Quantcast
Channel: Lärarnas Nyheter
Viewing all 10064 articles
Browse latest View live

Före detta elev vill ha halv miljon för dåligt skolstöd

$
0
0

En kvinna i Karlskoga anser att hon inte fick tillräckligt stöd under sin skoltid och att både studier och arbete därför försenats med fyra år. Nu stämmer hon Karlskoga kommun på 525.000 kronor för förlorad arbetsinkomst och kränkning.

I stämningsansökan hävdar kvinnan att hon redan i lågstadiet hade svårigheter i skolan. Trots att skolansvariga skulle ha känt till problemen hade inget stöd satts in.
 
Kvinnan, som senare diagnosticerats med bland annat autistiskt syndrom, har efter den utredningen fått anpassad skolgång och studerar nu på universitet. Hon anser att hon med rätt stöd hade klarat sin skolgång lättare och därmed också skulle ha kommit längre i livet än vad fallet nu är.
 
Kommunen bestrider yrkandet, skriver Karlskoga Tidning. Kommunen anser att man vidtagit de åtgärder som krävts och menar att flera av kvinnans påståenden saknar trovärdighet och är efterhandskonstruktioner.
TT

Mottagandet av nyanlända går trögt

$
0
0

En stor del av Sveriges kommuner tar inte emot nyanlända i den takt Arbetsförmedlingen föreslagit. Framför allt är det storstäderna som har valt att skjuta på mottagandet som enligt dem är en stor utmaning.

Totalt ska 19.574 nyanlända anvisas av Arbetsförmedlingen enligt anvisningslagen i år, men enligt de senaste siffrorna har bara 5.024 personer tagits emot.
– Det är en jätteutmaning för kommunerna, med mycket samhällsservice som ska riggas när man tar emot nya medborgare. Det är inte bara bostaden utan också skola och förskola, säger Lisa Löfgren enhetschef vid Arbetsförmedlingen.
 
Tanken med lagen, som började gälla den 1 mars, är att det ska bli enklare att hitta bostäder åt dem som precis har fått uppehållstillstånd och att tvinga samtliga kommuner till att ta emot nyanlända. Men flera kommuner har avvaktat med sitt mottagande.
– Vissa kommuner har begärt ytterligare ändringar. Hittills har vi tillmötesgått dem hela tiden. Säger en kommun att de inte kan ta emot vet jag inte vad vi gör. Men jag utesluter inte att det kommer att hända, säger Lisa Löfgren.
 
Malmö har hittills tagit emot 17 av 466 personer och tillhör den stora del kommuner som har fördröjt merparten av sitt mottagande till i höst. Katrin Stjernfeldt Jammeh (S), kommunstyrelsens ordförande i Malmö, anser att staten måste ta ett större ansvar.
 
När fördelningen av de nyanlända beräknas är arbetsmarknadsläget en av de främsta faktorerna, men Stjernfeldt Jammeh menar att skolmottagandet också borde väga tungt.
– Om man inte hanterar fördelningen mellan kommunerna på ett bättre sätt än i dag så bygger mottagningssystemet problem för framtiden, säger hon.
 
I Malmö ökar trångboddheten eftersom allt fler nyanlända väljer att skaffa en egen bostad, ebo, i staden och det oroar Katrin Stjernfeldt Jammeh.
– Innan anvisningslagen hade vi ett nollavtal med Migrationsverket men växte snabbt i alla fall, nu tar vi emot fler i ebo och vi har inte ett nollavtal. Jag tycker inte att staten tar hänsyn till det. För Malmö som stad blir det extremt tufft, säger hon.
 
Även i Göteborg, där 36 av 861 personer tagits emot, ses mottagandet som en utmaning.
 
Men justitie- och migrationsministern Morgan Johansson (S) är inte orolig och han lovar att siffrorna kommer att bli bättre i höst.
– Lagen är helt avgörande för att vi ska klara integrationen, det var ju det som var själva poängen, att se till att alla inte hamnar i samma kommuner utan att vi delar på ansvaret, säger han.
 
Sveriges kommuner och landstings bild är att mottagandet hittills har fungerat bra, men Per-Arne Andersson, chef för utbildning och arbetsmarknad, tror att det kan uppstå konflikter mot slutet av året.
– I kommuner i storstadsområdena som varken har haft asylsökande eller nyanlända kan det säkert bli lite bekymmer, säger han.
David Peterson/TT

Engelska skolan till börsen

$
0
0

Skolkedjan Internationella Engelska skolan planerar en börsintroduktion tidigt i höst, enligt Dagens Industri.

