18 procent. Så stor del av segregationen mellan grundskoleelever med svensk respektive utländsk bakgrund beror på val till friskolor. Det visar en ny rapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU).
Enligt Skolverket har det länge varit belagt att det fria skolvalet ökat skillnaden i elevsammansättning och kunskapsresultat mellan skolor. Men frågan om skolvalets effekt på den så kallade mellanskolvariationen är ideologiskt laddad och föremål för fortsatt debatt.
Nu kommer IFAU med en rapport – ”Skolsegregation och skolval” – som ger Skolverket rätt – skolvalet och friskolorna HAR betydelse.
Skolsegregation är när elever som liknar varandra när det gäller föräldrarnas utbildningsnivå och svensk respektive utländsk bakgrund koncentreras på olika skolor. Orsaken kan vara boendesegregation, att olika familjer har olika förutsättningar att göra aktiva och välinformerade skolval och/eller att friskolor väljer att etablera sig i vissa områden.
För att få veta hur stor del som beror på skolvalet har IFAU undersökt skolsegregationens utveckling 1988–2009 och jämfört kommuner där många elever utnyttjar möjligheten att välja skola med kommuner där skolval är mindre vanligt.
Slutsatsen är att friskoleexpansionen och det fria skolvalet har ökat skillnaden mellan skolor, även om boendesegregationen spelar större roll.
När det gäller segregationen mellan elever med svensk respektive utländsk bakgrund beror 18 procent av ökningen på val till friskolor.
Motsvarande ökning av skolsegregationen mellan elever med hög respektive låg utbildningsbakgrund är hela 65 procent när forskarna har korrigerat för boendesegregationen. Men här går det inte att säga hur mycket som beror på just skolvalet.
– Orsaken kan vara både skolvalet och andra faktorer som vi inte kunnat fånga i analysen, säger Helena Holmlund, en av rapportförfattarna.