Förra året ifrågasatte Högskoleverket sex pedagogiska utbildningar i sin granskning. De fick då ett år på sig att åtgärda brister för att få fortsatt examenstillstånd.
Senast den 9 juni ska lärosätena ha lämnat in åtgärdsplaner och därefter fattar Högskoleverket besluta om utbildningarna får fortsätta.
Förra året ifrågasatte Högskoleverket sex pedagogiska utbildningar i sin granskning. De fick då ett år på sig att åtgärda brister för att få fortsatt examenstillstånd.
Senast den 9 juni ska lärosätena ha lämnat in åtgärdsplaner och därefter fattar Högskoleverket besluta om utbildningarna får fortsätta.
Studenter ska få svårare att fuska.
Högskoleverket ska på regeringens uppdrag utreda hur landets lärosäten jobbar för att förebygga och upptäcka otillåtet beteende som fusk, störande och diskriminering, framförallt vid prov och andra bedömningar. Senast den 30 september i år ska rapporten vara klar.
Studenter ska få svårare att fuska.
Högskoleverket ska på regeringens uppdrag utreda hur landets lärosäten jobbar för att förebygga och upptäcka otillåtet beteende som fusk, störande och diskriminering, framförallt vid prov och andra bedömningar. Senast den 30 september i år ska rapporten vara klar.
Idag kom beskedet att Högskolan i Skövde får rätt att examinera specialistsjuksköterskor med inriktning mot distriktssköterska.
– Vi är väldigt glada över det positiva beskedet. Det här är en modern utbildning med stort fokus mot samhället och det omfattande behov som idag finns efter duktiga distriktssköterskor. Våra studenter får rätt kompetens för att göra systematiska hälsobedömningar, det är någonting som vi här på Högskolan i Skövde är unika med att ge säger Susanne Källerwald, universitetslektor och utbildningsledare vid Högskolan i Skövde i en presskommentar.
Idag kom beskedet att Högskolan i Skövde får rätt att examinera specialistsjuksköterskor med inriktning mot distriktssköterska.
– Vi är väldigt glada över det positiva beskedet. Det här är en modern utbildning med stort fokus mot samhället och det omfattande behov som idag finns efter duktiga distriktssköterskor. Våra studenter får rätt kompetens för att göra systematiska hälsobedömningar, det är någonting som vi här på Högskolan i Skövde är unika med att ge säger Susanne Källerwald, universitetslektor och utbildningsledare vid Högskolan i Skövde i en presskommentar.
Svenskundervisningen för invandrare (sfi) tar inte de studerande på allvar. Det visar en granskning av Skolinspektionen.
Skolinspektionen slår fast att det ska finnas flexibla och individanpassade lösningar för de vuxna sfi-studerande. Men ofta använder sfi-lärarna samma undervisningsmetoder som till barn och ungdomar, enligt granskningen.
De flesta kommuner använder sig inte av modern teknik i sfi-undervisningen. Kopierade skriftliga underlag är i stället standardlösningen.
Enligt granskningen är kommunerna dåliga på att planera för att ta emot det ökade antalet studerande. De är också dåliga på att satsa på denna grupp av lärare, som behöver vara särskilt kompetenta och flexibla eftersom de studerande har vitt skilda bakgrunder.
Granskningen har gjorts i 35 kommuner och två kommunförbund.
Stefan HelteSvenskundervisningen för invandrare (sfi) tar inte de studerande på allvar. Det visar en granskning av Skolinspektionen.
Skolinspektionen slår fast att det ska finnas flexibla och individanpassade lösningar för de vuxna sfi-studerande. Men ofta använder sfi-lärarna samma undervisningsmetoder som till barn och ungdomar, enligt granskningen.
De flesta kommuner använder sig inte av modern teknik i sfi-undervisningen. Kopierade skriftliga underlag är i stället standardlösningen.
Enligt granskningen är kommunerna dåliga på att planera för att ta emot det ökade antalet studerande. De är också dåliga på att satsa på denna grupp av lärare, som behöver vara särskilt kompetenta och flexibla eftersom de studerande har vitt skilda bakgrunder.
Granskningen har gjorts i 35 kommuner och två kommunförbund.
