Att tänka på vid anmälningar om missförhållanden

Huvudmannen har alltid ett ansvar för att vidta åtgärder om det i uppföljning, klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten.

För anställd personal finns det ibland en skyldighet att anmäla. Lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier är enligt den nya skollagen skyldiga att anmäla det till förskolechefen eller rektorn. Dessa ska i sin tur anmäla till huvudmannen, som skyndsamt måste utreda frågan.

De som arbetar med barn är skyldiga att anmäla till socialnämnden när den kan behöva ingripa till skydd för ett barn. Denna anmälningsskyldighet tar främst sikte på förhållanden utanför skolan. Vid allvarliga tillbud eller olycksfall som drabbar anställda eller elever från förskoleklass och uppåt, aktualiseras anmälningsskyldighet till
Arbetsmiljöverket.

På förslag är även att de som arbetar i skollagsreglerad verksamhet ska rapportera missförhållanden till sin chef eller rektor och att hon/han i sin tur ska anmäla allvarliga missförhållanden till tillsynsmyndigheten, det vill säga en Lex Sarah för skolan.

Tanken är att den som har synpunkter på skolans verksamhet i första hand ska vända sig till skolan, rektor eller huvudmannen, men det går även att vända sig direkt till en tillsynsmyndighet för att påtala missförhållanden. Anmälan kan leda till att myndigheten utreder skolans och olika befattningshavares agerande och gör uttalanden, som kan vara vägledande även för andra än den grans-kade skolan.

Några viktiga tillsynsmyndigheter för skolan är Skolinspektionen (inklusive BEO), Diskrimineringsombudsmannen (DO), Arbetsmiljöverket, Justitieombudsmannen (JO) – som bland annat bevakar att kommunala skolor beaktar enskildas grundläggande fri- och rättigheter – samt i vissa frågor kommunerna. Skolinspektionen kommer genom anmälan till Lärarnas ansvarsnämnd att kunna initiera prövningar av lärares och förskollärares fortsatta rätt till legitimation och om varning ska meddelas. BEO och DO får föra talan direkt i domstol mot skolhuvudmän för att tillvarata barns och elevers rätt mot kränkande behandling och diskriminering. En polisanmälan kan leda till åtal och straff för enskilda verksamma i skolan. Det kan handla om till exempel vållandebrott eller ofredande i samband med tillsyn av barn och elever eller om tjänstefel.

Anmälningar och granskningar är en naturlig del i arbetet för anställda i skolan men kan samtidigt utgöra en risk för psykosociala på- frestningar, som kan leda till ohälsa för såväl enskilda lärare som för ansvariga chefer. Arbetsmiljölagen innebär att man kan ställa krav på rutiner för skolans hantering av klagomål även ur det perspektivet. Vetskapen om att det finns rutiner som innebär att man som anställd i ett tidigt skede får bemöta kritik och att uppgifter hanteras med hänsyn till de berördas integritet, kan vara avgörande för att minska upplevd stress. Begränsningar av vårdnadshavares möjlighet att närvara eller kontakta personalen samt olika former av stöd är också något som kan aktualiseras med hänvisning till arbetsmiljölagens krav. Eventuell sekretess och tystnadsplikt måste iakttas med beaktande av den rätt att ta del av uppgifter som någon kan ha för att kunna tillvarata sin rätt.

Det starka skyddsintresse som gäller för barn och elever innebär att det finns en långtgående rätt att lämna uppgifter till dem som har ansvar för att ta hand om klagomål. Det är skolan som ansvarar för att sådana uppgifter behandlas på ett ansvarsfullt sätt och bedömer sanningshalten i uppgifterna, vilket framgår av följande fall.

En 13-årig elev vände sig till skolans rektor och berättade att en lärare under en slöjdlektion hade berört hennes bakdel. Läraren, som tidigare hade fått liknande klagomål riktade mot sig, avstängdes av arbetsgivaren, en kommun. Läraren menade att eleven hade förtalat honom och väckte en skadestånds-talan mot eleven.

Enligt brottsbalken gör den som utpekar någon som ”brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning ” sig skyldig till förtal. Om det har varit försvarligt att lämna uppgiften och uppgiftslämnaren visar att uppgiften var sann eller att det fanns skälig grund för den, då har uppgiftslämnandet däremot varit tillåtet. Enligt läraren hade eleven medvetet lämnat en osann uppgift och därför var det frågan om förtal även om det hade varit försvarligt att lämna uppgiften. Tingsrätten kom fram till att eleven hade gjort sig skyldig till förtal och därför var skadeståndsskyldig gentemot läraren.

Eleven överklagade till hovrätten, som konstaterade att uppgiften hade lämnats i en situation då det typiskt sett förelåg en intressekonflikt mellan barns och elevers rätt till skydd mot övergrepp och en utpekad persons rätt till skydd för sitt goda namn och heder i sin yrkesutövning. Uppgiften hade lämnats på det sätt som skolan hade uppmanat eleverna att göra om de ansåg sig illa behandlade. Det framstod inte som rimligt att den enskilda eleven skulle styrka att den lämnade uppgiften hade varit sann eller haft skälig grund eftersom det skulle motverka att elever vågar anmäla inträffade övergrepp och trakasserier. Det skulle kunna urholka barns och elevers rätt, menade hovrätten. Skolledningen skulle självständigt utreda bakgrunden till elevens uppgift, ta ställning till dess sanningshalt och eventuellt vidta åtgärder med anledning av utredningsresultatet . ”Ansvaret för att en lämnad uppgift behandlas ansvarsfullt, bland annat att beskyllningen inte blir spridd, bör vid sådant förhållande också åvila skolledningen”. Eleven hade därmed befunnit sig i en sådan situation att hennes uttalande inte träffades av förtalsbestämmelsen, menade hovrätten och ogillade lärarens skadeståndstalan (Hovrätten för Västra Sverige, 2008-01-15).

Falsk eller obefogad angivelse och falsk tillvitelse är brott som kan aktualiseras vid anmälningar till bland annat polis och åklagare.

När det gäller anmälningar mot förskola och skola hänger ofta kvaliteten i verksamheten, barns och elevers skydd mot kränkande behandling, samt elevers och anställdas arbetsmiljö ihop.