En kvinna i Karlskoga anser att hon inte fick tillräckligt stöd under sin skoltid och att både studier och arbete därför försenats med fyra år. Nu stämmer hon Karlskoga kommun på 525.000 kronor för förlorad arbetsinkomst och kränkning.
Före detta elev vill ha halv miljon för dåligt skolstöd
Mottagandet av nyanlända går trögt
En stor del av Sveriges kommuner tar inte emot nyanlända i den takt Arbetsförmedlingen föreslagit. Framför allt är det storstäderna som har valt att skjuta på mottagandet som enligt dem är en stor utmaning.
Engelska skolan till börsen
Skolkedjan Internationella Engelska skolan planerar en börsintroduktion tidigt i höst, enligt Dagens Industri.
Bättre ordning på lägerutflykterna
Folkhögskollärarna kommer att få bättre möjligheter att reglera sina villkor när de åker på läger. Det framgår av ett nytt avtal.
Skolan värst drabbad av utrensningar i Turkiet
Över 27.000 lärare har fått sin legitimation indragen efter kuppförsöket i Turkiet. Totalt har minst 43.000 lärare och annan skolpersonal blivit av med sina jobb. – Det är en mycket prekär situation, säger Anders Johansson, internationellt ansvarig för Lärarförbundet Stockholm, som har ett nära samarbete med det största turkiska lärarfacket Egitim Sen.
Gymnasieminister Hadzialic avgår – körde påverkad
Gymnasieminister Aida Hadzialic (S) lämnar på måndagen in sin avskedsansökan till statsminister Stefan Löfvén. I helgen blev det känt att hon avgår efter att ha kört alkoholpåverkad.
Hallå där! Lärarförbundets förhandlingschef Mathias Åström …
… som var programledare när Lärarförbundet gjorde sin egen version av tv-programmet Skavlan i Almedalen.


Ny läroplan för förskoleklassen
Nu har förskoleklassen fått ett nytt eget avsnitt i grundskolans läroplan. Syftet är att höja den pedagogiska kvaliteten och öka likvärdigheten mellan skolor. Dessutom har förskolans läroplan uppdaterats.
Förskoleklassen har fått en egen läroplan. Sedan första juli gäller nya texter om förskoleklassen i grundskolans läroplan som förtydligar syftet och det centrala innehållet. Undervisningen ska innehålla språk och kommunikation, skapande och estetiska uttrycksformer, matematiska resonemang, natur, teknik och samhälle samt lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse. Pedagogiken ska vara en blandning av förskolans arbetssätt och skolans. Fantasi och variation nämns bland annat. Tanken om förskoleklassen som en bro mellan skolformerna lever alltså kvar.
Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand välkomnar de nya skrivningarna.
– I den pågående politiska debatten om tioårig grundskola har det fantastiska arbete som bedrivs av förskoleklasslärarna uppmärksammats alldeles för lite. Nu är det dags att synliggöra det.
Bakgrunden till ändringarna är att Skolinspektionen pekat på brister i förskoleklasser och fritidshem som har att göra med att styrdokumenten varit för otydliga. Fritidshemmet har också fått ett tydligare uppdrag med ny text i läroplanen.
Även läroplanen i förskolan har uppdaterats med nya skrivningar om övergångar och samarbetet mellan förskola och skola. Nytt är bland annat att man betonar samverkan när det gäller barn i behov av särskilt stöd.
Elisabeth R. BrisingDe ger röst åt kolleger
Med sin podd vill Anna och Philip nyansera bilden av skolan.
Det är bara en timme kvar. Sedan drar inspelningen i gång av nästa avsnitt av Anna och Philips podcast — alltså ett inspelat radioprogram som sänds på webben. Den har vuxit till en av de största med lärarinriktning i Sverige, med flera tusen lyssnare i veckan och en ny gäst från skolans värld varje fredag — från ministrar till inspirerande lärare med vitt skilda kompetenser.
Men innan veckans gäst dyker upp får Anna Sterlinger Ahlring och Philip Hjalmarsson svara på Lärarnas tidnings frågor. Vi slår oss ner utanför Philips bostad i ett grönskande Stockholm och så snart min första fråga är ställd är det som att sitta mitt i ett radioprogram, eller ja: poddsändning. Det märks att de har 59 avsnitt i ryggen och har övat upp förmågan att snacka på och att munhuggas.
Varför blev det just en podd?
Anna: Jag var upprörd över att det var så mycket negativt om skolan i olika medier. När man var på en fest och berättade att man jobbar som lärare kunde folk lägga huvudet på sned och säga: »Men din stackare.«
Philip: För att få till en förändrad bild av skolan måste vi visa att det vi gör är bra och professionellt. Och jag har lyssnat på en del poddar tidigare och tyckte det var en bra form.
