I Norge pågår ett stort forskningsprojekt som helt ska förändra skolans skrivundervisning. På Nidarvoll skole i Trondheim formulerar femmorna brev och ansökningar. – Projektet har gjort oss bättre på att konstruera skrivuppgifter och vi bedömer mer likt, säger läraren Hans Joar Lervik.
"Du och en vuxenska resa till London. Skriv en ansökan till rektor om att få ledigt från skolan”. Uppgiften är tydlig. När eleverna i årskurs 5 på Nidarvoll skole i Trondheim får skrivuppgifter vet de varför de skriver och vem de skriver till. Det är en stor skillnad mot tidigare. Då skrev de påhittade uppgifter som bara läraren läste.
Det är blå himmel, sol och klart över Trondheim, men ingen värme. Runt Nidarvoll skole tornar fjällen upp sig. Skolan med 360 elever ligger i södra utkanten av Trondheim i norska Sør-Trøndelag, ungefär i höjd med Östersund.
I en röd tegelbyggnadhar femmorna sina klassrum. Här går 51 elever, uppdelade på tre lärare. I korridoren hänger gamla planscher över Palestina på Kristi tid. När vi besökare kommer in i klassrummet reser sig alla elever och säger ”Goddag!”. Blå gruppens lärare Hans Joar Lervik berättar för klassen att de ska skriva en ansökan i dag – ”är det någon som vet vad det är?”
– Ett brev där du frågar om något, till exempel söker ett jobb, svarar en elev.
Man kan ansöka om mer lön, eller att få bygga ett hus eller om att få ledigt, kommer eleverna på tillsammans.
– Vad är grunden, orsaken till att vi skriver en ansökan, och vem skriver vi till, frågar Hans Joar Lervik.
Han visar en ansökan han själv skrivit och går grundligt igenom vilka delar den består av. Därefter ska eleverna skriva en egen ledighetsansökan. ”Hej jag vill att vår dotter Nora får ledigt från skolan”, skriver Nora. ”Sander önskar ledigt från skolan denna vecka för han ska till London. Han tycker om att flyga också”, skriver Sander.
Hans Joar Lervik påminner eleverna om att de ska fundera lite extra över skälen till att de ska få ledigt – varför är det viktigt? Tillsammans på tavlan ritar de en mindmap med olika argument: man blir bättre på engelska och historia, man lär sig om pund, det vill säga matematik, eleven är sliten och kan få mer lust att lära.
Skrivuppgiften ingår i engelskprojektet My Trip to London, där eleverna planerar en resa till London. De ska leta flygresa, bestämma och beskriva ett hotell, göra en budget och planera innehållet i resan. De olika delarna skriver de in på sin Ipad i appen Bookcreator. Boklayouten gör att arbetet ser fint ut för alla elever och blir roligt att visa upp.
– Det ska vara så verkligt att eleverna kan gå hem och säga: Nu reser vi! säger Hans Joar Lervik.
Målet med dagens ledighetsansökan är alltså att övertyga rektor. Att övertyga är en av sex skrivhandlingar i det så kallade skrivhjulet, en modell för att göra syftet med skrivandet tydligare (se här).
De olika skrivhandlingarna kan genomföras i vilket ämne som helst. Den enklaste handlingen är kanske att beskriva något, tycker Hans Joar Lervik. I fjol fick fyrorna till exempel skriva en text till treorna om hur simskolan gick till, så att de skulle vara förberedda när det var deras tur.
När klass 3 byggde broar av papper i NO:n fick de reflektera i en text över varför det gick som det gick. När man reflekterar skriver man till sig själv.
– Det tycker eleverna är svårast, det är en lite oklar mottagare, säger Hans Joar Lervik.
Nidarvoll skole ingår i det så kallade Normprosjektet, ett forskningsprojekt om skrivundervisning och skrivbedömning. Hans Joar Lervik är ansvarig lärare på skolan. Han är mycket nöjd.
