De kan räkna med byggjobb

I ett klassrum står två lärare framme vid tavlan. Det är karaktärsämnesläraren Nenad Videsvall i byggjacka och snickarbyxor med kniven vid sidan och matematikläraren Mats Wollheim i kavaj med Malmö FF:s klubbmärke på vänster slag.

Nenad Videsvall visar hur man kan dela upp en L-formad figur i två delar så att eleverna lättare ska kunna räkna ut både omkrets och area. Fast på byggspråk kallas area för yta.

– Ska ni köpa virke så motsvarar de här måtten 2,93 löpmeter. Men ni ska beställa lite mer så att det räcker. Samtidigt ska man vara noga så att det inte blir för mycket spill, säger han till eleverna som går första året på bygg- och anläggningsprogrammet.

Mats Wollheim ger ett annat exempel.

– När ni bygger en form och ska gjuta så är det viktigt att ni räknar ut volymen. Om ni beställer för lite bruk måste ni åka en gång till med bilen och handla. Det kostar tid och pengar för företaget, säger han.

Eleven Pontus Broman betonar att man måste tänka på mycket när man jobbar.

– Man måste räkna på allt. Hur lång tid ett jobb tar och hur mycket material som går åt. Räknar man fel blir det ingen vinst.

Sedan går de båda lärarna runt bland bänkarna och hjälper till där det behövs.

Lektionen är kama, karaktärsämnesmatematik, som finns på Byggymnasiet sedan ett halvår tillbaka. Under de lektionerna arbetar lärare i karaktärsämnen och lärare i matematik tillsammans. De har också en tid avsatt varje vecka för planering.

Efter lunch samlas klassen igen i verkstaden där de bygger träbockar, som ska vara 800 millimeter höga. Matematikläraren Mats Wollheim har bytt om till blåkläder och hjälper Gabriel Nilsson Leyton med att få rätt vinklar på de fyra benen. Så är det dags att dra i spikarna. Tretummarna sitter där de ska utan en enda snedträff med hammaren.

Mats Wollheim menar att intresset för matematik ökar när eleverna får öva praktiskt.

– Eleverna får en helhetsbild av vad de ska ha matematiken till och vi lärare får lära oss om varandras yrkesspråk och uppdrag. Samarbetet mellan lärarna fungerar bra och det är prestigelöst, säger han.

Nenad Videsvall, som har varit karaktärsämneslärare i nio år, tycker att det är bra att jobba tillsammans med en matematiklärare.

– Det ger eleverna en ökad förståelse. Jag är van att jobba med infärgning i svenska och engelska så kama känns egentligen inte så nytt, säger han.

Idén till kama kommer från Elisabet Bellander, matematiklärare på komvux i Malmö, och Michael Blaesild, som är karaktärsämneslärare här på Byggymnasiet. Båda är förstelärare och de har planerat tillsammans och utfört pilotstudier från våren 2014 till våren 2015.

– Under en träff med alla förstelärare i kommunen framförde jag att jag ville jobba ihop med någon annan lärare för att spegla matematiken i ett annat ämne. Och Micke var intresserad, säger Elisabet Bellander.

– Det var som hand i handske. Jag har länge tyckt att man måste integrera ämnena mer. Matematik är ju ett nödvändigt verktyg för våra elever, som en såg, säger Michael Blaesild.

För att synliggöra varandras ämnen utgick de från det centrala innehållet i matematik 1a och bygg och anläggning 1 och 2. Karaktärsämnesläraren ska bedöma utifrån sin kurs och matematikläraren utifrån sin kurs men eleverna ska uppfatta kama som en symbios.

Ett syfte är att öka motivationen bland eleverna. Något som i sin tur ska leda till högre måluppfyllelse och högre betyg. En förhoppning är också att fler elever ska välja att läsa kursen matematik 2a eller 2b.

– Eleverna är duktiga i verkstaden men en del saknar några godkända betyg från grundskolan i till exempel matematik. Därför är det värdefullt att få in matematiken i de praktiska delarna så att de ska hinna få godkänt och bättre gymnasiebetyg i matte. Utan godkända betyg får de inget yrkesbevis, förklarar Michael Blaesild.

Totalt är det fyra lektioner i veckan med kama för alla ettor. Två av lektionerna är mer traditionellt teoretiska och två är ute i verkstaden.

Eleverna har också fått svara på frågor om hur de upplever det nya arbetssättet.

– De tycker att de jobbar mer effektivt med kama än när sitter i klassrummet där de kan få vänta länge på hjälp. De anser också att chanserna att få bra betyg ökar när de får visa matematik. Det blir också okej att använda det matematiska språket i verkstaden, säger Elisabet Bellander.

Matematiklärarna är med i verkstaden för att belysa var matematiken finns, men de ska inte ha rollen som yrkes­lärare. Det kan handla om att visa att en hörna är en triangel där Pythagoras sats kan användas. Det kan också vara att omvandla olika mått till olika enheter och se sträckor och volymer i skarpt läge.

Den här eftermiddagen arbetar lärarna och eleverna i tre stationer i lika många klasser. Det är högt till tak i hangaren på Bulltofta gamla flygplatsområde där elever och lärare bygger och räknar.

I en del bygger man modeller i plåt. Patryk Ratkowski har gjort en ram runt en plåtcylinder så att det blivit som en hatt. Han sätter den på sitt huvud och lockar till skratt.

– Jag tyckte inte om matte förut men här är det bättre, säger han. En lärare visar hur det fungerar i verkligheten och den andra visar med matten varför det fungerar.

Läraren som visar varför det fungerar är Carmen-Eustatia Bulucz. Hon konstaterar att en modell av ett hus inte längre kan bli den form som eleverna tänkt sig. Det får bli ett traditionellt hus i stället då en vinkelbyggnad saknas på plåtramen.

– Ni har dragit rätt slutsats. Så kan det gå när inte arkitektchefen är här, skojar hon med klassen och syftar på att eleven som har ritningen inte är här i dag.

Carmen-Eustatia Bulucz tycker att kama fungerar bra, men eftersom arbetssättet är nytt för terminen är det för tidigt att dra några riktiga slutsatser. Det kan vara svårt att få in vissa moment i verkstaden, till exempel algebra.

– Vad gäller att öka motivationen så fungerar det bra, men egentligen skulle vi behöva en till lektion i veckan för att få med alla delar i matematiken, säger hon.

Matematikläraren Robin Ordonez Castelo är med klassen som målar väggar. Han har en tavla i handen där han skrivit upp vinklar, volym och area för de olika övningsrummen.

– Bygge är ingenting utan matematiken, säger han. Jag är byggnadsingenjör i botten så jag vet hur det hänger ihop.