Anna: Ja, alla kan gå in efteråt och lyssna.
Anna och Philip var kolleger på Utsäljeskolan i Huddinge när de startade sin podd. Nu jobbar de i olika skolor vilket försvårar planeringen lite. För det tar tid att driva en podd. Båda ska gå ner i arbetstid under hösten för att hinna satsa lite mer på den. Hittills har de gjort allt på sin fritid och utan extra inkomster, nu kan det vara läge att jaga sponsorer för att få råd med resor. Deras dröm är att få resa runt i Sverige och träffa fler lärare på plats.
Vad har ni själva fått ut av att driva podden?
— Jag har fått en större förståelse för alla som jobbar i skolan. Sedan har vi utvecklats tekniskt, pratar inte i mun på varandra lika mycket, säger Philip och vänder sig mot Anna med ett leende.
Anna funderar ett tag och säger:
— Jag har ändrat en del i min undervisning, exempelvis mitt upplägg i svenskan efter att vi träffade en inspirerande lärare från Alviksskolan, och mitt tänk om gruppdynamik efter att vi mötte föreläsaren Stefan Hertz.
Gästerna väljer de efter tips och kontakter och hittills har alla tillfrågade tackat ja. De berättar att de får mycket positiv respons från såväl kolleger och elever som andra lyssnare.
Intervjutiden är slut och Lärarnas tidning får iaktta hur en inspelning går till. Veckans gäst, »Enköpings bästa lärare« Emelie Hahn, har just anlänt till Philips lägenhet.
Innan de kör i gång värmer de upp med försnack, kaffe och jordgubbar. När det blir dags att ta plats runt den stora mikrofonen har skratten varit många. Samtalet flyter på med enkelhet och Emelie Hahn berättar engagerat om sitt arbete. När 25 minuter har gått och mikrofonen stängs av utbrister hon:
— Men oj, så kort tiden var! Jag hade sååå mycket kvar att säga.
Philip reagerar snabbt:
— Då kör vi lite till. Vi klipper in det sedan, inga problem.
Brister i skolor kostar Göteborg miljoner
Skolinspektionen riktar ny kritik mot Göteborgs kommun för brister i skolor som inte rättats till. Kommunen ska betala cirka tre miljoner kronor i viten, och kan åläggas fyra miljoner till.
Så gör vi: Leksaker på beställning
Träspisar, utklädningskläder, lådbilar. Det är några exempel på leksaker som årskurs 9 på Glumslövs skola tillverkade under vårterminen, som slutarbete i slöjd. Leksakerna gjordes till förskolebarn i Glumslöv som tog emot dem när det »entreprenöriella arbetet« redovisades i juni.
— Vi hade raddat upp sakerna på skolgården. Då såg alla helheten, vad mycket vi hade gjort tillsammans. Niorna tyckte att det var härligt att se hur glada förskolebarnen blev, säger slöjdläraren Karolin Wagner som står bakom projektet tillsammans med kollegan Maria Olsson.
Idén att låta förskolebarnen bli »kunder« väcktes efter att lärarna konstaterat att många av elevernas slöjdarbeten blev kvar på skolan efter nian. Att ha ett tydligt mål för deras arbeten tillförde mycket till det entreprenöriella lärandet — det blev mer verkligt.
Förskolebarnen fick önska leksaker och fungera som beställare, niorna tillverkade och levererade. Det blev många diskussioner om säkerhet också, en viktig aspekt ur förskolebarns perspektiv, berättar Karolin Wagner.
Varför blev det här lyckat för dig som slöjdlärare?
— Det hela blev så intressant för eleverna att de inte alls blev begränsade av materialet, utan hittade lösningar på allt. Det var jättehärligt att se.
Programmering med känd krönikör

Vecka 41 startar UR:s serie »Programmera mera« i Barnkanalen. Programledare är Karin Nygårds, lärare och förgrundsfigur för digital kunskap i skolan, samt även krönikör i denna tidning.
Programmets syfte är att väcka barns lust och nyfikenhet för programmering, och kan ses tillsammans av elever och pedagoger.
Barnen får i varje program tre utmaningar inom pro-grammering.
Serien består av tio avsnitt och ytterligare fem avsnitt på teckenspråk.
Därutöver gör UR radio för barn och vuxna samt webbunikt material kring programmering i skolan.
Podd mot rasism
Får man verkligen säga allt i klassrummet? Den frågan diskuteras i avsnitt 5 av Skolverkets podd »Motverka rasism i skolan«. Avsnittet handlar om att försvara åsiktsfrihet och samtidigt stå bakom skolans värdegrund.
I programmet medverkar rektorn Micael Pettersson, läraren Christer Siljeström samt Anna Wide, Skolinspektionen. Samtalet leds av Hugo Wester, sakkunnig på Skolverket.