Stefan HelteRedan under förra mandatperioden aviserade regeringen att den ville införa frivux, fristående vuxenutbildning. Det skulle innebära fri etableringsrätt inom vuxenutbildningen, ungefär på samma sätt som fristående skolor har rätt att etablera sig inom grundskolan och gymnasieskolan.
Regeringens utredare, den moderate riksdagsledamoten Mats Gerdau, lade 2008 fram ett förslag om hur frivux skulle kunna förverkligas.
Enligt Mats Gerdau finns det en risk för att vuxenutbildning på entreprenad leder till att de företag som dumpar priset mest vinner upphandlingarna och att de korta upphandlingarna leder till att lärare bollas runt mellan olika företag.
Utbildningsminister Jan Björklund (FP) förklarade dock att förslaget inte skulle genomföras, eftersom så många andra reformer inom skolområdet redan var på gång.
Inför valet väckte de borgerliga partierna på nytt liv i idén och förklarade i arbetsgruppen för utbildning att frivux bör genomföras.
– Tanken är helt klart att frivux ska genomföras under mandatperioden, säger Margareta Pålsson (M), ordförande i utbildningsutskottet.
Just nu arbetar dock inte regeringen med något sådant förslag, enligt utbildningsdepartementet.
Redan under förra mandatperioden aviserade regeringen att den ville införa frivux, fristående vuxenutbildning. Det skulle innebära fri etableringsrätt inom vuxenutbildningen, ungefär på samma sätt som fristående skolor har rätt att etablera sig inom grundskolan och gymnasieskolan.
Regeringens utredare, den moderate riksdagsledamoten Mats Gerdau, lade 2008 fram ett förslag om hur frivux skulle kunna förverkligas.
Enligt Mats Gerdau finns det en risk för att vuxenutbildning på entreprenad leder till att de företag som dumpar priset mest vinner upphandlingarna och att de korta upphandlingarna leder till att lärare bollas runt mellan olika företag.
Utbildningsminister Jan Björklund (FP) förklarade dock att förslaget inte skulle genomföras, eftersom så många andra reformer inom skolområdet redan var på gång.
Inför valet väckte de borgerliga partierna på nytt liv i idén och förklarade i arbetsgruppen för utbildning att frivux bör genomföras.
– Tanken är helt klart att frivux ska genomföras under mandatperioden, säger Margareta Pålsson (M), ordförande i utbildningsutskottet.
Just nu arbetar dock inte regeringen med något sådant förslag, enligt utbildningsdepartementet.
Niondeklassarna i Sorsele kommun i Västerbotten var duktigast i hela Sverige 2010. Det visar Sveriges Kommuner och Landsting i sin rapport Öppna jämförelser.
Sorsele kommun har gjort ett jättekliv SKL:s rankning. 2009 hamnade kommunen på 101:a plats när alla niondeklassares resultat jämfördes. 2010 låg kommunen i topp.
Essunga har gått från 62:a till andra plats på ett år och Bjurholm från 184:e till tredje plats.
Enligt SKL finns det några gemensamma nämnare för de kommuner där elevernas resultat förbättras.
De faktorer som ligger till grund för rankningen är bland annat andelen gymnasiebehöriga, andelen som når godkänt i alla ämnena, meritvärdena, resultat på nationella prov i svenska, engelska och matematik.
Stefan HelteNiondeklassarna i Sorsele kommun i Västerbotten var duktigast i hela Sverige 2010. Det visar Sveriges Kommuner och Landsting i sin rapport Öppna jämförelser.
Sorsele kommun har gjort ett jättekliv SKL:s rankning. 2009 hamnade kommunen på 101:a plats när alla niondeklassares resultat jämfördes. 2010 låg kommunen i topp.
Essunga har gått från 62:a till andra plats på ett år och Bjurholm från 184:e till tredje plats.
Enligt SKL finns det några gemensamma nämnare för de kommuner där elevernas resultat förbättras.
De faktorer som ligger till grund för rankningen är bland annat andelen gymnasiebehöriga, andelen som når godkänt i alla ämnena, meritvärdena, resultat på nationella prov i svenska, engelska och matematik.
Stefan HelteNyligen gav regeringen en rad forskningsråd i uppdrag att skriva en gemensam rapport om svensk forskning och innovation inför den kommande forsknings- och innovationspropositionen.
