↧
Månadens fråga
↧
Lämplighetsprov sållar bort – inte fram
Lämplighetstesterna till lärarutbildningen sållar bort de uppenbart olämpliga och dem som inte är tillräckligt motiverade för att göra provet. Men eftersom nästan alla behöriga kommer in har proven – än så länge – ingen utslagsgivande funktion när det gäller att få in de bästa studenterna.
Linnéuniversitetet och Jönköping University har regeringens uppdrag att genomföra antagningsprov på försök för att sålla bort sökande som inte är lämpliga för läraryrket. Och proven verkar klara den funktionen:
Av de 168 personer som gjorde det första antagningsprovet till lärarutbildningen vid Linnéuniversitetet i somras underkändes sex. I Jönköping underkändes 17 av 307 sökande, skriver Svenska Dagbladet.
Förhoppningen är också att lämplighetsproven ska bidra till att höja lärarutbildningens status och sålla fram dem som är särskilt lämpade för yrket.Men konkurrensen om platserna är alldeles för liten för att lämplighetsproven ska fungera som ett sådant nålsöga. Alla som klarade provet vid Linnéuniversitet blev antagna och inte heller i Jönköping tycks provet ha haft så stor utslagsgivande betydelse, enligt SvD.
Däremot verkar provens existens sålla bort dem som inte är tillräckligt motiverade eller inte vill göra antagningstestet av andra skäl. Över 1000 personer som sökt lärarutbildningen vid de två universiteten avstod från att göra provet och räknades därmed som obehöriga.
Antagningsproven ska nu utvärderas av Universitets- och högskolerådet. En rapport kommer 2018.
Karin Lindgren↧
↧
Funktionsnedsatta elever får inte tillräckligt stöd
På många skolor i landet finns stora brister i stödet till elever med funktionsnedsättning, skriver Skolverket i en rapport som presenteras på onsdagen. Exempelvis saknas specialistkompetens och ofta krävs en diagnos för att få särskilt stöd – något som strider mot skollagen. – Vi ser många exempel där skolgången kraschat totalt, säger Anne Lönnermark, ordförande i Autism- och Aspergerförbundet.
Alla grundskoleelever ska få utbildning på samma villkor. Men så ser det inte ut i verkligheten. På många skolor i landet finns stora brister i stödet till elever med funktionsnedsättning.
– Det är jätteallvarligt, för alla elever har rätt till utbildning. Skollagen ställer väldigt starka krav just på att man ska få ledning och stimulans utifrån sina egna förutsättningar, det får inte bli en "standardundervisning" med samma till alla, säger Sophie Casson Lindbäck, undervisningsråd på Skolverket.
Konsekvensen blir att eleverna riskerar att hamna i kläm och inte få lära sig allt de skulle kunna.
Situationen är beklaglig, anser Autism- och Aspergerförbundet.
– Vi ser i våra undersökningar att de här barnens måluppfyllelse är mycket lägre än andras, att de i högre grad är frånvarande från skolan plus att många också mår dåligt av det bristande stödet, säger ordförande Anne Lönnermark.– För väldigt många av våra medlemmar har skolgången varit svår - eller helt enkelt kraschat totalt, lägger hon till.
Skolverket presenterar på onsdagen en studie, där man genom intervjuer och enkäter undersökt hur situationen i grundskolan ser ut för elever med olika funktionsnedsättningar. Den visar på stora brister på flera olika områden i hur skolhuvudmän arbetar för att ge stöd åt dessa elever.
Bland annat saknas specialistkompetens och lokaler är inte tillräckligt anpassade exempelvis för rullstolsburna eller för att kunna undervisa i mindre grupp. Dessutom visar studien att diagnos ofta får styra om en elev får stöd eller inte – något som strider mot skollagen.
För att komma tillrätta med problemen krävs ett omfattande spektrum av lösningar, framhåller Anne Lönnermark.
– Man kan inte bestämma att alla ska gå i vanlig klass, utan man måste ha många olika lösningar, individuella för alla barn. Det behövs en bred kompetenshöjning, men även en kompetenshöjning inom specialpedagogiken – också där behöver man lära sig mer om hur de här barnen kan stöttas på bästa sätt, säger hon.
Allt är dock inte nattsvart. Mycket positivt har också kommit fram och viljan att jobba med frågan är god, berättar Casson Lindbäck. Många skolor och huvudmän jobbar strategiskt och konkret med att stödet till eleverna ska bli bättre – men dessa behöver blir fler.
– Skolan måste anpassa sig till att det är normalt att eleverna är olika. Olikheter är det normala och det måste man bli mycket bättre på att bemöta, säger Sophie Casson Lindbäck.
Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) påpekar att fler speciallärare nu utbildas och att klass- och 
ämneslärare ska få fortbildning i specialpedagogiska verktyg. Men han pekar samtidigt på ett annat problem.
– En mycket provocerande sak i rapporten är att det fortfarande i många fall är så att man väntar på att eleven ska få en diagnos innan man sätter in stöd. Så ska det inte fungera, så får det inte fungera.
–Det är det pedagogiska behovet som ska avgöra, inte en medicinsk diagnos. Genom läsa-skriva-räkna-garantin kommer vi att ändra skollagen för att säkerställa att stöd sätts in i de första årskurserna, säger Fridolin.
↧
Nytt avtal för statligt anställda lärare
Löneökningar på 2,2 procent. Det blev resultatet i det nya avtalet för statligt anställda som tecknades på onsdagen. Avtalet är på ett år och berör 2.000 medlemmar i Lärarförbundet.
När förhandlingsorganet OFR och Arbetsgivarverket växlade yrkanden i början av sommaren stod de långt ifrån varandra. Arbetsgivarna krävde ett sifferlöst avtal som skulle löpa tills vidare. Men nu när parterna har enats i ett avtal för sammanlagt 100.000 statligt anställda står det klart att man fått ge sig på den punkten.
Det nya avtalet ger löneökningarna på 2,2 procent, vilket är i nivå med den övriga arbetsmarknaden. Överenskommelsen löper på ett år och gäller från den 1 oktober.
–Det har varit konstruktiva förhandlingar och vi har fått ut en del mer än vad man kunde vänta sig, så vi är riktigt nöjda, säger Ingrid Lindgren Andrén, ombudsman på Lärarförbundet och ansvarig för avtalsområdet.
Utöver lönevillkoren har OFR fått igenom höjda ambitioner för arbetsmiljön. Tillsammans
med Arbetsgivarverket kommer man hållas arbetsmiljöutbildningar som kommer att utökas
med frågor om stress och arbetsbelastning. En annan framgång är att det fackliga inflytandet
i löneprocessen stärks, bland annat genom att det nu finns fler möjligheter för lokala parter
att begära hjälp från OFR respektive Arbetsgivarverket.
Arbetsgivarverket har dessutom åtagit sig att genomföra en fördjupad analys av anställningstryggheten för visstidsanställda, utredningen ska vara klar i god tid före nästa avtalsrörelse.
Lärarförbundets medlemmar inom det statliga avtalsområdet finns till exempel på högskolor, statliga myndigheter och Sameskolan.
Ola Rennstam
↧
Faluns lokalavdelning hyllar världens lärare
Runt om i landet firas på onsdagen Världslärardagen. Med anledning av det bjuder Lärarförbundet Falun på filmvisning. – Vi vill lyfta fram att Lärarförbundet, till skillnad från vår konkurrent, har ett internationell engagemang, säger Jan-Erik Kyrö, Lärarförbundet Falun.
Varför är det viktigt att fira Världslärardagen?
–Det är vår dag. Vi vill lyfta fram att Lärarförbundet, till skillnad från vår konkurrent, har ett internationellt engagemang. Förhoppningsvis kan man få fler medlemmar att i förlängningen tänka utifrån internationell solidaritet med våra fackliga systerorganisationer runt om i världen.
Varför väljer ni att visa filmen ”Bortom Lampedusa”?
–Det känns kul att visa en kvalitetsfilm med ett aktuellt och angeläget ämne som har fått goda recensioner och inte någon vanlig underhållningsfilm. Förhoppningen är att filmen ska väcka tankar och diskussioner som medlemmarna kan bära med sig ut i yrkesverksamheten. Det blir mingel både före och efter och vi tror att evenemanget som helhet leder till något som gynnar det Lärarförbundet jobbar för.
Vilken lärare vill du själv lyfta fram?
–Jag vänder mig emot perspektivet den senaste tiden med lärarlönelyftet och förstelärarreformen, att det finns dåliga och bra lärare. Jag skulle vilja säga tvärtom och lyfta fram ALLA lärare.
Ola Rennstam
↧
↧
Liberalerna: Fridolin har ännu inte levererat
Sedan Gustav Fridolins (MP) berömda "100-dagarsprogram" har ännu inget avgörande hänt, skriver Christer Nylander, vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott för Liberalerna, i en replik till utbildningsministern.
Det är mycket glädjande att resultatet från niornas behörighet som Skolverket nyligen presenterade visar en mindre men viktig förbättring, även när det gäller de nyanlända. De som verkar i skolan ska hyllas för att ha uppnått detta. Trots den enorma belastningen och den stora utmaning skolan står inför görs det ett fantastiskt jobb i landets skolor.
