Sex ämnen ryms i projektet om strålning och kärnkraft på Hulebäcksgymnasiet i Mölnlycke. Tanken med naturprogrammets tvärvetenskapliga inriktning är att ge eleverna en helhetsbild av världen och stimulera deras upptäckarglädje.
Det är tisdag eftermiddag på Hulebäcksgymnasiet i Mölnlycke. Tvåorna på programmet Natur Tvär ska inleda ett nytt projekt och ställer sig i kö utanför den stängda lektionssalen. När de slussas in möts de av fyra lärare klädda i vita skyddsdräkter och utrustade med geigermätare. Eleverna skannas av och eftersom lärarna har gömt behållare med gammastrålande preparat i handskarna ger mätaren utslag.
– Oj. Jag får utslag här. Det var inte så bra. Det blir karantän för dig, säger matte- och fysikläraren Andreas Logg till en av eleverna.
Eleverna tycker det är roligt och spelar delvis med. Några av dem som passerat ”slussen” plockar upp sina mobiler och fotar sina kompisar som är på väg in.
När alla har satt sig ned i bänkarna sätter lärarna på ett tv-nyhetsinslag från 1986. Personal vid Forsmarks kärnkraftverk har upptäckt dubbelt så höga strålningsnivåer som vanligt. Man befarar ett läckage. 600 anställda evakueras och tvingas genomgå kontroller, liknande dem som eleverna nyss fått prova på, vid en närbelägen idrottspark. Först senare förstår man att det är olyckan i Tjernobyl som orsakat de höga strålningsnivåerna.
På det sättet presenteras det nya temaarbetet: Ett sjukt strålande projekt. Sex olika ämnen ingår. I fysik kommer eleverna lära sig om olika sorters strålning, atomkärnor, sönderfall och medicinsk fysik. I biologi om hur strålning påverkar hälsan och om det går att bota sjukdomar med strålning. I samhällskunskap om kärnkraftsdebatten. I geografi om var det finns uran och hur uranbrytning påverkar omgivningen. I svenska ska eleverna öva sig på att argumentera i en avslutande debatt om kärnkraftens vara eller icke vara. I engelska ska eleverna läsa artiklar och delta i ett avslutande seminarium där de får öva på att formulera sig muntligt.
Tyngdpunkten ligger på fysikoch biologi och därför har lärarna lagt ett specialkonstruerat schema för projektets fyra veckor utifrån de ämnena. Examinationen sker sedan genom skriftliga prov i fysik och biologi, och genom deltagande i kärnkraftsdebatten.
– Vi vill skapa ett bättre helhetstänk. I skolan blir det ofta fragmentariskt. Man läser ämne för ämne. Men i verkligheten möts man alltid av en kombination av olika ämnen. De projekt vi har skapat är också kopplade till verkligheten. Särskilt i uppstarten gör vi den kopplingen, säger Ulrika Tybell, lärare i biologi och kemi.
Det tvärvetenskapliga gör att eleverna tränas i att se sammanhang och tänka kritiskt. Det ökar också deras motivation att lära sig.
– Vi vill att eleverna ska behålla sin upptäckarglädje. Det här arbetssättet gynnar det, säger Ulrika Tybell.
NA Tvär startade som ett testprojekt för tio år sedan, strax efter att samhällsprogrammet på skolan fått i gång en liknande inriktning. Ulrika Tybell, som varit med hela vägen, berättar att lärarna såg att det fanns många beröringspunkter mellan de olika ämnena och kurserna.
För att få en gemensam planering för alla tre årskurser satte de sig in i varandras ämnesmål, de skrevs ned på blädderblocksblad som klistrades upp på väggen i salen där planeringen skedde. Utifrån målen skapades projekt som lyfte fram det centrala innehållet i de olika ämnena. Till slut fanns det en färdig plan med ett drygt 50-tal projekt över de tre årskurserna som täckte in allt som finns föreskrivet i styrdokumenten.
