Smart matte med digital tavla

Cecilia Christiansen tänkte bevisa att digitala skriv­tavlor inte hör hemma i klassrummet. Det slutade med att hennes skola köpte in 33 tavlor och att hon själv lär sina kollegor hur de fungerar.

Carlssons skola på Östermalm i Stockholm, nutid: Ett tjugotal sjundeklassare räknar procent. Svaren skrivs i klassiskt rutade skrivhäften som matematikläraren Cecilia Christiansen samlar in. En efter en läggs lösningarna på en digital overhead-apparat, kopplad till salens interaktiva skrivtavla. Emma Xy rabblar varför svaret blev som det blev. Det är sista procentlektionen och förklaringen går som ett rinnande vatten. Resten av klassen följer en upplyst ring som läraren flyttar runt med fingrarna över uträkningens olika delar. Nästa häfte läggs på. Eleven har krånglat till det för sig och är inte överens med sin lärare. Till sist visar det sig vara en fråga om handstil. En tvåa är egentligen en åtta.

En interaktiv skrivtavla, som används på rätt sätt, får eleverna att prata och diskutera matematik, menar Cecilia Christiansen. De blir duktiga på att kommunicera sina tankar så att andra förstår lösningen. Samtidigt hinner matematikläraren med mer. Det går att diskutera olika typer av lösningar och komma djupare in i ämnet. Att rita på en traditionell tavla tar tid och blir ofta ”ganska fult” förklarar hon. Det finns sällan varken tid eller plats för mer än ett par lösningar per lektion. En digital variant bjuder på andra möjligheter.

– Man kan gå fram och tillbaka och jämföra olika typer av lösningar. Har man white­board är det oftast redan utsuddat.

Skolforum i Älvsjö, 2003: Cecilia Christian­sen provar en interaktiv skrivtavla för första gången. Den är klumpig och hon bestämmer sig för att Carlssons skola aldrig ska ha en. Men säljarna ligger på och ringer minst en gång varannan månad i tre år. Till slut känner Cecilia Christiansen att det inte går att fortsätta tacka nej, åtminstone inte utan att bevisa att denna digitala nymodighet inte hör hemma i klassrummet.

– Säljarna visar alltid tre saker: Hur man dissekerar en groda, hur man använder en linjal och hur man kan lyssna på Martin Luther Kings tal via nätet. Det är ju bra men allt det kan jag göra utan interaktiv skriv­tavla, säger Cecilia Christiansen.

Hon tar kontakt med flera företag och testar fyra olika tavelmodeller. Förutom att gå igenom allt som går att göra med dem, gör hon studiebesök på skolor som använder interaktiva skrivtavlor och plöjer utländska artiklar i ämnet. I början håller tesen om hur onödiga de är, men efterhand inser hon att det går att anpassa tavlorna till matematikämnet.

Ett år senare har Carlssons skola en interaktiv skrivtavla i nästan varje klassrum. Hittills betyder det 33 stycken. Skolan fick dessutom en extra tavla när Cecilia Christian­sen vann Gleerups matematikpris 2010.

Sedan hon blev omvänd ägnas en del av arbetstiden åt att övertyga andra. Hon utbildar nämligen skolans övriga lärare i smart tavelteknik. Under en timme går hon igenom vad enskilda lärare behöver kunna, och hjälper till att förbereda nästa lektion. En nybörjare har ibland för höga tankar om vad tavlan kan göra, har hon märkt. Den kan till exempel inte ersätta laborativt material.

– Eleverna behöver klippa och klistra, jobba med kuber och bygga. En interaktiv skrivtavla kan visualisera massor men det ena utesluter inte det andra.

Klippa och klistra är precis vad klassen gör den här dagen. Cecilia Christiansen delar ut limstift och sista uppgiften på stencil. En kille lägger ifrån sig sin smarta mobil och greppar saxen.

– Än så länge har vi åtta olika lösningar. Någon av dem är rätt, säger hon och går runt bland eleverna.

Killen hon passerar hojtar samtidigt att han självklart är den som sitter inne med det rätta svaret.

Bredvid den digitala tavlan sitter den vita fortfarande kvar. Tanken är att de ska plockas ned efter tre år. Det betyder att lärarna på Carlssons skola har ett år till på sig att få in rätt teknik. Och det behövs, förklarar Cecilia Christiansen. De digitala skrivtavlorna har en fördröjning som gör att användaren måste skriva och rita sakta. Även om tillverkarna har lyckats få bort en del av problemet de senaste åren kan det vara ett stressmoment för läraren, menar hon.

Fördröjningen var anledningen till att hon uppfattade den interaktiva skrivtavlan som klumpig i början. Ett annat motiv till att bevisa dess oduglighet var priset. När hon började sin granskning kostade en enda tavla runt 50 000 kronor. Det kändes ologiskt att betala så mycket för något som gick lika bra att göra på en vanlig tavla. Enligt till­verkare som Origo talat med kostar en standardmodell idag runt 40 000 kronor. Då ingår projektor.

Carlssons skola ägs av en förening som består av elevernas föräldrar. Den ligger i ett område där medelinkomsterna är bland de högsta i Sverige. Här gick bland annat prinsessan Madeleine i mellanstadiet. Cecilia Christiansen är fullt medveten om att förutsättningarna är annorlunda än på många andra skolor. Men hon har ändå ändrat uppfattning i kostnadsfrågan.

– Det är klart att tavlorna är dyra, men om man sprider ut det över tre eller fyra år är kostnaden inte så hög. Man kan också tänka på att man inte behöver köpa in lika mycket böcker, säger Cecilia Christiansen.

Hon avråder däremot från att bara köpa in en eller ett fåtal tavlor.

– De ska finnas i hela skolan eller inte alls. Alternativet är att låta en lärare ha en interaktiv skrivtavla på alla sina lektioner, men det är ju ganska trist att vara själv.

Förutom att tavlorna sparar tid och ger eleverna djupare kunskaper, rekommenderar hon dem helt enkelt för att lärarjobbet blir roligare. Eleverna har också roligare men för dem är tekniken vardagsmat, har hon märkt.

– Visar jag elever något jag tycker är jättekul så är det helt normalt för dem. När jag visar samma sak för lärarna tycker de att det är helt fantastiskt. Då ser man att vi ligger lite efter.

Från början tyckte Cecilia Christiansen att de digitala skrivtavlorna var perfekta för språklärare, eftersom det finns många övningar att se och lyssna på via nätet. Efterhand upptäckte hon att SO-lärare till exempel kan rulla bilder på vulkanutbrott och tektoniska plattor som rör sig fram och tillbaka tills eleverna förstår. Hon har också sett slöjdlärare som filmar hur det går till att stryka, och sedan spelat det fram och tillbaka för eleverna.

Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att tavlan inte gör jobbet, påpekar hon. Läraren måste kunna sitt ämne för att kunna utnyttja tavlan.

– Framför allt gäller det att komma ihåg att de som säljer tavlorna inte vet hur man använder dem didaktiskt, säger Cecilia Christiansen.