Riskkapitalbolaget TA Associates, som äger 75 procent av Internationella Engelska skolan, och grundaren Barbara Bergström planerar att sälja sin skolkoncern på börsen i september-oktoberenligt uppgifter till Dagens industri. Det bedöms som en bra noteringsperiod, eftersom det då är god tid kvar innan regeringens välfärdsutredning presenterar sina första förslag.
 
ABG Sunal Collier är huvudrådgivare för transaktionen, där 15–25 procent av ägandet i så fall skulle hamna på börsen. Ägarna har fört samtal med såväl de större AP-fonderna som med finansfamiljer.
 
Engelska skolan, med verksamhet på ett 30-tal ställen i landet, följer därmed efter skolkoncernen Academedia som börsnoterades i juni.
 
Regeringens välfärdsutredare Ilmar Reepalu utreder hur vinster i privat drivna välfärdstjänster, som friskolor, som huvudregel ska återföras till kärnverksamheten.
TT

Bättre ordning på lägerutflykterna

$
0
0

Folkhögskollärarna kommer att få bättre möjligheter att reglera sina villkor när de åker på läger. Det framgår av ett nytt avtal.

Det är Förbundet Folkhögskollärarna som har tecknat ett nytt avtal med Idea, arbetsgivargivarförbundet för ideella organisationer.
 
Fack och arbetsgivare är bland annat överens om att rekommendera de lokala parterna att i förväg reglera vilka villkor som gäller för arbetstid, vila och ersättningar när folkhögskollärare åker på läger.
 
Avtalet är tvåårigt, gäller retroaktivt från första maj och innehåller inga centralt angivna löneökningssiffror. Ett tiotal medlemmar i Förbundet Folkhögskollärarna på Scouternas och Röda Korsets folkhögskolor berörs av avtalet.
 
Stefan Helte

Skolan värst drabbad av utrensningar i Turkiet

$
0
0

Över 27.000 lärare har fått sin legitimation indragen efter kuppförsöket i Turkiet. Totalt har minst 43.000 lärare och annan skolpersonal blivit av med sina jobb. – Det är en mycket prekär situation, säger Anders Johansson, internationellt ansvarig för Lärarförbundet Stockholm, som har ett nära samarbete med det största turkiska lärarfacket Egitim Sen.

Utbildningssektorn har drabbats hårdast av den turkiska regeringens utrensningar efter militärkuppförsöket den 15 juli. 
 
Turkiet har dragit in undervisningstillståndet för över 27.000 lärare som arbetat inom utbildningssektorn och mer än 1.000 skolor och 15 universitet har stängts. Enligt utbildningsminister Ismet Yilmaz kommer personerna inte att tillåtas arbeta på offentliga eller privata utbildningsinstitutioner igen.
– Lärarna har fått sparken utan dokumenterade skäl och utan möjlighet att försvara sig. De har inte begått några brott. Det enda som finns är en klump misstankar från regeringen om att de har fel åsikter, säger Anders Johansson på Lärarförbundet Stockholm.
 
Även annan skolpersonal har stängts av. Totalt handlar det om minst 43.000 personer, enligt Utrikespolitiska institutet.
 
Regeringspartiet AKP och president Recep Tayyip Erdogan beskyller den moderata muslimska Gülenrörelsen för att ligga bakom kuppförsöket. Det är denna rörelses anhängare – verkliga eller förmodade – som regeringen nu säger sig vilja rensa ut. 
 
Även AKP var ett moderat islambaserat parti när det kom till makten 2002 och regeringen genomförde till en början demokratiska reformer. Men partiet har gått i mer öppet islamistisk riktning och från 2011 har demokratin urholkats och yttrandefriheten beskurits kraftigt, enligt Utrikespolitiska institutet.
– Det har blivit extremare och extremare och det är svårt att få fram uppgifter om allt som händer, säger Anders Johansson som också är sekreterare i Svenska stödkommittén för mänskliga rättigheter i Turkiet.
I februari var han Lärarförbundets representant när den europeiska lärarorganisationen ETUCE besökte Ankara. 
 
Lärarfacket Egitim Sen hade bett om hjälp sedan cirka 500 universitetslärare blivit av med sina arbeten för att de skrivit på en protestlista mot de pågående brotten mot mänskliga rättigheter i sydöstra Turkiet.
– Den förre premiärministern gick då ut och krävde absolut lydnad av alla offentliganställda inklusive de fackliga representanterna. Många av undertecknarna greps och väntar på rättegång, säger Anders Johansson.
 
Han tillägger:
– Jag vet faktiskt inte vad vi kan göra. Detta måste upp på EU-nivå. 
Karin Lindgren

Gymnasieminister Hadzialic avgår – körde påverkad

$
0
0

Gymnasieminister Aida Hadzialic (S) lämnar på måndagen in sin avskedsansökan till statsminister Stefan Löfvén. I helgen blev det känt att hon avgår efter att ha kört alkoholpåverkad.

