Skolverket rekommenderar inte något antimobbningsprogram. Det var summan av kardemumman i rapporten ”Utvärdering av metoder mot mobbning” som kom i våras.
– Folk har spontant ringt och skrivit till oss att de känner igen sig i beskrivningarna.
Resultaten kom inte som en blixt från en klar himmel utan ligger i linje med tidigare studier och forskning.
– Möjligtvis var resultatet uppseendeväckande i de skolor och kommuner som väntade på att få se vilket antimobbningsprogram som verkligen fungerar – och så visar det sig att inget program i sig löser problemen, säger Annika Hjelm som har varit ute och föreläst om rapporten.
I vissa kommuner, exempelvis Kalmar, överväger man nu att stoppa metoden SET som fick kritik av Skolverket för bland annat lektioner i livskunskap.
Annika Hjelm har uppfattningen att det ofta är fritidspedagoger som är involverade i skolans antimobbningsarbete. Och ibland har hon till en början mottagits med misstro på föreläsningar: ”Men vi gör det här – och det fungerar faktiskt!”
– Då brukar jag säga att om de menar att det funkar beror det säkert på dem. Att de tänker själva och inte på att de följer manualen slaviskt.
Enligt utvärderingen förutsätter ett bra arbete mot mobbning och kränkningar att skolan anpassar sitt arbete till egna kartlagda problem och förutsättningar, att de arbetar systematiskt, att all personal har ett gemensamt förhållningssätt och att eleverna är delaktiga i utformningen av trivselarbetet.
– Det är det som utvärderingen visar leder till minskad mobbning, säger Annika Hjelm.
Inte minst Skolinspektionens regelbundna tillsyn 2010 visar att problemet är angeläget. En av de mest påpekade bristerna rör just det förebyggande arbetet mot kränkande behandling. Att intresset är stort för fungerande metoder visar det faktum att boken ”Vad fungerar? Resultat av utvärdering av metoder mot mobbning”, där utvärderingens resultat beskrivs lättillgängligt, ligger på topplistan av Skolverkets mest beställda böcker.