Lärarbristen drabbar ojämnt, både över landet och i olika skolämnen. Allra värst är läget i teknik i Kristinehamn.
Lärarnas tidning har sammanställt uppgifter på kommunnivå från Skolverket och har därmed kunnat granska läget i varje skolämne ort för ort i grundskolan. Sämst ligger teknikämnet till. I över 70 procent av landets kommuner är mer än varannan tekniklärare obehörig. Lokalt kan bristen variera stort – till exempel har Gullspång 86 procent behöriga tekniklärare medan grannkommunen Kristinehamn bara har 19 procent.
Teknikämnet kommer dessutom drabbas av stora pensionsavgångar de närmaste åren, och få lärarstudenter är intresserade av att utbilda sig i ämnet (se karta).
I svenska däremot finns en stadig tillströmning av lärarstudenter och ämnet har högst andel behöriga lärare, 72 procent. Men även i svenska finns det kommuner med stor brist på legitimerade lärare. Sämst är läget i Jokkmokk där bara var tredje svensklärare – 8 av 24 – har legitimation i ämnet.
I spanska fattas behöriga lärare helt i 57 kommuner. Även i de övriga moderna språken är läget allvarligt.
31 kommuner saknar behöriga hem- och konsumentkunskapslärare.
Anna Ekström, generaldirektör på Skolverket, är bekymrad.
– Det värsta är att det är så många elever som får undervisning av lärare som inte har utbildning i ämnet. Legitimationsreformen har skärpt kraven på behörighet men den förser inte Sverige med nya lärare.
Anna Ekström pekar på att både kommunala och fristående huvudmän under lång tid anställt lärare som inte är behöriga.
– Det oroar mig att huvudmännen inte tar läget på större allvar, säger Anna Ekström.
Hon nämner Lärarlyftet som en dåligt utnyttjad möjlighet för fortbildning.
Per-Arne Andersson, chef för avdelningen för utbildning och arbetsmarknad på Sveriges Kommuner och Landsting, säger att kommunerna anstränger sig för att klara en svår situation, men att det är svårt för lärarna att kombinera studier med det vanliga arbetet. Rektorerna har svårt att hitta ersättare när lärarna ska vara borta, särskilt på orter med vikande befolkningsunderlag.
– Då blir det ohållbart för de elever man har nu, säger han.
Särskilt svårt blir det på orter som ligger långt från lärosätena som erbjuder fortbildningen. Det är även svårt att hitta behöriga sökande vid rekrytering.
– Även i Stockholms län berättar skolchefer för mig att de inte får behöriga sökande till utlysta lärartjänser, säger Per-Arne Andersson.
Han ser en liten ljusning i att söktrycket på lärarutbildningarna gått upp något, men fortfarande söker alldeles för få de inriktningar där det råder störst brist på lärare.
Att hela kommuner saknar legitimerade lärare i vissa ämnen är ett hot mot likvärdigheten, anser Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand. Hon kräver att både staten och huvudmännen tar sitt ansvar.
– Det behövs behörighetskompletterande insatser som är värda namnet, och det krävs vettiga villkor för lärarna att genomföra studierna, säger hon.
Lotta Holmström