På väg hem efter en konsert i Köpenhamn i torsdags stoppades gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic i en poliskontroll på svenska sidan om Öresundbron. Det visade sig att hon hade 0,2 promille alkohol i blodet, vilket är gränsen för rattfylleri.
 
Innan konserten hade hon druckit två glas vin och satte sig i bilen fyra timmar senare i tron om att hon hade förbränt alkoholen.
– Jag förstår att många är besvikna på mig och jag är förbannad på mig själv och framförallt är jag djupt ångerfull, säger Aida Hadzialic vid en presskonferens på lördagen på Rosenbad.
 
Efter att Aida Hadzialic pratat med statsminister Stefan Löfven kom hon fram till att hon ska avgå. I dag måndag lämnar hon in sin avskedsansökan.
– Jag vill ta ansvar för vad jag har gjort, säger hon.
 
Aida Hadzialic kallar beslutet att köra hem från Köpenhamn sitt "livs största misstag". 
 
Statsministern försökte inteövertala henne att sitta kvar.
– Det var en allvarlig förseelse och jag tycker att hon har dragit rätt slutsats, säger statsminister Stefan Löfven (S) till TT.
– Det är omöjligt att säga vad Hadzialics avgång innebär för partiet och opinionen. Aida Hadzialic var en sällsynt begåvning. Men det var en allvarlig förseelse och jag tycker att hon har dragit rätt slutsats när hon står för konsekvenserna av detta, säger Stefan Löfven.
 
Han konstaterar att lagen ser ut som den gör och att rattfylleri är ett allvarligt brott. Löfven anser att hon har fattat rätt beslut.
– Under gårdagen har jag diskuterat igenom situationen med Hadzialic och hon landade själv i beslutet. Jag försökte inte övertala henne att inte avgå. Hennes beslut visar att hon är rakryggad och det ska hon ha all heder av, säger Stefan Löfven. 
 
Under presskonferensen betonade Aida Hadzialic att det var viktigt att få berätta vad hon hade gjort så fort som möjligt.
– Jag vill stå rakryggad inför det jag har gjort, säger hon.
 
Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand säger till Lärarnas tidning att hon uppskattat samarbetet med Aida Hadzialic.
– Och det faktum att hon nu tar konsekvenserna av sitt allvarliga misstag stärker min bild av henne som ansvarstagande person, säger hon.  
 
Polisen har upprättat en anmälan om rattfylleri och skickat ärendet till åklagare. Hadzialic uppger att hon förväntar sig ett strafföreläggande och böter, som hon tänker acceptera. Straffskalan för rattfylleri är från dagsböter till fängelse. I de flesta fall dras körkortet in, men vid halter på 0,2-0,3 promille, som i Hadzialics fall, finns möjlighet till varning i stället för återkallande.
 
Ministern för högre utbildning, Helene Hellmark Knutsson (S), kommer tillfälligt att ta över ansvaret för gymnasie- och kunskapslyftsministerns frågor.
Lärarnas tidning–TT

Hallå där! Lärarförbundets förhandlingschef Mathias Åström …

$
0
0

… som var programledare när Lärarförbundet gjorde sin egen version av tv-programmet Skavlan i Almedalen.

Hur gick tv-satsningen?
Väldigt bra. Det var roligt att testa en ny metod med tv-inspelningar. Avsikten var att nå ut till fler än bara dem som är på plats i Almedalen.
 
Är det verkligen någon som tittar på Lärarkanalen på sin semester?
Uppenbarligen. Vad jag har hört har tusentals personer sett programmen.
 
Det kostar ungefär en miljon kronor för Lärarförbundet att vara med i Almedalen. Är det värt det?
Det kan man alltid diskutera. Men det här är en del av ett långsiktigt påverkansarbete. Det handlar om att få upp skolan, lärarna och lärarnas löner på dagordningen. Och det tycker jag att vi har fått genomslag för.
 
Det sägs att du skötte dig väl som Lill-Skavlan. Vad tycker du själv?
Jag ville ge våra gäster förutsättningar att vara bra - och jag tror att vi lyckades med det.
 
Ska du bli tv-stjärna nu?
– He-he! Nej, jag har redan världens bästa jobb. Det är jag så nöjd med.
Stefan Helte

Ny läroplan för förskoleklassen

$
0
0

Nu har förskoleklassen fått ett nytt eget avsnitt i grundskolans läroplan. Syftet är att höja den pedagogiska kvaliteten och öka likvärdigheten mellan skolor. Dessutom har förskolans läroplan uppdaterats.