– Det er kjempegivende! Under mina 17 år som lärare har inget projekt gett mig så mycket tillbaka som det här.
Men det har också varit väldigt tidskrävande, särskilt bedömningen, berättar han. Att få med alla lärare har varit en utmaning.
– Jag har slitit med att förklara varför det blir så bra. När eleverna är bra på att skriva facktexter blir de faktiskt också bättre på att skriva skönlitterära texter.
Han och hans kollegor har framför allt blivit skickliga på att göra bra och autentiska skrivuppgifter i olika ämnen, inte bara i norskämnet. Eleverna blir mer motiverade när de ser syftet och mottagaren framför sig.
– Jag tror ungar vill utveckla sig när de inte bara skriver för läraren, och sen in i säcken. Det är viktigt att skapa skrivlust och ett engagemang.
Han brukar användaskrivhjulet när han konstruerar skrivuppgifter tillsammans med de andra lärarna i årskursen. Med modellen får de lätt överblick över de sex skrivhandlingarna och deras syften.
Dessutom är lärarna nu överens om bedömningen. Det var de inte innan projektet startade. Hans Joar Lervik brukade snabbt bilda sig en uppfattning om texten som helhet.
– Jag är lite petimäter och kan bli upptagen av dåligt språk, säger han.
Andra sidor av texten hade han svårare att se. Nu har han och hans kollegor fått hjälp att titta på textens olika kvaliteter, vilket gör bedömningen mycket mer nyanserad. Genom Normprosjektets modell med sju olika bedömningsområden kan de dela upp texten i olika delar. De ser nu att en text kan vara väldigt dålig på ett par områden, men bra på andra.
Lärarna har även varit med om att ta fram gemensamma förväntningsnormer för elever i olika årskurser. De vet nu vad de kan förvänta sig av elever i olika årskurser, vilket också gör bedömningen mer samstämmig.
Det som tar mest tid är återkopplingen till eleverna. Det är här Hans Joar Lerviks relation till eleverna kommer in. Inför varje elev måste han fundera över vad just den här eleven behöver och hur han kan få eleven att komma vidare i sin utveckling. Oftast ger han muntlig respons. Det är lättare att kunna sitta ner med eleven och peka på texten: här! Man kan också plocka fram tidigare uppgifter och jämföra konkret med dem. Han hinner inte bedöma allt varje gång, utan han och kollegorna brukar välja ut ett eller två områden per skrivuppgift att fokusera på. Det är inte säkert att man ska betona bristerna.
– Den mest kända tränaren i fotbollslaget Rosenborg, Nils Arne Eggen, har en ”god fot-teori” – du ska träna på det du är bra på för att bli ännu bättre. Men eleverna behöver olika saker.
Eleverna i blå gruppenär också vana vid att ge och få respons från kamraterna. När de skrivit färdigt sina texter arbetar de två och två och läser varandras ansökningar. De ska ge återkoppling enligt en checklista med sex kriterier, från hur kommunikationen fungerar till detaljer som interpunktion. Kommentarerna skriver de direkt in i det delade dokumentet på sina Ipad. Sedan visar Hans Joar Lervik hur de ska klistra in texterna i bokhäftet. Det går smidigt och blir snyggt med paddorna.
– Det är lite lättare att rätta på Ipad. Det går fortare, tycker Mari Falch, som går i femman.
Natalie Madelene Asgård-Rasmussen gillar att skriva alla typer av texter. Mille Sofie Knutsen tycker allra bäst om att skriva fritt.
– Jag gillar mest att skriva läskiga, spännande texter.
Oftast talar Hans Joar Lervik om hur eleverna ska skriva, berättar eleverna. Sebastian van Est är van vid det.
– Det är ganska kul att skriva. Nu har jag lärt mig att skriva en ansökan. Det kan jag använda när jag blir stor och får jobb.
Text: Maria Lannvik Duregård