Stockholms stad har satsat minst 100 miljoner kronor på ett ifrågasatt pedagogiskt koncept. Trots försämrade resultat vill man nu sprida det till flera skolor.
Färre elever, sämre betygspoäng samt lägre andel med slutbetyg. Det är resultatet av åtta år med Ross-konceptet och minst 100 miljoner investerade kronor på Ross Tensta gymnasium i Stockholm. Nästan en miljon kronor har gått direkt till det privata utbildningsföretaget Ross Institute i New York utan krav på motprestation. Avgiften berättigar enbart till rätten att använda namnet Ross.
— Det fanns ingenting i pedagogiken som passade våra behov. Så varför skulle vi då betala för det? säger Lena Beckman, fram till i våras språklärare på skolan.
Det var hösten 2002 som den dåvarande socialdemokratiska majoriteten i Stockholms stad beslutade att satsa extra resurser på Tensta gymnasium för att förbättra resultaten och stoppa elevflykten från skolan.
Man valde att följa Ross-modellen, med inspiration från Ross Institute i New York.
Under de första tre åren fick Tensta gymnasium mer än 31 miljoner i extra anslag för projektet från Kompetensfonden i Stockholms stad. Pengarna har bland annat gått till fortbildning, avgifter, resor, inköp av datorer till eleverna samt ökade personalkostnader.
De följande åren fick skolan 50 procent extra i elevpeng, sammanlagt 37 miljoner
kronor. Dessa gick bland annat till att täcka de ökade kostnaderna när pengarna från Kompetens-fonden var slut. Under denna period byggdes också skolan om, enbart för att passa Ross-pedagogiken, för ytterligare 32 miljoner kronor.
Nu visar det sig att resultatet inte blivit det förväntade. Åtta år efter starten har skolan 16 procent färre elever på de nationella programmen, samtidigt som den andra kommunala gymnasieskolan i stadsdelen, Spånga gymnasium, under samma period ökade sitt elevantal. Dessutom har betygssnittet sjunkit och färre elever får slutbetyg inom fyra år, enligt statistik från Skolverket (se faktaruta).
Därtill har skolan nyligen fått mycket kraftig kritik av Skolinspektionen, som bland annat har konstaterat att kursplanerna inte följs i ett flertal ämnen.
Men trots höga kostnader och allvarlig kritik är det tänkt att Ross-konceptet ska spridas. I slutet av maj i år reste 16 skolledare från olika skolor i Stockholm till New York för ett studiebesök på Ross Institute. Resan kostade 368 000 kronor plus avgiften till Ross på drygt 26 000 kronor.
Bara några veckor senare tvingades en av de två Ross-skolorna i New York, Ross Global Academy, stänga på grund av usla resultat och en kaosartad organisation. Skolan rankades av myndigheterna som den sämsta av samtliga icke kommunala skolor i New York City.
Marie-Louise Hammer Åberg är gymnasiedirektör vid utbildningsförvaltningen
i Stockholms stad. Hon bekräftar att Ross-konceptet är en prioriterad satsning i kommunen, och menar att stängningen av Ross-skolan i New York inte påverkar det beslutet.
— Vi vet inte varför den skolan tvingades stänga, och vi har valt att inte rota i det. Satsningen på Ross-konceptet har varit lyckad, och vi ska sprida det till andra grund- och gymnasieskolor i Stockholm.
Stockholms skolborgarråd Lotta Edholm hävdar att satsningen på Ross har varit bra, och har inga invändningar mot att skolan betalar avgifter till ett privat utländskt skolföretag.
— Om rektorerna anser att det är värt kostnaden för att det medverkar till att förbättra resultaten, så tycker jag att det är helt rätt att göra den satsningen.
Men om man sammanfattar skolans åtta år med Ross-konceptet så har resultaten snarare blivit sämre. Hur kommenterar du det?
— Det är alltid svårt att i efterhand bedöma hur resultatet annars skulle ha blivit. Tensta gymnasium har länge haft svårt att rekrytera elever. Om skolan inte hade gjort denna satsning så hade den varit nedlagd i dag.