Förskoleklassen har fått en egen läroplan. Sedan första juli gäller nya texter om förskoleklassen i grundskolans läroplan som förtydligar syftet och det centrala innehållet. Undervisningen ska innehålla språk och kommunikation, skapande och estetiska uttrycksformer, matematiska resonemang, natur, teknik och samhälle samt lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse. Pedagogiken ska vara en blandning av förskolans arbetssätt och skolans. Fantasi och variation nämns bland annat. Tanken om förskoleklassen som en bro mellan skolformerna lever alltså kvar.

Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand välkomnar de nya skrivningarna.
– I den pågående politiska debatten om tioårig grundskola har det fantastiska arbete som bedrivs av förskoleklasslärarna uppmärksammats alldeles för lite. Nu är det dags att synliggöra det.

Bakgrunden till ändringarna är att Skolinspektionen pekat på brister i förskoleklasser och fritidshem som har att göra med att styrdokumenten varit för otydliga. Fritidshemmet har också fått ett tydligare uppdrag med ny text i läroplanen.

Även läroplanen i förskolan har uppdaterats med nya skrivningar om övergångar och samarbetet mellan förskola och skola. Nytt är bland annat att man betonar samverkan när det gäller barn i behov av särskilt stöd.

Elisabeth R. Brising

De ger röst åt kolleger

$
0
0

Med sin podd vill Anna och Philip nyansera bilden av skolan.

Det är bara en timme kvar. Sedan drar inspelningen i gång av nästa avsnitt av Anna och Philips podcast — alltså ett inspelat radioprogram som sänds på webben. Den har vuxit till en av de största med lärarinriktning i Sverige, med flera tusen lyssnare i veckan och en ny gäst från skolans värld varje fredag — från ­ministrar till inspirerande lärare med vitt skilda kompetenser.

Men innan veckans gäst dyker upp får Anna Sterlinger Ahlring och Philip Hjalmarsson svara på Lärarnas tidnings frågor. Vi slår oss ner utanför Philips bostad i ett grönskande Stockholm och så snart min första fråga är ställd är det som att sitta mitt i ett radioprogram, eller ja: poddsändning. Det märks att de har 59 avsnitt i ryggen och har övat upp förmågan att snacka på och att munhuggas.

Varför blev det just en podd?

Anna: Jag var upprörd över att det var så mycket negativt om skolan i olika medier. När man var på en fest och berättade att man jobbar som lärare kunde folk lägga huvudet på sned och säga: »Men din stackare.«

Philip: För att få till en förändrad bild av skolan måste vi visa att det vi gör är bra och professionellt. Och jag har lyssnat på en del poddar tidigare och tyckte det var en bra form.

Anna: Ja, alla kan gå in efteråt och lyssna.

Anna och Philip var kolleger på Utsäljeskolan i Huddinge när de startade sin podd. Nu jobbar de i olika skolor vilket försvårar planeringen lite. För det tar tid att driva en podd. Båda ska gå ner i arbetstid under hösten för att hinna satsa lite mer på den. Hittills har de gjort allt på sin fritid och utan extra inkomster, nu kan det vara läge att jaga sponsorer för att få råd med resor. Deras dröm är att få resa runt i Sverige och träffa fler lärare på plats.

Vad har ni själva fått ut av att driva podden?

— Jag har fått en större förståelse för alla som jobbar i skolan. Sedan har vi utvecklats tekniskt, pratar inte i mun på varandra lika mycket, säger Philip och vänder sig mot Anna med ett leende.

Anna funderar ett tag och säger:

— Jag har ändrat en del i min undervisning, exempelvis mitt upplägg i svenskan efter att vi träffade en inspirerande lärare från Alviksskolan, och mitt tänk om gruppdynamik efter att vi mötte föreläsaren Stefan Hertz.

Gästerna väljer de efter tips och kontakter och hittills har alla tillfrågade tackat ja. De berättar att de får mycket positiv respons från såväl kolleger och elever som andra lyssnare.

Intervjutiden är slut och Lärarnas tidning får iaktta hur en inspelning går till. Veckans gäst, »Enköpings bästa lärare« Emelie Hahn, har just anlänt till Philips lägenhet.

Innan de kör i gång värmer de upp med försnack, kaffe och jordgubbar. När det blir dags att ta plats runt den stora mikrofonen har skratten varit många. Samtalet flyter på med enkelhet och Emelie Hahn berättar engagerat om sitt arbete. När 25 minuter har gått och mikrofonen stängs av utbrister hon:

— Men oj, så kort tiden var! Jag hade sååå mycket kvar att säga.

Philip reagerar snabbt:

— Då kör vi lite till. Vi klipper in det sedan, inga problem.

Enikö Koch

Brister i skolor kostar Göteborg miljoner

$
0
0

Skolinspektionen riktar ny kritik mot Göteborgs kommun för brister i skolor som inte rättats till. Kommunen ska betala cirka tre miljoner kronor i viten, och kan åläggas fyra miljoner till.