Den 16 mars gav regeringen även Vetenskapsrådet i uppdrag att ta fram underlag för hur man ska beräkna vetenskapligg produktion (bibliometri) och citering inför budgetåren 2012-2013. De indikatorerna ska ligga till grund för fördelningen av pengar till alla de högre lärosätena, förutom konstnärliga högskolor och Försvarshögskolan.
p { margin-bottom: 0.21cm; }Nyligen gav regeringen en rad forskningsråd i uppdrag att skriva en gemensam rapport om svensk forskning och innovation inför den kommande forsknings- och innovationspropositionen.
Den 16 mars gav regeringen även Vetenskapsrådet i uppdrag att ta fram underlag för hur man ska beräkna vetenskapligg produktion (bibliometri) och citering inför budgetåren 2012-2013. De indikatorerna ska ligga till grund för fördelningen av pengar till alla de högre lärosätena, förutom konstnärliga högskolor och Försvarshögskolan.
p { margin-bottom: 0.21cm; }Samhällskunskap på yrkesprogrammen knyts för dåligt till respektive program. Undervisningen skulle bli mer meningsfull om samhälls- och yrkeslärarna samarbetade, menar Skolinspektionen.
Yrkesprogrammens samhällskunskap ska kopplas till det program eleverna går på. Men så är det sällan, visar en granskning från Skolinspektionen.
– Det ska märkas om man går bygg eller fordon. Tanken är att det ska öka elevernas intresse och förbättra resultaten, säger Eleonor Duvander, projektledare för granskningen.
Samhällskunskap på yrkesprogrammen knyts för dåligt till respektive program. Undervisningen skulle bli mer meningsfull om samhälls- och yrkeslärarna samarbetade, menar Skolinspektionen.
Yrkesprogrammens samhällskunskap ska kopplas till det program eleverna går på. Men så är det sällan, visar en granskning från Skolinspektionen.
– Det ska märkas om man går bygg eller fordon. Tanken är att det ska öka elevernas intresse och förbättra resultaten, säger Eleonor Duvander, projektledare för granskningen.
Hur näringsriktig är maten på din skola egentligen? Det kan skolorna få reda på genom ett nytt analysverktyg.
Från den första juli kräver den nya skollagen att skolmåltiderna ska vara näringsriktiga. Forskare vid Karolinska institutet har därför utvecklat ett analysverktyg som bland annat ska ge svar på hur näringsrik skolmaten är. 429 skolor får nu chansen att testa analysverktyget. I höst ska alla skolor ha tillgång till det.
Verktyget består av en enkät där skolan får svara på ett antal frågor om skolmatens kvalitet. Näring, hygien, utbud och pedagogik är några av de saker som ska analyseras.
Avsikten är att varje skola sedan ska kunna jämföra kvaliteten på den egna skolmaten med andra skolors.
Stefan HelteHur näringsriktig är maten på din skola egentligen? Det kan skolorna få reda på genom ett nytt analysverktyg.
Från den första juli kräver den nya skollagen att skolmåltiderna ska vara näringsriktiga. Forskare vid Karolinska institutet har därför utvecklat ett analysverktyg som bland annat ska ge svar på hur näringsrik skolmaten är. 429 skolor får nu chansen att testa analysverktyget. I höst ska alla skolor ha tillgång till det.
Verktyget består av en enkät där skolan får svara på ett antal frågor om skolmatens kvalitet. Näring, hygien, utbud och pedagogik är några av de saker som ska analyseras.
Avsikten är att varje skola sedan ska kunna jämföra kvaliteten på den egna skolmaten med andra skolors.
Stefan HelteDet är inte bara i Sverige som elevers intresse för matematik, naturvetenskap och teknik minskar. Håkan Cajander leder ett projekt som ska skapa mötesplatser för lärare i Sverige, Norge och Danmark.
Intresset för matematik, naturvetenskap och teknik hos unga i Sverige är lågt och allt färre väljer naturvetenskapliga och tekniska utbildningar. När Håkan Cajander arbetade som matematikutvecklare kom han i kontakt med kollegor i grannländerna och upptäckte att de hade samma problem. Det finns saker att utveckla ihop, konstaterar han och satte igång att planera ett samarbetsprojekt.
