Hemkunskapen blir verklighetsanpassad när eleverna lagar mat till hemlösa. På köpet får de kunskaper om samhället och en medvetenhet om att alla inte har det lika bra. Det är utgångspunkterna för Bistrupskolans samarbete med hemlöshetsprojektet Udenfor i danska Birkerød.
Daniel och hans tre klasskompisar har i dag hemkunskapslektionerna på elevens val-timmarna förlagda till storstaden Köpenhamn, en timmes bussfärd från hemkommunen Birkerød. Och maten de lagar ska inte de och klasskamraterna äta som brukligt; den ska i stället köras ut till några av storstadens alla hemlösa. Klockan sex ikväll ska allt vara färdigt, packat och klart och redo för hungriga hemlösa i Köpenhamn att hugga in på.
Köttfärs, rödkål, potatis, palsternacka, ”svesker” som vi lär oss att plommon heter och massor av annat har inhandlats hos en grossist och kånkas in av eleverna, under överinseende av projektets medarbetare Brian Sørensen. Matvaror för 1 620 kr ska bli ett femtiotal portioner.
– Billigt för så mycket mat, konstaterar en av eleverna belåtet.
Anna, Simone, Sarah och Daniel, alla i årskurs 7, befinner sig i den lite nötta arbetarstadsdelen Nørrebro, tillika den mest mångkulturella delen av staden. Här har projektet Udenfor sina lokaler utifrån vilka det sker ett stort arbete för att göra livet något drägligare för dem som inte har något eget hem. Eleverna som har träffats här redan klockan 12, har eftermiddagen på sig och har också fått vara med och bestämma vad de ska laga.
– Det är spännande att vara här. Det är annorlunda än i Birkerød. Och så gillar vi att hjälpa andra, det är det bästa med det här projektet, säger Simone.
Lärarna Lene Jallbjørn (biologi, fysik, matte) och Lotte Hemmingsen (hemkunskap och danska) samarbetar kring undervisningen och är initiativtagare till det annorlunda arbetssättet.
– Visst det kräver en hel del av oss, men det ger så mycket mer än att bara vara på skolan. Det tycker vår skolledning, som är med och backar upp detta, också. Det blir ju ”dyra” timmar, med fyra elever på två lärare. Vår rektor tycker dock att det är värt det, eftersom hon också brinner för att eleverna ska få mer ut av sina hemkunskapstimmar och lära sig mer om samhället, säger Lotte Hemmingsen.
De har nu en arbetsam eftermiddag framför sig. Tillsammans med eleverna ska de blanda smeten, trilla köttbullarna, fylla dem med plommon, skala och koka potatis, tillreda en sås och göra en läcker rotfruktspuré med massor av smör i. Denna mat körs sedan ut till de hemlösa köpenhamnare som dagligen får sin mat från det så kallade Mobila caféet som organiseras av projektet Udenfor.
Maten ska vara god förstås, och dessutom närande. Fett, proteiner och vitaminer har eleverna fått lära sig att de hemlösa behöver. För starka kryddor uppskattas inte. Den ska vara varm, inte minst så här års när kylan kommer och får inte vara svår att tugga.
– En del av de hemlösa har inga tänder nämligen, säger Daniel enkelt.
Organisatoriskt så har lärarna valt att samla denna speciella form av hemkunskapsundervisning i två perioder, oktober – november 2010 och februari-mars 2011.
Som en förberedelse och upptakt till det praktiska köksarbetet har man haft lektioner om hemlöshet, både för klassen som deltar i matprojektet och de andra sjundeklasserna på Bistrupskolan. En hemlös man har varit på skolan och berättat om sitt liv i skogen, där han hade bott en längre period. Nu hade han emellertid en bostad och ett ordnat liv, men besöket gjorde ett starkt intryck på eleverna ändå, berättar lärarna. Eleverna är inte med och kör ut maten för det kan vara lite för tufft för dem att möta dessa män (80 procent av de hemlösa är män) i samhällets utkanter, menar man.
I den danska kursplanen för hemkunskap kan man läsa:
”Hemkunskapen har stor potential för variation mellan olika utbildnings- och organisationsformer. De bör väljas utifrån målen med utbildningen, studenternas förkunskaper, lokala förhållanden och så vidare.”
– Detta försöker vi att utnyttja så mycket som det går. Variation är viktigt, säger Lotte Hemmingsen.
Generellt har hemkunskap god status som ämne i Danmark. Ämnet är obligatoriskt i någon av fjärde till sjätte klass (skolorna väljer själva i vilken årskurs de vill lägga det) och sedan valbart inom ramen för elevens val i de andra årskurserna. Lärarna berättar om Jamie Oliver-effekten. Hans och andra liknande program är synnerligen populära, inte minst hos pojkarna.
Det är mycket som är bra med det här projektet, det förstår man snabbt.
– Att våra elever kommer ut i samhället, att de får en mottagare som verkligen vill ha deras mat och att de lär sig om vad hemlöshet kan innebära för en människa. Och vi lär känna våra elever på ett helt annat sätt när vi kommer utanför skolan med dem, menar Lene Jallbjørn.