Göteborg är den första av storstäderna som kontrollerats av Skolinspektionen enligt en ny lagstiftning, som började gälla 2015.
– Stockholm har granskats under våren, men bara en del beslut är släppta. I Malmö tar vi vid i höst, säger Peter Ekborg, avdelningschef på Skolinspektionen
 
Men Göteborgs resultat presenterades runt årsskiftet, och har nu följts upp. Skolinspektionen kräver att kommunen ska betala cirka tre miljoner i viten för de delar av kritiken som inte åtgärdats. Samtidigt hotar man med nya viten på totalt 4,2 miljoner kronor för kvarstående brister på fem skolor, om de inte avhjälps "skyndsamt".
 
På Sjumilaskolan i stadsdelen Biskopsgården är situationen extra allvarlig.
– Där har man inte till fullo åtgärdat någon av bristerna. De mest allvarliga handlar om trygghet och studiero, och om stöd och extra anpassningar, säger Peter Ekborg.
– Vi lägger oss inte i vilka metoder kommunen använder. Vi har också sett, på andra skolor, att kommunen har förmågan att rätta till brister, tillägger han.
 
Skolinspektionen kommer att ansöka om att Förvaltningsrätten i Stockholm ska döma Göteborgs kommun att betala delar av de viten som beslutats tidigare. Det handlar totalt om 3 miljoner kronor, enligt TT. 
Micke Larsson/TT Lärarnas tidning

Så gör vi: Leksaker på beställning

$
0
0

Träspisar, utklädningskläder, lådbilar. Det är några exempel på leksaker som årskurs 9 på Glumslövs skola tillverkade under vårterminen, som slut­arbete i slöjd. Leksakerna gjordes till förskolebarn i Glumslöv som tog emot dem när det »entreprenöriella arbetet« redovisades i juni.

— Vi hade raddat upp sakerna på skolgården. Då såg alla helheten, vad mycket vi hade gjort tillsammans. Niorna tyckte att det var härligt att se hur glada förskolebarnen blev, säger slöjdläraren Karolin Wagner som står bakom projektet tillsammans med kollegan Maria Olsson.

Idén att låta förskolebarnen bli »kunder« väcktes efter att lärarna konstaterat att många av elevernas slöjd­arbeten blev kvar på skolan efter nian. Att ha ett tydligt mål för deras arbeten tillförde mycket till det entreprenöriella lärandet — det blev mer verkligt.

Förskolebarnen fick önska leksaker och fungera som beställare, niorna tillverkade och levererade. Det blev många diskussioner om säkerhet också, en viktig aspekt ur förskolebarns perspektiv, berättar Karolin Wagner.

Varför blev det här lyckat för dig som slöjdlärare?

— Det hela blev så intressant för eleverna att de inte alls blev begränsade av materialet, utan hittade lösningar på allt. Det var jättehärligt att se.

Enikö Koch

Programmering med känd krönikör

$
0
0

Vecka 41 startar UR:s serie »Programmera mera« i Barnkanalen. Programledare är Karin Nygårds, lärare och förgrundsfigur för digital kunskap i skolan, samt även krönikör i denna tidning.

Programmets syfte är att väcka barns lust och ­nyfikenhet för programmering, och kan ses tillsammans av elever och pedagoger.

Barnen får i varje program tre utmaningar inom pro-grammering.

Serien består av tio avsnitt och ytterligare fem avsnitt på teckenspråk.

Därutöver gör UR radio för barn och vuxna samt webbunikt material kring programmering i skolan.

 

Podd mot rasism

$
0
0

Får man verkligen säga allt i klassrummet? Den frågan diskuteras i avsnitt 5 av Skolverkets podd »Motverka rasism i skolan«. Avsnittet handlar om att försvara åsiktsfrihet och samtidigt stå bakom skolans värdegrund.

I programmet medverkar rektorn Micael Pettersson, läraren Christer Siljeström samt Anna Wide, Skolinspektionen. Samtalet leds av Hugo Wester, sakkunnig på Skolverket.

Rätt hjälp till särskilt begåvade barn

$
0
0

I en ny bok gör den amerikanska psykologen Linda Kreger Silverman en genomgång av vad särskild begåvning egentligen är, hur den kan upptäckas och hur både föräldrar och skolpersonal bäst möter högt begåvade barn för att deras utveckling ska bli optimal.

Om dessa elever inte möts på rätt sätt kan de bli under­stimulerade och få svårt att passa in, enligt författaren, som är forskare i pedagogisk psykologi och specialpedagogik.