Rätt hjälp till särskilt begåvade barn
I en ny bok gör den amerikanska psykologen Linda Kreger Silverman en genomgång av vad särskild begåvning egentligen är, hur den kan upptäckas och hur både föräldrar och skolpersonal bäst möter högt begåvade barn för att deras utveckling ska bli optimal.
Om dessa elever inte möts på rätt sätt kan de bli understimulerade och få svårt att passa in, enligt författaren, som är forskare i pedagogisk psykologi och specialpedagogik.
Boken är skriven utifrån amerikanska elevers vardag och förutsättningar, men även i Sverige måste skolan enligt nya skollagen anpassa undervisningen till särskilt begåvade barns behov.
Läromedel för skiftande behov
Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) har en ny söktjänst på webben för läromedel som underlättar lärande för elever med olika behov. Det kan handla om inlästa och lättlästa läromedel eller läromedel med långsamt tempo.
Man tipsar även om läromedel på teckenspråk, med punktskrift eller digitala läromedel med möjlighet till individuella inställningar.
Ambitionen är att söktjänsten ska vara ett stöd för pedagoger som både ger kvalitet och sparar tid, enligt SPSM.
Urvalet och tillgänglighetsbeskrivningarna är gjorda av myndighetens specialpedagoger och fylls på med nya titlar allt eftersom.
Läs vidare hittalaromedel.se
Skolpsykologer ger lärare råd
Relationskompetens är viktig i mötet med eleverna. Men hur kan psykologisk kunskap göra skillnad i klassrummet? Den frågan besvarar skolpsykologerna Tuija Lehtinen och Jenny Jakobsson Lundin i en ny bok.
Med utgångspunkt från konkreta situationer presenterar författarna psykologisk forskning och teorier som kan hjälpa lärare att hantera olika situationer.
Det handlar exempelvis om anknytningsteori, elever i konflikt, motivation och grupp-psykologi.
Friends: Många yngre elever otrygga i skolan
Vart fjärde barn från förskolan till årskurs tre känner sig otrygga någonstans i skolan, enligt en rapport från Friends. Också enligt Bris är det vanligt att samtal från barn i just dessa åldrar handlar om bristen på trygghet i skolan.
Självförtroendet växer på torgmötena
På Kråkbergsskolan i Luleå lär sig eleverna framträda framför sina kamrater.
Tonerna av artisten Zayn’s debutsingel »Pillow Talk« fyller Kråkbergsskolan i Luleå. Hela skolan, elever i årskurs 7—9, lärare och annan personal, har samlats till möte på Torget, som är skolans centrala mittpunkt. Nu vaggar de i takt med musiken, framförd av ett av skolans band som repar ihop under elevens val.
— Det var lite nervöst men det är egentligen bara bra, då skärper man sig extra mycket, säger Liv Malmsten i 8A som stod för sången den här gången.
Torgmötena, som är tradition på skolan sedan många år, sker ungefär en gång i månaden och pågår mellan 30 minuter och en timme. Det är öppet för alla att delta, till exempel för att visa upp ett skolarbete, dansa, sjunga eller berätta om något man gjort utanför skolan.
En avgörande faktor för att torgmötena fortfarande är så populära och efterfrågade efter alla år är att samtliga lärare uppmuntrar eleverna att ställa sig på scenen inför sina kamrater, tror Ulrika Sellin Levander, lärare i SO och dans.
— När jag själv gick i skolan var det oftast samma elever som fick visa upp vad de hade gjort eller vad de kunde. Så är det inte alls här. I och med att lärarna frågar och pushar alla elever blir det en större bredd och så blir eleverna inspirerade av varandra, säger hon.
När hela skolan är samlad passar rektor Viktoria Björklund på att ge lite praktisk information kring vad som är på gång. Men även om detta är ett bra tillfälle för rektorn att träffa alla är det elevernas arbeten som står i centrum. När de står på scenen framför sina kamrater stärks deras lärande, menar Viktoria Björklund.
— Att berätta för andra vad man kan blir en slags utvärdering av de egna kunskaperna. Det blir ett avstamp för nytt lärande och nya frågor att arbeta vidare med, säger hon.
Den här morgonen blir det både dans, mer musik, berättelser från en prao-period och slöjd. Erik Lundqvist i 9A visar upp sin trälåda.
— Min slöjdlärare frågade om jag ville berätta om ett arbete som jag hållit på med ett tag och jag tänkte, varför inte? Jag visade hur jag fogat samman trädelarna, berättar han.
Erik Lundqvist tror att det är viktigt att lära sig att stå framför andra och tala. Han gissar att det blir en hel del av den sortens redovisning i gymnasiet och då är det bra att ha fått prova på.
— Det är en speciell känsla när man står där. Det är ofta ganska tyst och många ögon som tittar på en. Det gäller att ta det coolt, säger han.