Men samtidigt som vi gläds åt framgångar måste vi konstatera att mer måste göras för att fler ska lära sig mer. Det är förvisso bra att Gustav Fridolin inte längre tar avstånd från de reformer alliansregeringen genomförde. De som nu lämnar grundskolan har som bekant gått i skolan under en period då Liberalerna och alliansen genomförde en lång rad reformer för att stärka skolans kunskapsuppdrag, reformer som Fridolin då ofta högljutt kritiserade. Oppositionspolitikern Fridolin erbjöd istället snabba och enkla lösningar på skolans utmaningar. Som utbildningsminister erbjuder Fridolin nästan inga lösningar alls. Det är påfallande tomt på idéer.Det har nu gått två och ett halvt år sedan Gustav Fridolins berömda 100-dagarsprogram och ännu har inget avgörande hänt. När partiets utbildningspolitiske talesperson, Elisabet Knutsson, i Dagens Samhälle sammanfattade insatserna hittills kunde hon endast räkna upp ökade statliga anslag, inga konkreta propositioner som skulle ändra skolpolitikens inriktning i rödgrön riktning.
Det intressanta är nämligen att när den rödgröna regeringen stolt presenterar sin politik för att höja läraryrkets attraktivitet räknar de upp de strategiska reformer som alliansregeringen införde, till exempel höjda löner, lärarlegitimation och införandet av förstelärare. Att regeringen fullföljer dessa reformer tycker jag är mycket bra.
Hittills har Fridolin inte presenterat någon proposition som inte haft sin grund i förslag från alliansregeringens tid eller i nya förslag som vi varit eniga om, ofta efter att alliansen tryckt på. Beslutet tidigare i våras om utökade lektioner i matematik är ett exempel på det förra. Beslutet i riksdagen förra veckan om att ge nyanlända en möjlighet att gå i friskolor är ett bra exempel på det senare.
Istället för att ta itu med de fallande kunskapsresultaten eller stöket i klassrummet fokuserar regeringen på rent kontraproduktiv verksamhet som att motarbeta friskolor, hindra elevens fria skolval eller förbjuda skolföretagen att göra vinster. Fridolin borde byta fokus och se skolans verkliga problem.
Frustrationen hos oss i oppositionenöver bristen på förslag från regeringen har resulterat i att partierna i riksdagen känt sig tvungna att ta initiativet och i flera fall köra över regeringen. De så kallade tillkännagivandena, riksdagens verktyg för att fatta beslut i väntan på regeringens egna förslag, har aldrig varit så många, särskilt på det skolpolitiska området. Här är några exempel:
- Riksdagen har krävt att regeringen ska lägga fram förslag om att ge alla elever ytterligare en timme matte i veckan och att utöka undervisningen i ”Idrott och hälsa” i grundskolan. Regeringen är emot.
- Riksdagen har krävt att regeringen lägger fram förslag om att göra grundskolan tioårig och erbjuda förskollärarna som är anställda i förskoleklassen en vidareutbildning till lärare. Regeringen vägrar.
Även om ingen politik ännu levererats, utöver ökade statliga bidrag, kan det finnas skäl att vara orolig för framtiden. Fridolin uttalade nyligen att han vill återinföra skolstyrelser med elevmajoritet som alliansregeringen avskaffade och han vill avskaffa de nationella proven i de lägre åldrarna. Det är förslag från Gustav Fridolin som vi inte tror ökar läraryrkets attraktivitet eller gör att skolan tidigt upptäcker elever som behöver extra stöd och stimulans.
Christer Nylander (L)
Vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott
↧
”Svenska lärare borde utmana elever mer”
Elever som utmanas att lösa kreativa matematikproblem får bäst resultat. Det visar en djupanalys av matematikdelen av Pisa 2012. – Svenska lärare borde utmana elever mer, anser forskaren Mathias Norqvist.
I en ny OECD-rapport har forskare undersökt sambandet mellan undervisningsstrategier och elevernas resultat i Pisa. Det visar sig att elever som ofta får utmanande undervisning – till exempel att de ställs inför komplexa problem som de får fundera ut en lösning till – över lag har bättre resultat på PISA-provet i matematik.
– Det är viktigt att ha olika undervisningsstrategier för olika tillfällen. Sen är det intressant att se att de elever som presterar allra bäst har fått utmaningar i sin undervisning, säger Helena Karis på Skolverket, en av dem som skrivit den svenska analysen.
Skolverket lyfter i sin analys även fram ett par andra viktiga resultat:
- Svenska elever får mindre utmanande undervisning än elever i länder med toppresultat på PISA:s matematikprov.
