Förskolan recenserar Kristina Hööks bok om att skriva och läsa i förskolan.
Något att ta fasta på som hon skriver är: ”En fördel med en start redan i förskolan är att barnen då får en lång och mjuk start”. Det här citatet genomsyrar tankarna i bok-en om de positiva delarna som finns för barns utveckling och hur pedagoger i förskolan inspirerar barns nyfikenhet för det skrivna och lästa språket.
Boken är indelad i två delar, först en fakta-betonad del om barns utveckling av läs-, skrift- och talspråket. Hon skriver även om traditionen kring den svenska synen på att skolan har ansvaret för barnens läs- och skriftspråksutveckling.
När man kommit igenom de tunga, men gedigna, teoribaserade kapitlen börjar den verksamhetsbaserade delen av boken. I den här delen av boken finner vi många olika arbetsmetoder för att förverkliga arbetet med ämnet i vardagen.
Där beskrivs till exempel LGT-metoden (läsning på talets grund), Bornholms-studien, ordlappar, Nya Zeelands arbetssätt. För-fattaren ger många tips och idéer på lekinspirerande aktiviteter, till exempel ljud-
lekar och att ge barnen uppdrag som att skriva en kom-ihåg-lista till utflykten eller att läsa på mjölkpaketen.
Vid ett flertal tillfällen i boken återkommer hon till hur viktigt det är att barnen finner uppdragen och lekarna meningsfulla och att det finns ett äkta budskap i det de skriver eller läser. Det är genom att få förståelse för att det skrivna språket har en betydelse för mig som individ som nyfikenheten väcks.
Hon förmedlar att talet och kommunikation-en är en grund för att utveckla läs- och skrivförmågan. Vi pedagoger bör ha samma tolerans för läs- och skriftspråksutvecklingen som vi har när barnen börjar sin talutveckling. Det kan vara bra att påminna sig själv om att vi har olika utvecklingstakt och behov av stimulans inom alla områden. Därav gynnar det alla barn att få möjligheten till stimulans inom läs- och skrivområdet redan i förskolan.
Författaren menar att mångfalden när det gäller det visuella skriftspråket är viktigt, att barnen möts av många olika texter, olika stilar och olika innehåll. Barnen har olika saker som de är intresserade av och vi ska inspirera nyfikenheten hos alla barn.
Samma sak gäller när vi väljer böcker inför högläsning. Det är viktigt att vi varierar oss och väljer verser, serietidningar, faktaböcker. Vi ska bidra till att barnen får ta del av så stor spännvidd som möjligt av det lästa och skrivna språket.
Varför inte bjuda in barnens populärkultur mera i förskolans värld? Hur ser det ut på våra förskolor: syns skriftspråket i våra miljöer? Vilka texter finns tillgängliga att läsa för barnen?
Boken bidrar till att vi får upp ögonen för hur mycket läs- och skriftspråket redan finns i vår befintliga verksamhet. Samtidigt ger boken många tips och idéer på hur vi kan arbeta mera aktivt med det i förskolan. Det finns tips på aktiviteter för hela förskolans ålderspann.
Syftet med boken är att förmedla olika bilder av hur förskolebarn erövrar läs- och skriftspråket och detta lyckas författaren mycket bra med.
Hon nämner digitaltekniken och den pedagogiska dokumentationen som en del av verktygen vi kan använda tillsammans med barnen. Vi kan även arbeta medvetet med barns inflytande i den pedagogiska dokumentationen, så att de får vara med och förmedla det de vill om sina dagar i förskolan.
I boken står det om förebilder och att det är betydelsefullt för barnen att se oss vuxna arbeta med det skrivna språket och att vi finns som förebilder genom att läsa böcker och tidningar. På så sätt bidrar vi till att barnens nyfikenhet väcks. Detta fick jag uppleva när jag satt och läste denna bok! Då kom min treåriga dotter fram till mig och sa ” jag vill också läsa”. Hon hämtade en bilderbok och satte sig bredvid mig och började läsa sin bok. Bokens budskap om förebilder blev väldigt påtagligt.