För en tid sedan konstaterades att söktrycket till gymnasieskolans yrkesprogram gått ner med 10 procent i storstadsregionerna, enligt preliminära siffror. Hur de slutgiltiga siffrorna kommer att se ut för hela landet dröjer. Vi kan sannolikt inte räkna med bättre siffror än de preliminära. Regeringen har gjort två stora misstag med yrkesprogrammen som riskerar att sänka kvaliteten och attraktiviteten: Avsaknaden av legitimationskrav för yrkeslärare och att ta bort högskolebehörigheten.
Ungdomar som söker till gymnasiet tänker långsiktigt och ser värdet av att inte stänga dörren till en framtida högskoleutbildning. Därför är det mycket sannolikt att yrkesprogrammen minskar i attraktivitet. Med facit i hand kommer vi förmodligen kunna säga ”vad var det vi sa”. Regeringen måste i så fall kunna svälja prestigen och se till att alla gymnasieprogram ger grundläggande högskolebehörighet.
Arbetsmarknaden efterfrågar yrkeskunnig arbetskraft, men det krävs också en teoretisk utbildningsnivå som möjliggör vidare förkovran. En sådan utbildningsnivå kräver redan idag goda kunskaper i engelska och svenska. Reformeringen av yrkesprogrammen där studierna i exempelvis engelska inte längre ger grundläggande högskolebehörighet kan leda till att morgondagens elektriker får sämre kunskaper i engelska, trots att de i själva verket behöver bättre kunskaper.
Ett redan existerande kvalitetsproblem som måste adresseras är den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU). Tre av fyra skolor uppfyller idag inte målen för APU, enligt Skolinspektionen. Det beror till stor del på att lärare och skolledare inte har tid och resurser för att garantera en god kvalitet i utbildningsmomenten.
Att yrkeslärare inte omfattas av kravet på lärarlegitimation är mycket beklagligt. Yrkeslärare och deras yrkesansvar skiljer sig förstås inte från andra lärares. Syftet med en lärarlegitimation är att garantera hög undervisningskvalitet och rättssäkerhet för eleverna. Det är förstås lika viktigt för elever på yrkesprogrammen som på högskoleförberedande program. Legitimationen bidrar också till att höja läraryrkets status. Yrkeslärare måste därför också omfattas av kravet på lärarlegitimation.
Lärarförbundet kommer fortsätta att driva legitimationskravet för yrkeslärare och allmän högskolebehörighet på yrkesprogrammen. Det är nu hög tid att regeringen tänker om och rättar till de problem som nu skapats. Gör om gör rätt!
Eva-Lis Sirén Förbundsordförande Lärarförbundet