- Undervisning som går ut på att lära sig utantill kan ha en positiv inverkan på lågpresterande elever.
Studien visar också att svenska lärare använder individanpassad undervisning mer än lärare i andra länder.
Sambanden ska inte ses som orsakssamband. ”Det kan lika gärna vara så att lärare väljer strategi utifrån sina förväntningar på eleverna eller utifrån vilka färdigheter eleverna har”, står det i rapporten.
Alla fyra undervisningsstrategier (se faktaruta) kan vara bra i olika situationer beroende på lektionens syfte, anser Helena Karis.
Men det finns forskning som visar att elever presterar bättre när de tvingas fundera ut lösningar själva jämfört med att lösa uppgifter utifrån givna exempellösningar. Det har forskaren Mathias Norqvist vid Umeå universitet visat i sin nyutkomna avhandling.
– Vi har låtit gymnasieelever lösa uppgifter som varit av imiterande karaktär och uppgifter som är mer kreativa och uppmanar eleverna att tänka till själva och också motivera sitt val av metod för att lösa uppgifterna. De som utmanats med mer kreativa uppgifter har fått bättre resultat, säger han.
Tvärt emot vad Pisa-studien visar gäller det i högsta grad lågpresterande elever.
– Det bör gå att hitta nivåer av kreativa uppgifter som fungerar väldigt bra för dem, säger han, men poängterar samtidigt att hans studier gäller gymnasieelever på naturvetenskapliga programmet.
Mathias Norqvist beklagar att svenska elever möter utmanande uppgifter i så låg grad jämfört med elever i andra länder. Han tror att den stora skillnaden ligger i själva undervisningen och i skolkulturen i de olika länderna.
– Jämförande studier har visat att läromedlen ser ganska så lika ut i olika länder och innehåller en hög grad av imitativa uppgifter och förhållandevis få kreativa uppgifter. De kreativa uppgifterna är dessutom ofta i slutet av kapitlen vilket gör att inte alla elever tar del av dem.
– Däremot kan det skilja sig åt hur man undervisar i klassrummet och hur viktig skolan anses vara. Kanske är vi lite mer läromedelsstyrda i Sverige jämfört med länder som presterar bra i Pisas matematikprov. Svenska lärare borde utmana elever mer. Matematikämnet är det mest traditionellt upplagda av alla ämnena och också ett ämne som en hel del elever tycker minst om. Då kan det vara bra att låta eleverna göra lite andra typer av uppgifter, att utmana dem mer, säger han.
Nyligen visade Skolinspektionens stora skolenkät för 2015 att en tredjedel av niondeklassarna tycker att de generellt får för lite utmanande uppgifter.
– Våra rapporter och vår tillsyn visar också att det återkommande händer att elever inte utmanas tillräckligt, sa Skolinspektionens generaldirektör Helén Ängmo till TT.
Lotta Holmström↧
Skolkommissionen får längre tid på sig
Skolkommissionens får förlängd tid för att hinna få fram ett genomarbetat slutbetänkande. Men utbildningsminister Gustav Fridolin vill inte uppge något exakt slutdatum.
Skolkommissionen har tidigare begärt att få ett halvårs förlängning på sitt uppdrag, som enligt den ursprungliga tidtabellen skulle slutredovisas i mitten av januari. Nu ser månadsskiftet april-maj ut att bli deadline.
Därmed får kommissionen ytterligare några månader på sig att visa hur kunskapsresultaten ska höjas, hur undervisningskvalitet kan bli bättre och hur likvärdigheten i skolan ska öka.
– Jag har nu fått information från utbildningsdepartementet att det finns ett förslag till förlängning som ligger nära det löfte som Gustav Fridolin gett mig. Så jag har goda förhoppningar att problemet kommer att lösa sig, säger Jan-Eric Gustafsson, Skolkommissionens nye ordförande.
Sedan han utsågs den 19 september har Jan-Eric Gustafsson, pedagogikprofessor vid Göteborgs universitet, inte fått något definitivt besked om hur länge Skolkommissionen kan arbeta med sitt slutbetänkande. När han fick frågan att ta över efter Anna Ekström, som utsågs till gymnasieminister, var han tydlig med att den ursprungliga tidsplanen att lägga fram ett slutbetänkande i mitten av januari inte håller.
– Jag satte som villkor att det behövs en förlängning till mitten av maj nästa år, säger han.
Regeringen har ännu inte fattat något formellt beslut om att Skolkommissionens arbete kan fortsätta under våren och inte fastställt något datum när slutbetänkandet ska lämnas. Ett skäl till detta kan vara att kommissionens arbete behöver samordnas med andra utredningar på skolområdet.
