jobba med ungdomar. Min rektor rekommenderade en 35 studieveckors utbildning i lärarpedagogik vid universitet för blivande yrkeslärare.
På så vis blev alltså Tiisa Vasara yrkesläre och sedan 2007 utbildar hon ”närvårdare” på Prakticum.
Denna treåriga yrkesutbildning ger behörighet att arbeta exempelvis på sjukhus och vårdinrättningar, inom sjukhustransportväsende, barndagvård samt läkarmottagningar med mera.
Kan man jämföra med ett svenskt yrkesgymnasium?
– Både ja och nej. På Prakticum samarbetar vi med Tessin-skolan i Nyköping, som har en vårdutbildning. När man gått ut den är man student.
– Men vid våra finländska yrkesinstitut blir du inte student. Däremot får du en praktisk yrkestitel, klargör Tiisa Vasara.
Hur ser hon på beslutet, att yrkesgymnasiet i Sverige framöver inte med automatik berättigar till högskolestudier?
– Jag känner inte ert system, men det verkar ju inte bra att stänga en väg till vidareutbildning. Eleverna vid finländska yrkesinstitut har efter examen rätt att gå vidare till yrkeshögskolan.
Varje år fortsätter några elever på Prakticum i grannhusets yrkeshögskola Arcada. Där läser de ytterligare fyra år innan de kommer ut i arbetslivet.
Det finns idag ett par hundra yrkesinstitut i Finland, varav dryga tiotalet är svenskspråkiga. Många är små och antalet sjunker stadigt genom sammanslagningar.
Prakticum, med omkring tusen elever, är det enda svenskspråkiga yrkesinstitutet i Helsingfors.
– Länge ansågs det i Finland som litet ”finare” att efter grundskolan gå gymnasiet. Men framför allt utanför huvudstadsregionen har inställningen ändrats.
– Det finns idag orter där man behöver högre betyg för en plats på yrkesinstitut än på gymnasiet, berättar Tiisa Vasara.
Enligt avdelningschef Pia Furu vid Prakticum hör merkonom (en slags ”lägre ekonomutbildning”), kosmetolog, frisör samt social- och hälsovård till de populäraste utbildningarna.
Till den sistnämnda kategorin hör ”närvårdarna”, dit man brukar få aningen fler sökande än antalet platser.
– Betygen spelar en viss roll vid intagningen. Men ännu större vikt lägger vi vid särskilda intagningsprov, förklarar Tiisa Vasara som tillsammans med ett 15-tal kollegor undervisar cirka 120 elever.
Av de 120 studieveckorna utgör 20 ”gemensamma studier”, det vill säga ämnen som svenska, matematik och finska.
– Vi yrkeslärare har en dialog med lärarna i de gemensamma ämnena, exempelvis vad gäller elever med särskilda behov.
De första två åren läser eleverna parallellt blocken ”Stöd för utveckling och handledning”, ”Vård och omsorg” samt ”Stöd för rehabilitering”.
I trean väljer eleverna mellan totalt nio ”utbildningsprogram”. Här på Prakticum erbjuder vi ”Barn och unga”, ”Sjukvård och omsorg”, ”Handikappomsorg” samt ”Äldreomsorg”.
– Mycket av min undervisning ligger just i trean, eftersom jag är specialiserad på pedagogiska och psykologiska ämnen.
Drygt 30 studieveckors praktik, ”Inläring i arbetet”, ingår också i utbildningen.
– Det är en viktig del av vår profil och ute på arbetsplatsen gör eleverna ett så kallat yrkesprov. Vi på skolan utbildar handledarna och till mitt jobb hör att besöka eleverna.
Tiisa Vasara undervisar 22 timmar i veckan, men tillbringar hela dagarna på skolan och semestern är ”bara” 36 dagar.
Hon har besökt sina kollegor i Nyköping flera gånger och de har även varit över på Prakticum.
Visst stämmer det, att eleverna vid finländska yrkesinstitut sitter som tända ljus på lektionerna ...?
– Ha ha, ja det verkar en del svenskar tro! Men jag kan ju jämföra och ser inte någon direkt skillnad. Våra studenter kan också vara kaxiga, sitta med ytterkläderna på och vägra stänga av sina mobiler.
– Jag brukar tänka att de här ungdomarna är inne i en fas då deras uppgift faktiskt är att frigöra sig från de vuxna och auktoriteter. Därför får vi stå ut med att de inte alltid är så motiverade för skolarbetet.
När är du lycklig i ditt arbete?
– När jag ser på de studerande att de lyssnar och suger i sig. Framför allt i trean börjar de få en stark yrkesidentitet och tycker det är jättekul med exempelvis praktiska övningar.
Hur fri är du att lägga upp undervisningen.
– Väldigt fri, så länge jag håller mig till läroplanen.
Har du några killar bland ”närvårdarna”?
– Inte i trean, men i ettan är de fem stycken. Vi jobbar inte aktivt med kvotering eller annat, men det verkar ju trots det gå åt rätt håll.
Egna lönen är ett ämne man inte så gärna talar om i Finland. Men enligt uppgifter från Prakticums ekonomiavdelning tjänar lärare inom social- och hälsovård mellan 3000 och 3700 euro, beroende på utbildning, erfarenhet och antal undervisningstimmar.
För exempelvis lärare i gemensamma ämnen, samt teknik, skönhet och hotellbranschen är motsvarande siffror 3200 till 4800 euro.
– Jag har kompisar inom näringslivet och till deras lönenivåer kommer jag aldrig, konstaterar Tiisa Vasara.
Men arbetsglädje har hon och en rik fritid. Hon bor med maken Matti och dottern Wilma, 7, i en fyrarummare i Helsingfors grannstad Esbo.
– Familjen tar det mesta av min lilla fritid. Dessutom försöker jag att springa fyra gånger i veckan.
Nu senast sprang jag halvmaran i Göteborg i maj och det gick bra, de 21 kilometerna löpte jag på 2 timmar och 24 minuter.
Innan vi skiljs berättar Tiisa Vasara, att hon nog även om tio år kan skriva ”yrkeslärare” på visitkortet.
– En dröm är att fortsätta läsa psykologi och kanske bli terapeut, fast jag trivs så väldigt bra här.
En mycket konkret yrkesdröm när hon också ...
– Ja, det skulle vara fantastiskt om jag nästa år fick vara med och leda ett närvårdarpar till final i den finländska mästartävlingen för yrkeselever!
Sören Viktorsson