Allt fler lärare med utländsk examen kommer till Sverige. I mars i år var 832 lärare inskrivna i Arbetsförmedlingens program för nyanlända akademiker. Men det går trögt att få jobb. Lärarförbundet anser att det handlar om en underutnyttjad resurs och vill snabba på vägen mot en anställning.
Allt fler nyanlända som kommer till Sverige har en akademisk utbildning i bagaget. Ett av de vanligaste akademiska yrkena är lärare, visar en rapport som Arbetsförmedlingen nyligen skickade till regeringen.
Lärarnas tidning har låtit Arbetsförmedlingen ta fram siffror som visar att det i mars ingick 832 personer (se ruta) med lärarutbildning i myndighetens program för att snabbare komma ut i jobb. Men det går trögt att få jobb, enligt Arbetsförmedlingen. Och som Lärarnas tidning tidigare rapporterat tar legitimationsärenden som grundas på en utländsk examen i snitt tolv månader, vilket kan jämföras med mellan sex och nio månader för en svensk examen.
– I den situation Sverige står inför där lärarbristen dels förväntas öka radikalt och i dag redan märks i vikariebristen, behöver vi fler lärare. Finns det då ett tusental lärare med utländsk examen vore det ju idiotiskt att inte påskynda processen så att de kan få behörighet och legitimation, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.
Regeringen aviserade i februari ett ”snabbspår” för lärare med utländsk examen. Trepartssamtal mellan regeringen, fackförbund och arbetsgivare har inletts med bland annat Lärarförbundet som deltagare.
Hur kan man underlätta för lärare med utländsk examen, enligt Lärarförbundet?
– För det första måste identifieringen av vilka som har lärarexamen av de som kommer bli bättre. Förutom genom lotssystemet så har studie- och yrkesvägledarna inom sfi och Arbetsförmedlingen en jätteviktig uppgift. Validering av utländsk examen måste också bli bättre, säger Johanna Jaara Åstrand.
Det handlar också om att ge nyanlända lärare en bättre introduktion.
– Vi i Lärarförbundet är beredda att göra vad som krävs. Vi håller bland annat på att undersöka hur vi skulle kunna erbjuda mentorsprogram och har också tryckt på vikten av hur väl använda pengar de skulle vara för regering och huvudmän att finansiera en bra introduktion med mentorskap.
Mentorsprogram med hög kvalitet är av vikt i allmänhet för att lärare ska stanna i yrket, enligt Johanna Jaara Åstrand, men de nyanlända måste man se specifikt på.
Idén stämmer bra med vad gymnasieläraren Hala Haman från Syrien vill ha:
– Jag behöver en mentor för att komma in i det svenska skolsystemet, säger hon.
Det är också viktigt att komma in det svenska språket mer, anser hon.
Hala Haman kom till Sverige för ett och ett halvt år sedan. Sedan ett år och två månader går hon på sfi i Strängnäs.
Hon har jobbat som gymnasielärare i 14 år och har lärarlegitimation från Syrien, men har ännu inte ansökt om svenskt legitimation. Planen är att efter fortsatta studier i svenska fortbilda sig till modersmålslärare.
– Det är viktigt att hjälpa alla arabisktalande som kommer hit, säger hon.
Mats Thorén