Boken är skriven utifrån amerikanska elevers vardag och förutsättningar, men även i Sverige måste skolan enligt nya skollagen anpassa undervisningen till särskilt begåvade barns behov.

Läromedel för skiftande behov

$
0
0

Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) har en ny söktjänst på webben för läromedel som underlättar lärande för elever med olika behov. Det kan handla om inlästa och lättlästa läromedel eller ­läromedel med långsamt tempo.

Man tipsar även om läromedel på teckenspråk, med punktskrift eller digitala läromedel med möjlighet till individuella inställningar.

Ambitionen är att sök­tjänsten ska vara ett stöd för pedagoger som både ger kvalitet och sparar tid, enligt SPSM.

Urvalet och tillgänglighetsbeskrivningarna är gjorda av myndighetens specialpedagoger och fylls på med nya titlar allt eftersom.

 

Läs vidare hittalaromedel.se

 


Skolpsykologer ger lärare råd

$
0
0

Relationskompetens är viktig i mötet med eleverna. Men hur kan psykologisk kunskap göra skillnad i klass­rummet? Den frågan besvarar skolpsykologerna Tuija Lehtinen och Jenny Jakobsson Lundin i en ny bok.

Med utgångspunkt från konkreta situationer presenterar författarna psykologisk forskning och teorier som kan hjälpa lärare att hantera olika situationer.

Det handlar exempelvis om anknytningsteori, elever i konflikt, motivation och grupp-psykologi.

Friends: Många yngre elever otrygga i skolan

$
0
0

Vart fjärde barn från förskolan till årskurs tre känner sig otrygga någonstans i skolan, enligt en rapport från Friends. Också enligt Bris är det vanligt att samtal från barn i just dessa åldrar handlar om bristen på trygghet i skolan.

Friends har för första gången kartlagt de allra yngsta skolbarnens röster om mobbning. I enkäten, där 13.000 elever har fått svara, har frågorna utformats så att barnen kan lyssna på frågorna och klicka på bilder för att svara.
 
Av eleverna i förskolan upp till årskurs tre uppger 40 procent att de känt sig otrygga på skolan, framför allt på toaletten, på skolgården och i omklädningsrummet. Vart fjärde barn är rädda att vara ensamma på rasten.
– Det är svårare att prata om mobbning när det gäller de yngre barnen, för det finns en sorts acceptans att det kan vara lite bråkigt och stökigt. Men med en sådan inställning är risken att man missar de barn som är utsatta, säger Friends generalsekreterare Lars Arrhenius till Ekot.
 
Barn i dessa åldrar talar också i högre grad än äldre barn om otrygghet i skolan i sina samtal till Bris (Barnets rätt i samhället), berättar Magnus Jägerskog, generalsekreterare i Bris.
– Ofta säger just de yngre skolbarnen att de inte vet vem de ska prata med eller vilken vuxen de ska vända sig till i skolan. För dessa elever är det särskilt viktigt att vuxna skapar en trygg introduktion i skolgången för att förebygga mobbning och kränkning längre fram, säger han.
 
En bidragande orsak till de yngre elevernas känsla av otrygghet kan vara att skolan för många av dem är en helt ny miljö och att de därför upplever situationen som särskilt osäker, resonerar Magnus Järeskog.
– Men det förtar inte allvaret i rapporterns resultat om verkliga kränkningar, säger han.
 
I Friends enkät svarar så många som hälften av eleverna i förskolan upp till årskurs tre ja på frågan om någon annan elev har gjort något dumt mot dem så att de blev ledsna.
 
Däremot visar sig de yngre eleverna också en större tillit till vuxna på skolan jämfört med äldre barn, något enligt rapporten kan hänga samman med att de också är mer benägna att berätta om olika negativa händelser i skolan.
 
Sedan Barn- och elevombudet (BEO) bildades för 10 år sedan har barn och elever kunnat få skadestånd för kränkande behandling i skolan. Totalt har omkring 10 miljoner kronor betalats ut i skadestånd sedan dess. Enligt Skolinspektionen brister också skolorna ofta i sitt arbete mot kränkande behandling.
 
Av de 4.000 anmälningar om året som Skolinspektionen får in gäller 40 procent kränkande behandling i skolan, både verbal och fysisk, berättar en av Skolinspektionens enhetschefer Elizabeth Malmstedt för TT.
– I två tredjedelar av de anmälningar om kränkning som myndigheten utreder har huvudmannen, alltså barn- och utbildningsnämnden, brustit i att hantera signaler från elever om kränkning. Något som i sin tur kan bero på att skolpersonal inte meddelar rektor om kränkning bland elever eller att rektor inte framför signaler om mobbning till huvudmannen, påpekar hon.
TT-Lärarnas tidning

Självförtroendet växer på torgmötena

$
0
0

På Kråkbergsskolan i Luleå lär sig eleverna framträda framför sina kamrater.

