OECD listar en rad åtgärder för att vända resultaten i skolan. Läraryrkets attraktivitet hamnar i topp. Därför krävs nu krafttag mot lärarbristen.
I måndags presenterades OECD-rapporten som regeringen beställde efter Pisa-chocken. Delar av innehållet var redan känt och OECD:s rekommendationer ligger i linje med tidigare analyser om vad som måste göras för att vända kunskapsutvecklingen.OECD pekar bland annat på behovet av ett starkare pedagogiskt ledarskap, bättre styrning av resurser och en nationell strategi för att utveckla skolan. Men i topp på åtgärdslistan står läraryrkets attraktivitet.
Matematiken är enkel. Utan lärare är det omöjligt att åstadkomma några som helst förbättringar på de andra områdena. Lärarna är helt enkelt en grundförutsättning.
OECD:s recept för ett mer attraktivt läraryrke är högre löner, bättre möjligheter till karriär och kompetensutveckling och bättre förutsättningar att samarbeta. Det är förstås inget nytt, men det är bra att OECD bekräftar bilden.
I Lärarförbundets nya rapport »Sverige behöver fler lärare« visar vi hur det faktiskt ser ut med läraryrket. Den lärarbrist vi länge har varnat för är här. I vår undersökning svarar sju av tio lärare och föräldrar att de märker av bristen. Var fjärde lärare uppger att de har obehöriga kolleger. Var tredje uppger att det finns vakanta tjänster på arbetsplatsen. 6 procent av 7—9-lärarna och 7 procent av gymnasielärarna sätter betyg på elever de aldrig har undervisat. Sju av tio lärare får inte en vikarie när de behöver det.
Arbetsförmedlingen menar att det råder brist på samtliga yrken inom utbildningssektorn 2015. SCB höjde nyligen prognosen över lärarbristen till 65 000 år 2025. Var tredje yrkeslärare och speciallärare/pedagog och var fjärde lärare i fritidshem kommer att saknas. SKL bedömer att huvudmännen måste rekrytera 113 000 lärare fram till 2022. Det ser inte bra ut.
Lärarbristen drabbar hela samhället. OECD har varnat för att om vuxnas kunskaper sjunker, kan tillväxten bli mindre och kunskapsintensiva branscher få svårt att utvecklas. Om det saknas lärare, vem ska då utbilda framtidens läkare, ingenjörer och sjuksköterskor?
Det märks i klassrummen när lärare saknas. Antingen måste undervisning bedrivas av obehöriga, eller så måste barngrupper och klasser bli större. Samtidigt ökar trycket ännu mer på de lärare vi har. Lärarbristen måste helt enkelt lösas.
Flera viktiga steg har tagits, men decennier av nedprioritering kan inte rättas till på ett år eller två. Politiker och huvudmän måste våga prioritera lärarna och skolan varje år, vid varje budget, och hela tiden ställa sig frågan: Har vi gjort tillräckligt? Och så länge svaret är nej måste de vara beredda att göra mer.
Det som gäller nuär att regeringen måste få den statliga lönesatsningen på plats, värna läraruppdraget och skapa bättre möjligheter till utveckling i yrket. Kommunerna och de fristående skolorna måste göra skillnad i lärares vardag med högre löner, minskad arbetsbelastning och bättre förutsättningar.
När lärare i hela skolsystemet upplever att deras arbetsinsats är högt värderad och de får förutsättningar att göra skillnad kan de med stolthet berätta om sitt yrke. Då kommer fler att vilja bli och vara lärare.