Åstrand ska delredovisa sitt arbete den 1 juni 2017 och lämna en slutrapport senast 1 december 2017.
Lärarnas Tidning har flera gånger sökt Gustav Fridolin för att få besked om vilket slutdatum som gäller för skolkommissionen, men han har avböjt en intervju. ”Vi får återkomma när vi har ett besked att ge om skolkommissionens tidtabell” meddelar han genom sin pressekreterare.
↧
Betyget borta – får gå om gymnasiet
Max Berglunds gymnasiebetyg är borta. Nu tvingas han läsa om gymnasiet för att kunna studera vidare. – Min framtid ska inte behöva hänga på ett A4, säger han till Gefle Dagblad.
Bakgrunden är den här: Max Berglund tog 2006 studenten från friskolan Fårösunds skeppsakademi i Gävle. Kort därefter gick den i konkurs.
Max Berglund har sedan jobbat som snickare i tio år men funderar nu på att skola om sig. Då upptäckte han att han tappat bort sitt gymnasiebetyg. Och det går inte att uppbringa en kopia eftersom friskolan inte finns längre och inga papper har sparats.
Fram till 2011 fanns inget krav på att friskolor skulle rapportera in betygen till någon databas eller lämna kopior till något arkiv.
Max Berglund har lyckats hitta en betygsutskrift från årskurs 2 men han tvingas läsa om sista gymnasieåret på KomVux.
Numera ska alla gymnasieskolor rapportera in betyg till Universitets- och högskolerådets databas, BEDA.
TT
↧
↧
Forskare: Obligatoriskt skolval löser inte segregationen
Obligatoriskt skolval är ingen mirakelkur för att få bukt med den socioekonomiska segregationen och öka måluppfyllelsen. – Det har snarare en negativ effekt, säger nationalekonomen Dany Kessel.
Obligatoriskt eller aktivt skolval– där elever och föräldrar uppmanas på skarpen att välja skola – förs allt oftare fram som lösningen på skolans problem med segregation och fallande resultat.
Tanken är att det obligatoriska valet ska få mindre socioekonomiskt gynnade elever stt söka och börja på starka skolor, och att undervisningens kvalitet ska förbättras när skolorna måste konkurrera mer om eleverna.
I en rapport undersöker Dany Kessel och Elisabet Olme, nationalekonomer vid Stockholms universitet hur familjer beter sig vid valet till förberedelseklassen.
De undersökta kommunerna är Botkyrka – som har aktivt skolval sedan flera år – och Linköping – där nästan alla går i skolan närmast hemmet.
– Bekvämlighetsfaktorerna – avståndet till skolan och om syskon redan går där –är allra viktigast när ett barn ska börja skolan. Skolornas resultat verkar föräldrarna inte bry sig om, säger Dany Kessel.
Elevsammansättningen spelar däremot roll, enligt rapporten. Lika söker lika.
– En skola rankas högre när den har många elever som tillhör samma socioekonomiska grupp som man själv, säger Dany Kessel.
Det är således högutbildade familjer med svensk bakgrund som dras till skolor med hög socioekonomisk status. Dessa skolor väljs aktivt bort av lågutbildade familjer med utländsk bakgrund.
– Eftersom folk inte väljer som vi tycker att de ska göra finns det inte någon anledning att tro att ett obligatoriskt skolval skulle minska segregationen eller öka undervisningskvaliteten. Snarare tvärtom, säger Dany Kessel.
I Botkyrka måste alla föräldrar ange tre skolor och urvalet görs enligt en relativ närhetsprincip. Friskolorna antar elever i enlighet med sina egna antagningskriterier, oftast kötid.
– Om man vill åt segregationen tror jag att det är hopplöst att ha kvar kötidsprincipen , säger Dany Kessel.
Forskarna ska gå nu vidare och undersöka olika antagningsprinciper.
Karin Lindgren
↧
Förälder hotade rektor – fick böter
En kvinna i Varberg döms av Varbergs tingsrätt för hot mot tjänsteman sedan hon dödshotat rektorn på sina barns skola. Det var under ett utvecklingssamtal för ett år sedan som kvinnan bad en lärare hälsa rektorn att om något av hennes barn fick kvarsittning skulle hon döda honom. Läraren berättade om hotet för rektorn, som då polisanmälde kvinnan. Mamman nekade till brottet men tingsrätten dömde henne till 80 dagsböter.
↧
Elever ska testas i förskoleklass
År 2018 ska elevernas språkliga medvetenhet och matematiska tänkande kartläggas redan i förskoleklassen och kopplas till en åtgärdsgaranti. Det föreslår regeringens utredare Ulf Fredriksson.
