För tre år sedan berättade Olof Jonsson om rastverksamheten på småländska Tenhultsskolan och han inspirerade många läsare. Vi har undersökt vad som har hänt sedan dess.
På tre år har rastverksamheten hunnit få en ordentlig fysisk utmaning i form av tillbyggnationer, vilket lett till mindre skolgård och omstruktureringar av ytor.
– Behovet av en ny idrottshall var stort och det var nödvändigt med en förändring. Men tyvärr tänker inte planerare och arkitekter mycket på rasten, säger Olof Jonsson som har försökt ”lägga sig i” så mycket det går.
Barnen kan inte längre klättra på väggarna – men har fått kompensation i form av en fristående mindre klättervägg. Men fotbollsplanen försvann helt och har ännu inte ersatts.
– Det finns alternativ men det tar lång tid för kvarnarna att mala, konstaterar Olof Jonsson torrt.
Under tiden har krutet lagts på sådant som är lätt att förändra, som asfalten. Numera finns det till exempel cykelbanor för skolans trehjulingar och ”förmodligen de krokigaste löparbanorna i hela världen”.
– Möjligtvis fick barnen lite för stora friheter där … Men det viktigaste är att fylla asfalten med något, det förgyller gården och skapar lekrum, säger Olof Jonsson.
Senaste flugan på rasten är streetsurfing. Med hjälp av pengar från föräldraföreningen och Majblommekommittén har trettio brädor för ändamålet köpts in – och tillhörande hjälmar.
– Det kan se livsfarligt ut men är både säkrare och enklare än att åka skateboard, säger Olof Jonsson och menar att det på sin höjd har uppstått några små skrubbsår.
Han – liksom barnen – är såld på aktiviteten. Motorik och balans tränas, men även turtagning och samarbete.
– Tanken är också att vi ska kunna erbjuda alla barn att testa saker som faktiskt inte alla har råd eller tillfälle att göra hemma.
Reaktionerna efter reportaget i Fritidspedagogen 2008 lät inte vänta på sig. Folk hörde av sig, studiebesöken började dugga tätt och Olof Jonsson har vid det här laget blivit en van föreläsare. Inte nog med det. Även UR, Utbildningsradion har fått upp ögonen för Olof Jonsson. I teveserien ”Friare kan ingen vara” (se sidan 14) presenteras han och rastverksamheten i avsnitt tre, ”Det händer på rasten”.
En kul erfarenhet, menar Olof Jonsson, som är fascinerad över att flera dagars och timmars filmande förvandlas till några minuters inslag. Han är nöjd med insatsen men vill påminna tittarna om att kameran lägger på ”minst femton kilo”.