Furuhällsskolan hängde kvar trots tuff konkurrens

På bordet står en fruktskål, små honungssöta sesamkakor och en mugg med salta pinnar.

– De blev över från releasepartyt för läroplanen, som vi hade tidigare i dag, säger Elisabeth Andersson.

Party har annars inte tillhört vanligheterna under de två rektorernas första läsår på Furuhällsskolan i Mölnlycke. Mycket har hänt sedan de började sina jobb i augusti i fjol. Då hade Furuhällsskolan i ett slag förlorat nittio elever som valde att i stället börja på den nystartade fristående Fridaskolan. Ändå utstrålar rektorerna en genuin tillförsikt.

– Det var nog en poäng med att vi kom efter att den värsta turbulensen hade lagt sig, säger Crister Carlsson. Det minskade elevantalet var ett faktum och vi kunde koncentrera oss på att blicka framåt i stället.

Som kommunal skola ingår man givetvis i ett större nätverk och när tappet till friskolorna fortsatte att skapa oro inom kommunen började skolförvaltningen diskutera ”lokalanpassningar”. Ett förslag som togs upp i januari i år var att helt lägga ner Furuhällsskolan och sprida ut eleverna på resterande kommunala skolor och förskolor.

– Det blev kraftiga protester från föräldrar till barn på skolan, berättar Elisabeth Andersson. De hotade med att sätta sina barn i friskolan om de inte fick gå kvar på Furuhäll. De kämpade verkligen för skolan och barnen skrev en kampsång.

– Vi har haft en väldigt positiv stämning här, men när ovissheten om framtiden blåste upp igen så gick luften ur både oss och personalen, säger Crister Carlsson. Värst var det dagen innan vi skulle få beslutet om nedläggning.

– Men den nionde mars fick vi veta att vi blir kvar, fyller hans rektorskollega i och ler.

De tror inte att det blir några problem att behålla dagens antal elever.

– Det har stabiliserats nu. De som ville byta har gjort det.

Naturligtvis har de analyserat orsakerna till elevflykten förra året. Mycket handlade om närhetsprincipen och om kompisar. De flesta som slutade gick i årskurs 3 och det skedde gruppvis.

– Det finns ett visst mått av ideologi i valet också, menar Crister Carlsson. De flesta barn kommer från medelklasshem och en del föräldrar anser nog att friskolor står för valfrihet.

Elevtappet ledde till att skolan blev av med nio lärare, som har fått jobb på den nya friskolan.

– Vi har inte haft problem med att behålla vår personal av någon annan anledning. De trivs! Vi har ett annat ledarskap nu. Personalen har bjudits in att ta ett större ansvar. Det har varit bra, säger Elisabeth Andersson.

Att personalen har fått mer att säga till om beror främst på rektorernas syn på ledarskap.

– Vi anser inte att vi sitter inne med alla svar utan är måna om ett öppet och tillåtande förhållningssätt för såväl lärare som elever, förklarar hon.

Tidigare var det två som delade på rektorsansvaret på heltid. I dag arbetar Elisabeth Andersson heltid men Crister Carlsson bara halvtid. Andra halvan är han på förskolan Furubacken. Det är svårt att ta lika mycket ansvar på en halvtid som på en heltid, personalens medverkan blir därför än viktigare.

Om eleverna trivs och är nöjda då är oftast föräldrarna det också. Rektorerna vill öka elevernas inflytande och därför har hela skolan sedan i januari månadsmöte i idrottshallen. Syftet är att ta till vara elevernas åsikter och att skapa god kontakt mellan barn och vuxna. Klassvis får man möjlighet att ta upp viktiga frågor med rektorerna och lärarna. Ofta passar någon på att läsa en dikt eller att sjunga en sång.

Skolan har också elevråd, utvecklingsgrupp, kamratstödjare och matråd. När vi en stund senare går till matsalen för en fika så står det små skyltar med veckans meny på varje bord.

– Det är matrådet som har fixat menyerna, berättar Elisabeth Andersson.

Rektorerna tar var sin smörgås och ett par äppelklyftor och slår sig ner. Genast kommer det fram barn som sätter sig vid samma bord och börjar prata.

– Det var nära att vi inte haft någon skola kvar här, men till hösten ökar antalet barn i förskoleklass med tretton, säger Elisabeth Andersson nöjt. Vi hade räknat med fyrtio men det kommer femtiotre nya barn.

Med friskolorna har marknadsföring kommit in i bilden. Inte minst gymnasieskolorna tävlar med reklam om uppmärksamheten. Kommer utvecklingen att gå samma väg i grundskolorna?

Furuhälls rektorer tror inte det. Samtidigt vet de att det centralt diskuteras hur den kommunala skolverksamheten ska lyftas fram.

– Vi är inte vana vid att tala om vad vi är bra på, menar Elisabeth Andersson. Det var ju inte aktuellt att norpa varandras elever när alla skolor var kommunala.

– Friskolorna är bättre på marknadsföring, men de kanske spänner musklerna mer än de kan stå för, tror Crister Carlsson. Vi varken kan eller vill ge oss in i den leken. Det skulle bli som att välja mellan en jingel i TV4 och en extraresurs, för att hårdra det.

Egentligen tycker båda att den kommunala skolan har mycket som är värt att lyfta fram och vara stolt över.

– Milda Antonius vad mycket bra saker vi gör, utbrister Elisabeth Andersson. Jag ser den kommunala organisationen runt skolan som en stor fördel, till exempel stödenheter som skolsköterska, skolläkare, logoped, kurator och psykolog.

– Vi har tillgång till mycket som inte alla friskolor har, fortsätter Crister Carlsson. Inte minst så är hela tanken med den kommunala skolan att alla ska vara med och att alla ska ha möjlighet att gå i skolan. Vi städar inte bort några barn.

Men visst finns det saker de kan bli bättre på.

– Vi får tips från föräldrar, som definitivt inte jobbar kommunalt, om hur till exempel hemsidan kan förbättras. De vill att vi ska vara mer offensiva och lyfta fram fördelarna med Furuhäll.

Ute på skolgården grönskar björkarna och barnen springer runt och leker och klättrar. En paviljong står tom, bortsett från några byggjobbare som håller på att renovera den innan den ska flyttas till en annan skola i Härryda.

– Faktum är att skolan har krympt till perfekt storlek nu, säger Elisabeth Andersson. Under några år exploderade den och växte mer än den var planerad för.

Furuhäll har gått från tre parallellklasser till två i alla årskurser.

– Nu slipper barnen trängas på skolgården och i matsalen, konstaterar Crister Carlsson.

Rektorerna ser framtiden an med tillförsikt. De kan se att konkurrensen från friskolorna faktiskt har fört med sig bra saker också.

– Vi vill inte bara förvalta utan utveckla, säger Elisabeth Andersson. Fridaskolan rörde runt tillvaron för oss och ett tag stormade det rejält. Men det har fått oss att reflektera över våra kvaliteter, vilket har skapat stolthet hos oss, våra elever och anställda.

– Vi utesluter inte ett framtida samarbete med Fridaskolan, säger Crister Carlsson. Det är ingen mening i att sitta och tjura. Vi får göra något bra av det i stället.

– Det är lite spännande att de finns där borta, säger Elisabeth Andersson. Vi får väl cykla över en dag och hälsa på.