Den så kallade ”läsa-skriva-räkna-garantin” innebär att anpassningar och särskilt stöd ska sättas in tidigare än i dag om det finns risk att eleven inte når målen längre fram.
– Det finns en kultur sedan länge inom svensk skola att vänta och se, av ideologiska skäl. Man har tyckt att barn blir märkta om de utsätts för test och får specialundervisning tidigt. Men det finns ingen forskning som tyder på att det stämmer, säger utredaren Ulf Fredriksson till Lärarnas tidning.
Han vill låta förskollärare och lärare göra en kartläggning av alla elevers språkliga medvetenhet och matematiska tänkande. Det ska leda till tidigare särskilda insatser i samarbete med specialpedagog eller speciallärare. I slutet av förskoleklassens år ska man göra en uppföljning av insatserna och lämna över till nästa årskurs.
Utbildningsminister Gustav Fridolin hoppas på att komma överens med Alliansen om den nya åtgärdsgarantin. Alliansen vill ha en tioårig grundskola och anser att förskollärare ska få undervisa det första året först efter en vidareutbildning. I det nya förslaget ingår också fortbildning för förskollärare på 15 högskolepoäng om barns läs-, skriv- och matematikutveckling.
Förskollärarna ska inte vara rädda för att dokumentationskraven ska öka med den nya garantin enligt Gustav Fridolin.
– Det viktiga att följa upp är inte exakt vilka papper som skrivits utan om åtgärder har satts in.
↧
Betyg i årskurs 6 gav måttlig stödeffekt
Införandet av betyg i årskurs 6 motiverades med att de elever som behövde stöd då skulle upptäckas tidigare. Nu visar en rapport att hälften av eleverna som fick underkänt i matematik i sexan fortfarande hade F när de gick ut nian.
För drygt tre år sedan fick de första eleverna i årskurs sex betyg, och nu har de gått ut årskurs nio. Ett motiv bakom förändringen var att kunna sätta in tidigare insatser vid problem, men en promemoria från Skolverket visar nu att 49 procent av dem som var underkända med betyget F i matematik i sexan hade F även i nian. Bland dem som hade F i svenska och svenska som andra andraspråk i sexan hade ungefär en av tre ännu F i nian.
– Det är en hög andel som fortfarande har F i årskurs nio. Det kan man tycka är anmärkningsvärt. Sätter man betyg F på en elev som slutar sexan måste man ta det på allvar och sätta in åtgärder för hur det ska förändras, säger Anna Österlund, enhetschef på Skolverket, till Svenska Dagbladet.
Resultatet tolkas olika av nuvarande och före detta utbildningsministern.
– Under flera av de år de här eleverna har gått i grundskolan har antalet speciallärare i grundskolan minskat och man har jobbat mindre med små undervisningsgrupper och andra insatser för elever som har det tufft, säger utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) till SvD.
Liberalerna var med och införde betyg i årskurs sex med argumentet att det skulle hjälpa till att tidigt hitta de elever som behövde stöd. Jan Björklund, partiledare för Liberalerna och utbildningsminister 2007–2014, pekar på att många ändå förbättrat betygen.
– Jag tror att det kan ha en förklaring i att man identifierat dessa elever tidigt och tvingats sätta in hjälp och stöd, säger han till tidningen.
TT
Lärarnas tidning
↧
↧
Barnböcker lagom till »läslovet«
Böcker för de minsta, kapitelböcker, faktaböcker, serier, ungdomsböcker, böcker på andra språk än svenska … Kulturrådets barnbokskatalog kommer ut lagom till höstlovet vecka 44.
Katalogen vänder sig till barn och unga och till alla som är intresserade av barn och läsning. 210 titlar ur årets utgivning presenteras.
Urvalet kompletteras med artiklar och intervjuer med unga läsare och med dem som jobbar läsfrämjande.
En nyhet är att katalogen är vändbar med två delar och två omslag. Den enda delen vänder sig till barnen och de vuxna i deras närhet. Den andra riktar sig direkt till ungdomar och unga vuxna.
Katalogen kan beställas på kulturradet.se
↧
Krismöte start på samtal om mobbning
Hur ska problemen med mobbning i 6A — eller vilken annan klass som helst — kunna lösas? Det är ämnet för Peter Modestijs film »6A«, som hade premiär tidigare i år.
I filmen samlas klassföreståndaren, en grupp föräldrar och tre elever till ett krismöte. Snabbt börjar föräldrarna anklaga de närvarande eleverna för att mobba ut andra i klassen. Under mötets gång kommer mycket upp till ytan och olika tankar och känslor ventileras. Vem är offer och vem är förövare? Vem talar sanning?