En förutsättning för att det skulle gå att arbeta på det här sättet är att man ”äger” sina egna lokaler. Därför har eleverna på NA Tvär hemklassrum och de har också en egen labbsal. I anslutning ligger arbetslagets arbetsrum och både lärarna och eleverna vittnar om att det har skapat en närmare relation dem emellan.
Eleverna är indelade i basgrupper om sex till åtta personer, och mycket av skolarbetet sker i dem. Traditionella grupparbeten med gemensamma redovisningar är dock sällsynta, det handlar snarare om att eleverna liksom lärarna samarbetar och hjälper varandra. Det ställer krav på att eleverna ska vara ansvarstagande och delaktiga i arbetet.
– Men det krävs inga särskilda förkunskaper av eleverna. De utvecklar de förmågor som krävs. Vi ägnar de första veckorna i år åt att introducera arbetssättet och låta eleverna komma in i det. Till exempel har vi många muntliga redovisningar och det lär sig eleverna att bli bra på, säger Andreas Logg.
Testprojektet blev lyckatoch inriktningen Tvär är sedan dess med i skolans ordinarie kursutbud. I och med att det i Gy 11 finns tydligt utskrivet att man ska arbeta ämnesövergripande blev det ännu lättare att anpassa inriktningen till kursplanerna.
De flesta projekt pågår i två veckor. En erfarenhet som lärarna har fått genom åren är att undvika för stora och långa projekt eftersom de kan bli oöverskådliga och leda till för stora prov eller andra examinationsuppgifter. Det är alltid en av lärarna i arbetslaget som är projektledare och ansvarar för planeringsmöten, att bjuda in externa föreläsare, arrangera studiebesök och så vidare.
Arbetssättet har skapat ett tätt samarbete mellan lärarna. De har semestertjänst med 40 timmars arbetsvecka för att kunna använda loven till bedömningar, planering av projekt och schemaläggning. Vid uppstarten av Ett sjukt strålande projekt är till exempel fyra lärare med på samma lektion.
– Det är ett roligare sätt att arbeta. Vi drar nytta av varandras kompetenser, säger Andreas Logg.
Samtidigt kräver arbetssättet ett stort engagemang.
– Det har tagit mycket tid och kraft. Man tycker att det är så himla roligt att man kan arbeta hur mycket som helst. Det gäller att hitta balansen, säger Ulrika Tybell.
Trots 40 timmars arbetsvecka är deras arbetstid mer varierad och fri än en vanlig lärartjänst. I till exempel Ett sjukt strålande projekt ingår det mycket fysik, vilket betyder en större insats av Andreas Logg som också är projektledare. I ett annat projekt har han något mindre att göra. I slutändan räcker de 40 timmarna per vecka ändå inte till och de flesta av dem uppger att de har många övertidstimmar att kompa ut.
En poäng med det ämnesintegrerade arbetssättet är vad Andreas Logg kallar ”stordriftsfördelar” eftersom det i flera av ämnena finns liknande kunskapsmål.
– Vi får in fler examinationer och i olika former vilket gör att det blir fler tillfällen att bedöma förmågor och kunskaper. I många av våra examinationer testar vi målen i flera olika ämnen samtidigt.
Även eleverna är positiva. I skolenkäter får NA Tvär höga betyg och de elever vi möter bekräftar den bilden. Katarina Johansson är en av dem som känner sig peppad efter uppstartslektionen:
– Det kanske krävs mer motivation och man måste ha ett intresse för att göra kopplingar mellan ämnen. Men det passar mig. Jag tycker det är kul, och jag gillar att uttrycka mina åsikter om olika saker och att arbeta i grupp.
Hon får medhåll av några klasskamrater som sitter runt ett bord i rasthallen. De tycker att det är roligare att arbeta i projekt i stället för enskilda ämnen eftersom det ger en bättre helhetsbild. De uppskattar också det ökade ansvaret.
– Det krävs en del självdisciplin. Men det är bra. Det är ett mellanting mellan grundskolan och universitet eller arbetsliv. Senare i livet får man inte vanliga prov, man måste kunna presentera vad man gjort eller lärt sig, säger Casper Lindberg.
Text: Carl-Magnus Höglund