Foto: Anders Alm

Tonerna av artisten Zayn’s debutsingel »Pillow Talk« fyller Kråkbergsskolan i Luleå. Hela skolan, elever i årskurs 7—9, lärare och annan personal, har samlats till möte på Torget, som är skolans centrala mittpunkt. Nu vaggar de i takt med musiken, framförd av ett av skolans band som repar ihop under elevens val.

— Det var lite nervöst men det är egentligen bara bra, då skärper man sig extra mycket, säger Liv Malmsten i 8A som stod för sången den här gången.

Torgmötena, som är tradition på skolan sedan många år, sker ungefär en gång i månaden och pågår mellan 30 minuter och en timme. Det är öppet för alla att delta, till exempel för att visa upp ett skolarbete, dansa, sjunga eller berätta om något man gjort utanför skolan.

Foto: Anders AlmEn avgörande faktor för att torgmötena fortfarande är så populära och efterfrågade efter alla år är att samtliga lärare uppmuntrar eleverna att ställa sig på scenen inför sina kamrater, tror Ulrika Sellin Levander, lärare i SO och dans.

— När jag själv gick i skolan var det oftast samma elever som fick visa upp vad de hade gjort eller vad de kunde. Så är det inte alls här. I och med att lärarna frågar och pushar alla elever blir det en större bredd och så blir eleverna inspirerade av varandra, säger hon.

När hela skolan är samlad passar rektor Viktoria Björklund på att ge lite praktisk information kring vad som är på gång. Men även om detta är ett bra tillfälle för rektorn att träffa alla är det elevernas arbeten som står i centrum. När de står på scenen framför sina kamrater stärks deras lärande, menar Viktoria Björklund.

— Att berätta för andra vad man kan blir en slags utvärdering av de egna kunskaperna. Det blir ett avstamp för nytt lärande och nya frågor att ­arbeta vidare med, säger hon.

Den här morgonen blir det både dans, mer musik, berättelser från en prao-period och slöjd. Erik Lundqvist i 9A visar upp sin trälåda.

— Min slöjdlärare frågade om jag ville berätta om ett ­arbete som jag hållit på med ett tag och jag tänkte, varför inte? Jag visade hur jag fogat samman trädelarna, berättar han.

Erik Lundqvist tror att det är viktigt att lära sig att stå framför andra och tala. Han gissar att det blir en hel del av den sortens redovisning i gymnasiet och då är det bra att ha fått prova på.

— Det är en speciell känsla när man står där. Det är ofta ganska tyst och många ögon som tittar på en. Det gäller att ta det coolt, säger han.

Även lärarna har stort utbyte av torgmötena. När elever berättar och visar ett skol­arbete ger det också en bild av hur den undervisande läraren har tänkt.

— På det sättet får vi lärare inblick i varandras arbeten och det är väldigt inspirerande, säger Ulrika Sellin Levander.

Ofta visar eleverna upp sådant som inte alla lärare känner till, vilket också breddar lärarnas uppfattning om eleverna.

— Många kan så mycket som vi lärare inte alltid har koll på. Vi får uppleva eleverna på ett annat sätt och se sidor hos dem som vi kanske inte får möjlighet att se på våra egna lektioner, säger Ulrika Sellin Levander.

Hon berättar om en elev som hade det svårt på många sätt men som fick styrka och självförtroende av sina kamraters feedback efter att han visat upp sina kunskaper i att lösa Rubiks kub i rekordfart

— Vi försöker förmedla att det inte finns något rätt eller fel, alla deltar på sina villkor och jag tycker att elevernas respekt för varandra har ökat, säger Ulrika Sellin Levander.

Ulrika Sundström

Gammal rutin för nationella prov återinförs

$
0
0

Svaren till de nationella proven kommer från och med i höst återigen att skickas ut i förväg tillsammans med provutgifterna. Det är tredje gången på ett år som Skolverket ändrar rutinerna.

Skolverket återgår till att skicka ut svaren, eller de så kallade bedömningsanvisningarna, till de nationella proven i årskurs 9 och gymnasiet tillsammans med provfrågorna. 
– Men det är packat på ett lite annat sätt, säger Karin Hector-Stahre, enhetschef på Skolverket. 
 
Hur då?
– Det vill jag inte gå in på. Men det handlar om att man inte av misstag ska öppna bedömningsanvisningarna i förväg. I informationen som skickas med poängteras hur materialet ska hanteras. 
 
Det här är tredje gången på ett år som Skolverket ändrar rutinerna. Hösten 2015 började myndigheten skicka ut anvisningarna efter sista möjliga provdatum istället för i förväg. Skälet till det var att svaren till det nationella provet i matematik 2b hade spridits i förväg av elever.  
 