Filmen rekommenderas för årskurs 6 till gymnasiet. Den är 60 minuter lång men finns också i en version på 30 minuter. Filminstitutet har tagit fram en handledning för samtal.
↧
Barnens konst till galleriet
På Kunskapshusets förskola i Eslöv är femåringarna konstnärer. Det började med ett besök på stadens galleri för ett år sedan där Olof Kronvall ställde ut sina verk. Förskolläraren och ateljeristan Rebecca Olsson och kollegan Gun-Britt Olofsson ville ta reda på hur barnen upplever konst.
— De fick fotografera tavlorna och välja en som de särskilt fastnade för. När vi var tillbaka på förskolan fick de göra tolkningar av den tavla de valt, berättar Rebecca Olsson.
De måade, bildpratade, blandade nya färger och målade igen — samma tavla åtta till tio gånger. För många var det rätt jobbigt att inte få lämna en målning de tyckte var färdig, att tänka kring sitt eget lärande och att prata inför andra. Men det gick lättare och lättare. När de intervjufilmades på slutet kunde de berätta vad som varit svårt och hur de gjort för att lära sig.
— Projektet blev ett språkprojekt under resans gång, eftersom de utforskade fler och fler språk. Handens, munnens, lyssnandets, ögats och så vidare, säger Rebecca Olsson.
Barnen hade många frågor om Olof Kronvall och pratade särskilt mycket om hans målning av fyra napoleonbakelser. Förskolan bjöd in konstnären för att hålla en workshop. Rebecka Olsson bakade napoleonbakelser som alla målade av och sedan åt upp.
Finalen blev en utställning på galleriet tillsammans med Olof Kronvall.
— De fick röda prickar på sina sålda tavlor. De är jättestolta, säger Rebecka Olsson.
↧
Lärarmaterial i kritiskt tänkande
Är jorden rund eller platt? Det är en av klassrumsövningarna i kritiskt tänkande och argumentation ur »Nätets mörka sidor — hat, rasism och propaganda online«.
Stiftelsen Teskedsordens nya lärarmaterial för årskurs 5 vill ge lärarna stöd i undervisningen om källkritik och öka barns medvetenhet om hur hat och propaganda sprids på nätet.
↧
↧
Sjätteklassare tävlar i talekonst
3 000 sjätteklassare har anmält sig till årets upplaga av UR:s program »Retorikmatchen « som sänds för femte året i rad.
Retorikmatchen ska ge barn verktyg för att våga ta plats, tala för sin sak, lyssna på and ra och syna argument. Innan matcherna börjar har barnen vässat sin retorik under flera månader. Experter medverkar och bidrar med kunskap.
— Hade jag lärt mig en tiondel av det som visas i Retorikmatchen hade jag klarat och vågat mycket mer i skolan.
Att kunna tala och göra sig förstådd stärker självförtroendet, säger programledaren Nassim Al Fakir. Retorikmatchen har premiär i Barnkanalen och på UR Skola den 18 oktober och i Sveriges Radio P4 den 22 oktober.
↧
Eleven som älskar lärare
Beata Kull instiftade Årets lärare — nu vill hon ge priset till fler.
»Vad duktig du är.«
Beata Kull berömmer mig när jag dimper ner vid kafébordet, svettig och två minuter sen efter ett par kilometer på cykel.
Den 21-åriga mamman till Lärargalan och utmärkelsen Årets lärare fokuserar nästan alltid på det positiva. Det tycker hon att andra också ska göra — särskilt när det gäller inställningen till skolan och lärarna.
— För man skapar verkligheten med sin attityd, säger hon och illustrerar med en sökning i sin mobil:
Hon skriver in»lärare« i sökrutan och några ohippa tecknade figurer med enorma glasögon ploppar upp. Hon söker på »teacher« och karikatyrerna ersätts av bilder på unga, snygga och glada lärare. Hon pekar på en.
— En sån amerikansk vill jag också bli när jag blir stor, inte en sån där liten förvrängd svensk figur. Internet speglar samhället, du fattar vad jag menar?
Det började när hon gick i tvåan på gymnasiet och kom på idén att sälja iphoneskal med balla fröknar och magistrar på. När hon pluggade ett år på universitet i Louisiana, USA, efter gymnasiet — och såg hur respekterade och stolta lärarna var där — tog tankarna på en gala och ett pris form.
Väl hemma började hon jaga sponsorer och nätverk. Resten är historia: två lärare — Lotta Dessen Jankell och Hanna Orrling — har var och en hunnit få pris på över 50 000 kronor, den första galan har hållits.
