Att använda klassbloggen i NO-undervisning har stor potential, anser Dan Åkerlund. Han undersöker hur elevernas textproduktion påverkas när mottagaren finns utanför klassrummet.
Klassbloggen, den 8 april:
”Vi såg en hackspett när vi höll på att jobba med matte förra fredagen. Det var en större hackspett, bokstavligen! Den var cirka 30 cm och undersidan var vit framtill och röd baktill. Den gillade kottar väldigt mycket!
Den hade byggt ett bo utanför vårt klassrum. Den var så stor så den fick inte plats i sitt eget bo så den fick bygga ett nytt utanför vårt klassrum! Hackspetten äter larver, myror, frukt, tall och annat som den kan hitta i fågelbord.”
Denna glada händelse ägde rum i Karlstad. Läraren hade en av klassens kameror på katedern och barnen ropade att hon skulle fotografera fågeln.
Mattelektionen tog en ny vändning och några elever skapade snabbt en artikel på klassbloggen. En timme senare hade någon kommenterat inlägget och påpekat att hackspetten kanske försökte ta någon annans bo.
– Responsen var spännande och gav eleverna en bättre bild av hur hackspettens bo egentligen ser ut.
Det säger Dan Åkerlund, lärare i medie- och kommunikationsvetenskap på lärarutbildningen i Karlstad och doktorand i pedagogik vid Åbo akademi.
Exemplet ovan visar hur man kan utnyttja sociala medier för att berätta om upplevelser inom till exempel naturvetenskap.
– Sociala medier handlar om att berätta och kommunicera. Utnyttjar man sina upplevelser så finns det större chans att man kommer ihåg. Berättelsen stärker lärandet, säger Dan Åkerlund.
Just nu håller han på med ett forsknings- och utvecklingsprojekt kring sociala medier i årskurs 4. En del handlar om att använda klassbloggar i den naturvetenskapliga undervisningen. Bland annat ska han undersöka hur elevernas textproduktion påverkas när mottagaren finns utanför klassrummet.
Under de 15 år som han fortbildat lärare i att publicera på internet har få NO-lärare deltagit. Det är synd, tycker han.
– Jag ser stor potential med bloggen som verktyg i NO-undervisningen. Vi är berättande varelser. Mina kompisar lägger ut bilder på vitsippor och sina trädgårdar på Facebook varenda dag. Varför ska man inte använda det i skolan?
Tanken är också att klasserna ska kommunicera med Skype. Hittills har en klass haft kontakt med en svensk skola i Saudiarabien. Tekniken fungerade utmärkt, berättar Dan Åkerlund, som tänker sig spännande utbyten där elever kan berätta om klimat, djur och natur för varandra.
Klasserna som deltar i utvecklingsprojektet har startat bloggar där de lägger ut texter och fotografier.
– Bloggen skapar autentiska mottagare och eleverna är tvungna att använda en annan form av berättande än när det bara är läraren som är mottagare. Dessutom möter de sin text på nytt och repeterar flera gånger.
Att skriva på bloggen skapar medvetenhet om språket. När man publicerar något är det viktigt hur det ser ut. Det ger förståelse för moment som ingress, stor bokstav i början av meningen och styckeindelning.
Berättelsen kan vara fiktiv, men kan också handla om ett experiment eller en exkursion. I en skola som har höns föreslog en elev att de skulle kunna intervjua en höna. En lysande idé tycker Dan Åkerlund, som ser många möjligheter att utveckla berättandet.
– Även fiktiva berättelser kan förmedla fakta. Texterna behöver inte vara avancerade. Det kan räcka med att berätta vilka som var med på utflykten eller hur man gick till väga med ett experiment.
Men det räcker inte med bara berättelser. För att bloggen ska fungera krävs även bilder. De gör en webbplats intressant och trovärdig, betonar Dan Åkerlund. Därför har han bland annat köpt in kameror till projektet. När elevernas fick dem vände deras skrivande från ”uppräknande av vad som hänt i veckan” till berättelser.
– Fotots betydelse kan inte överskattas. Inga föräldrar tittar om de inte finns bilder.
Bilder har av tradition varit viktiga inom naturvetenskapen, men det är inte så vanligt att elever producerar egna bilder. Med hjälp av digital teknik kan de på ett enkelt sätt kombinera fotografier och texter.
– Dykarbaggen som vi såg på exkursionen blev verklig och gick att kommunicera till lärare, föräldrar och kamrater. Att bara ha en text hade inte fungerat.
Fotografierna gör att eleverna blir nyfikna och vill ta reda på mer.
– När vi var vid sjön hittade vi ryggsimmare som eleverna fotograferade. De började fundera på varför de hade så glänsande ryggar, vilket ledde till spännande samtal.
I projektet har Dan Åkerlund förutom kameror köpt in USB-luppar som man kan fotografera på nära håll med, mikroskop och tubkikare. En utopi för några år sedan, nu en realitet, menar han och visar en bild på ett uppförstorat hårigt flugben som några elever tagit.
– Avancerad teknik kostar inte så mycket i dag och behöver inte vara så svår att hantera.
Det kan däremot brist på datorer och krånglande teknik vara. För vissa är inloggningen ett bekymmer, i andra skolor tvingas många elever dela på få datorer. Men Dan Åkerlund är optimist och har svårt att tänka sig att inte de flesta elever inom några år har en egen dator i skolan.
– Kan man hitta system där alla har en egen dator ser jag få svårigheter.
Problem med elever som inte får synas på internet går för det mesta att lösa, menar Dan Åkerlund.
– De flesta unga är på nätet. Att arbeta med en klassblogg kan snarare fungera som ett skydd eftersom det skapar viktiga resonemang om vad man kan och inte kan lägga ut.
Själv ser han möjligheter och drömmer om dagen när eleverna tar sina bärbara datorer ut i naturen. Att med hjälp av trådlöst internet ha kontakt med någon på Skype och att direkt ute i skogen kunna lägga ut det man ser på exempelvis klassbloggen vore häftigt.
Karin Björkman karin.bjorkman [a] lararforbundet.se