Men den rutinen fick kritik av lärare. Tid gick förlorad när bedömningen inte kunde börja med en gång. Det gällde särskilt prov i matematik som var utspridda på flera dagar. 
 
Det ledde till att rutinen ändrades våren 2016. Skolverket började då att skicka ut anvisningarna så att de skulle komma till skolan direkt efter varje kursprov (delprov). Men då dök nya problem upp. Postgången har inte alltid fungerat –  leveranserna har försenats och inte kommit den dag det var tänkt. 
– Vi har därför ansett oss tvungna att gå tillbaka till det gamla, även om det återigen finns en risk att de sprids, säger Karin Hector-Stahre. 
 
Skolverket har även övervägt möjligheten att lägga ut bedömningsanvisningarna digitalt i den så kallade bedömningsportalen. 
– Men det kan vi inte riktigt göra ännu eftersom vi inte är säkra på att det kommer att fungera för alla. Det skulle i sin tur väcka frustration.  
Mats Thorén

»Man betraktas som skyldig«

$
0
0

När Anna Marklund blev anmäld för att ha kränkt en elev upplevde hon brist på stöd och information. Nu har hon sagt upp sig.

Foto: Marc Femenia

Anna Marklund på Tallbackaskolan i Solna har anmälts för att ha kränkt en elev. Hon upplever att lärare ofta saknar stöd under perioden som deras ärende utreds.

— Man är skyldig från sekunden man anmälts. Stämplad. Sedan ska man sitta still i båten och får inte höra mer. Samtidigt ska man jobba på med en klump i magen. Det har varit jättejobbigt.

Vad efterlyser du för stöd?

— Jag hade till exempel gärna sett att min chef visat tydligare att jag har hennes förtroende som lärare i mitt fortsatta arbete. Och bristen på information har varit jobbig, att man inte vet vad som kan hända. Kan jag bli avstängd?

Efter att föräldrarna hotat med att anmäla Anna Marklund till Skolinspektionen och Diskrimineringsombudsmannen (DO) trodde hon länge att det var det som skett, men det visade sig att anmälan bara gjordes hos Solna stad. Efter ett halvår har hon fortfarande inte fått besked om hur det går med kommunens utredning.

Mette Sandh, rektor på Tallbackaskolan, beskriver ­situationen när någon i hennes personalgrupp blir anmäld, till Skolinspektionen eller till Solna stad, som ett vakuum.

— Jag äger inte frågan längre då, vilket är svårt. Jag kan stå bakom min personal och har fullt förtroende för dem. Men jag förstår också att de inte alltid kan ta till sig det.

Mette Sandh tycker att skolan själv borde utreda kränkningar i första hand, både vad gäller lärare som kränker elever och vice versa.

— Man måste lita på skolan. Vi måste kunna utreda och lyssna på både föräldrar, elever och lärare. Att anmäla vidare till Skolinspektionen går ofta lite väl fort i dag.

Kristina Karhunen, ordförande i Lärarförbundet i Solna, berättar att lärare blir ängsliga när de ofta hotas av anmälan till Skolinspektionen.

De som anmäls far sedan illa av en oviss tid i väntan.

— Det behövs mer tydlighet kring vad som händer efter att man blir anmäld. Vad gör olika instanser? Vilket stöd kan man få?

Kristina Karhunen tycker att de långa handläggningstiderna blir väldigt påfrestande för lärarna.

— Det här handlar om olyckliga lärare, som berättar att det känns som ett »fritt fall« att bli anmäld. De berättar att de rannsakar sig själva, känner sig rättslösa i processen. Och så kommer någon fram till att de inte begått något fel, kanske efter en lång handläggningstid på uppemot ett år.

För att få till stånd diskussion kring processen efter en anmälan har Anna Marklund med hjälp av Lärarförbundet i Solna tagit initiativet till ett möte på Tallbackaskolan. Representanter från utbildningsförvaltning, rektor, fack och lärare diskuterade frågorna. Samtalet fortsätter till hösten, berättar Kristina Karhunen, som hoppas att det leder till större tydlighet.

— Vi från Lärarförbundets sida måste arbeta för det. Det som behövs efter en anmälan är stabilitet och tydliga rutiner.

Efter att intervjun genomfördes har Anna Marklund sagt upp sig från Tallbackaskolan. Hon började arbeta på en annan skola i Stockholm i förra veckan.

— Jag ville egentligen inte sluta, men jag saknade ledningens stöd.

Solna stads utredning i ärendet är ännu inte avslutad. 

Enikö Koch
Viewing all 10064 articles
Browse latest View live


<script src="https://jsc.adskeeper.com/r/s/rssing.com.1596347.js" async> </script>