I november blev ansökan beviljad. Under tre år ska lärare från Sverige, Norge och Danmark arbeta för att öka elevers intresse och höja måluppfyllelsen i ämnena. Projektet kommer att innefatta 500 lärare och 60 skolor. Från förskola till gymnasium.
– Det är många olika intressenter från universitet, nationella resurscentrum, regioner och näringsliv som är med, berättar Håkan Cajander.
Under våren pågår en ”mobiliseringsfas” och skolorna ska bland annat tydliggöra målen och göra aktivitetsplaner. I höst startar utvecklingsarbetet som ska pågå i två år. Sista halvåret ägnas åt utvärdering.
I projektet ska lärare och forskare arbeta med tre mål och utveckla IKT som pedagogiskt verktyg och ta fram lärmiljöer, material och metoder. De ska också utveckla kontakter mellan skolan och närsamhället.
– Vi ska titta på hur vi kan knyta näringslivet till oss, hitta förebilder och undersöka hur man kan sätta in ämnena i ett verkligt sammanhang. Förhoppningen är att vi ska göra ämnena mer attraktiva för elever i regionen. Hela arbetet ska genomsyras av ett genusperspektiv.
– Det handlar om både flickor och pojkar, poängterar Håkan Cajander.
En viktig del av projektet är att lärare får mötas. Under projektet kommer arbetsgrupper som är knutna till de olika målen att träffas en gång per år. Det kommer också att finnas möjlighet att göra ”lärarskuggningar” i grannländerna.
– De fysiska mötena är otroligt viktiga. Vi har lagt mycket pengar för att skapa mötesplatser för lärarna.
Resultaten ska samlas på en digital plattform. Det är viktigt att andra kan ta del av både processen och slutsatserna, poängterar Håkan Cajander.
– Vi ska beskriva det som gör skillnad och det som inte gör det. Vägen är lika intressant som målet.
Det är inte bara i Sverige som elevers intresse för matematik, naturvetenskap och teknik minskar. Håkan Cajander leder ett projekt som ska skapa mötesplatser för lärare i Sverige, Norge och Danmark.
Intresset för matematik, naturvetenskap och teknik hos unga i Sverige är lågt och allt färre väljer naturvetenskapliga och tekniska utbildningar. När Håkan Cajander arbetade som matematikutvecklare kom han i kontakt med kollegor i grannländerna och upptäckte att de hade samma problem. Det finns saker att utveckla ihop, konstaterar han och satte igång att planera ett samarbetsprojekt.
I november blev ansökan beviljad. Under tre år ska lärare från Sverige, Norge och Danmark arbeta för att öka elevers intresse och höja måluppfyllelsen i ämnena. Projektet kommer att innefatta 500 lärare och 60 skolor. Från förskola till gymnasium.
– Det är många olika intressenter från universitet, nationella resurscentrum, regioner och näringsliv som är med, berättar Håkan Cajander.
Under våren pågår en ”mobiliseringsfas” och skolorna ska bland annat tydliggöra målen och göra aktivitetsplaner. I höst startar utvecklingsarbetet som ska pågå i två år. Sista halvåret ägnas åt utvärdering.
I projektet ska lärare och forskare arbeta med tre mål och utveckla IKT som pedagogiskt verktyg och ta fram lärmiljöer, material och metoder. De ska också utveckla kontakter mellan skolan och närsamhället.
– Vi ska titta på hur vi kan knyta näringslivet till oss, hitta förebilder och undersöka hur man kan sätta in ämnena i ett verkligt sammanhang. Förhoppningen är att vi ska göra ämnena mer attraktiva för elever i regionen. Hela arbetet ska genomsyras av ett genusperspektiv.
– Det handlar om både flickor och pojkar, poängterar Håkan Cajander.
En viktig del av projektet är att lärare får mötas. Under projektet kommer arbetsgrupper som är knutna till de olika målen att träffas en gång per år. Det kommer också att finnas möjlighet att göra ”lärarskuggningar” i grannländerna.
– De fysiska mötena är otroligt viktiga. Vi har lagt mycket pengar för att skapa mötesplatser för lärarna.
Resultaten ska samlas på en digital plattform. Det är viktigt att andra kan ta del av både processen och slutsatserna, poängterar Håkan Cajander.
– Vi ska beskriva det som gör skillnad och det som inte gör det. Vägen är lika intressant som målet.