Även lärarna har stort utbyte av torgmötena. När elever berättar och visar ett skolarbete ger det också en bild av hur den undervisande läraren har tänkt.
— På det sättet får vi lärare inblick i varandras arbeten och det är väldigt inspirerande, säger Ulrika Sellin Levander.
Ofta visar eleverna upp sådant som inte alla lärare känner till, vilket också breddar lärarnas uppfattning om eleverna.
— Många kan så mycket som vi lärare inte alltid har koll på. Vi får uppleva eleverna på ett annat sätt och se sidor hos dem som vi kanske inte får möjlighet att se på våra egna lektioner, säger Ulrika Sellin Levander.
Hon berättar om en elev som hade det svårt på många sätt men som fick styrka och självförtroende av sina kamraters feedback efter att han visat upp sina kunskaper i att lösa Rubiks kub i rekordfart
— Vi försöker förmedla att det inte finns något rätt eller fel, alla deltar på sina villkor och jag tycker att elevernas respekt för varandra har ökat, säger Ulrika Sellin Levander.
Gammal rutin för nationella prov återinförs
Svaren till de nationella proven kommer från och med i höst återigen att skickas ut i förväg tillsammans med provutgifterna. Det är tredje gången på ett år som Skolverket ändrar rutinerna.

»Man betraktas som skyldig«
När Anna Marklund blev anmäld för att ha kränkt en elev upplevde hon brist på stöd och information. Nu har hon sagt upp sig.
Anna Marklund på Tallbackaskolan i Solna har anmälts för att ha kränkt en elev. Hon upplever att lärare ofta saknar stöd under perioden som deras ärende utreds.
— Man är skyldig från sekunden man anmälts. Stämplad. Sedan ska man sitta still i båten och får inte höra mer. Samtidigt ska man jobba på med en klump i magen. Det har varit jättejobbigt.
Vad efterlyser du för stöd?
— Jag hade till exempel gärna sett att min chef visat tydligare att jag har hennes förtroende som lärare i mitt fortsatta arbete. Och bristen på information har varit jobbig, att man inte vet vad som kan hända. Kan jag bli avstängd?
Efter att föräldrarna hotat med att anmäla Anna Marklund till Skolinspektionen och Diskrimineringsombudsmannen (DO) trodde hon länge att det var det som skett, men det visade sig att anmälan bara gjordes hos Solna stad. Efter ett halvår har hon fortfarande inte fått besked om hur det går med kommunens utredning.
Mette Sandh, rektor på Tallbackaskolan, beskriver situationen när någon i hennes personalgrupp blir anmäld, till Skolinspektionen eller till Solna stad, som ett vakuum.
— Jag äger inte frågan längre då, vilket är svårt. Jag kan stå bakom min personal och har fullt förtroende för dem. Men jag förstår också att de inte alltid kan ta till sig det.
Mette Sandh tycker att skolan själv borde utreda kränkningar i första hand, både vad gäller lärare som kränker elever och vice versa.
— Man måste lita på skolan. Vi måste kunna utreda och lyssna på både föräldrar, elever och lärare. Att anmäla vidare till Skolinspektionen går ofta lite väl fort i dag.
Kristina Karhunen, ordförande i Lärarförbundet i Solna, berättar att lärare blir ängsliga när de ofta hotas av anmälan till Skolinspektionen.
De som anmäls far sedan illa av en oviss tid i väntan.
— Det behövs mer tydlighet kring vad som händer efter att man blir anmäld. Vad gör olika instanser? Vilket stöd kan man få?
Kristina Karhunen tycker att de långa handläggningstiderna blir väldigt påfrestande för lärarna.
— Det här handlar om olyckliga lärare, som berättar att det känns som ett »fritt fall« att bli anmäld. De berättar att de rannsakar sig själva, känner sig rättslösa i processen. Och så kommer någon fram till att de inte begått något fel, kanske efter en lång handläggningstid på uppemot ett år.
För att få till stånd diskussion kring processen efter en anmälan har Anna Marklund med hjälp av Lärarförbundet i Solna tagit initiativet till ett möte på Tallbackaskolan. Representanter från utbildningsförvaltning, rektor, fack och lärare diskuterade frågorna. Samtalet fortsätter till hösten, berättar Kristina Karhunen, som hoppas att det leder till större tydlighet.
— Vi från Lärarförbundets sida måste arbeta för det. Det som behövs efter en anmälan är stabilitet och tydliga rutiner.
Efter att intervjun genomfördes har Anna Marklund sagt upp sig från Tallbackaskolan. Hon började arbeta på en annan skola i Stockholm i förra veckan.
— Jag ville egentligen inte sluta, men jag saknade ledningens stöd.
Solna stads utredning i ärendet är ännu inte avslutad.