Inspirationen kommer från Idrottsgalan, Oscarsgalan, Nobelfesten …
— Jag vet vem Zlatan är fast jag inte spelar fotboll för jag har sett honom på Idrottsgalan. Jag vill att det ska vara likadant här — folk ska känna »wow, nu vill jag kolla på tv och följa den här fantastiska läraren«, säger Beata Kull.
Hon poängterar att det är elever som nominerar och att det är så hon vill ha det.
— För det spelar ingen roll vad föräldrar och politiker säger om hur lärare ska vara. Om jag inte gillar personen kommer jag inte att kunna lära mig något.
Nu senast fick juryn in förslag från i princip alla gymnasieskolor i Sverige. Elevernas motiveringar är en provkarta på hennes nymyntade begrepp »lärarskap« — förmågan att skapa en bra klassrumsatmosfär, undervisa på ett begripligt sätt och koppla undervisningen till elevernas liv.
Hennes egen lärar-Zlatan heter Eila Eiskola och hjälpte henne att komma över sin blyghet på lågstadiet.
— Jag kunde inte säga pip när jag började skolan men Eila satte som mål att jag skulle vara konferencier på avslutningen i trean. Och det var jag.
Beata Kull sväljer den sista slurken latte. Ett möte med sparekonomen Claes Hemberg väntar. Han är en av dem som ska sitta i styrelsen för den stiftelse hon bildar. Sedan ska hon prata med Sveriges television om att göra ett program om Lärargalan.
Planen är att utvidga till nästa år och prisa en lärare i varje kategori — förskolan, grundskolan, gymnasiet och högskolan.
En 21-åring som älskar lärare … Ska inte du tänka på annat och vara ute och roa dig?
— Jag går i gång på att göra något för samhället. Men jag var faktiskt ute i helgen.
↧
Utredning säger nej till kommunalt veto mot friskolor
Kommunernas inflytande över nyetableringar av fristående skolor ska stärkas. Men att införa ett kommunalt veto mot friskolor med vinstsyfte vore inte lämpligt, enligt en utredning som överlämnats till regeringen. Utredningen föreslår även att alla skolor, även friskolor, öppet ska redovisa sina intäkter och kostnader.
Skolkostnadsutredningen har haft regeringens uppdrag att utreda hur kommuner skulle kunna få ett "avgörande inflytande"över nyetableringar av friskolor som drivs i vinstsyfte. Men något sådant förslag blir det. Det är inte så enkelt som det verkar att ringa in "vinstsyfte", enligt utredaren Nicholas Prigorowsky.
– Det finns ju ett antal olika associationsformer: ekonomiska föreningar, stiftelser, handelsbolag, aktiebolag och så vidare. Till och med en privatperson kan ansöka om att starta friskola. Vilka har då vinstsyfte? Och vad innebär det att tvärtom vara icke-kommersiell? Vi ser inte att det här är möjligt att definiera begreppen på ett bra sätt, säger han.
Om en enskild kommun skulle kunna stoppa en etablering vore det dessutom ett principiellt avsteg från dagens system, enligt betänkandet.
– Det skulle ju innebära att kommunen bestämmer och inte Skolinspektionen, säger Nicholas Prigorowsky.
Regeringens syfte med uppdraget var att motverka segregation och överetablering. Utredningen väljer att föreslå att kommunerna alltid ska lämna in ett yttrande med en konsekvensbeskrivning till Skolinspektionen. Befarar kommunen segregation eller överetablering ska det framgå.
– Kommunen kan redan i dag påtala vilka följder den förutser, men det är inte tydliggjort att just segregation och överetablering ska vara bedömningsgrunder, säger Nicholas Prigorowsky.
Utredningen föreslår också att alla skolor, även de fristående, öppet ska redovisa sin ekonomi. Informationen om intäkter och kostnader ska finnas tillgänglig via Skolverket.
– Det kommunerna redovisar i dag är på verksamhetsnivå, inte på enhetsnivå (skolnivå). Och de uppgifter som enskilda huvudmännen rapporterar är inte offentliga handlingar. Det är sekretess på dem. Nu föreslår vi ett system där det blir möjligt att jämföra skolor, säger Nicholas Prigorowsky.
Ulla Hamilton, vd för Friskolornas riksförbund, är tudelad:
– Det är ett ganska byråkratiskt system som i grunden bygger på misstroende mot friskolor. Men eftersom det här förslaget innebär att man ska ha lika behandling av såväl fristående som kommunala skolor så får man möjligtvis svälja det även om det är lite fel fokus, säger hon.
– Hur mycket pengar man lägger på skolmaten och på andra saker är inte det viktigaste, utan vilket resultat som skolan åstadkommer.
↧