Dansen rör sig både framåt och bakåt. Allt fler skolor erbjuder dansundervisning – samtidigt som många danslärare kämpar med en tuff arbetsvardag.
Dans är hett. Minst 100 kommuner, framför allt i norra Sverige, erbjuder i dag eleverna dans i skolan. På Institutet Dans i skolan vill man gå ännu längre och driver på för att dans ska bli ett ämne i grundskolan.
– Dans är fortfarande så nytt som kunskapsområde i svenska skolan. Men jag ser det som en FN-stadgad rättighet för barn att delta i kulturlivet med olika uttrycksformer. Dans har sitt eget värde. Den är också bra för hälsan och tränar barns samarbete och empati, säger Cecilia Björklund Dahlgren, verksamhetschef på Institutet Dans i skolan.
Dansen som redan finns i skolan inom ämnet idrott och hälsa är inte tillräcklig, tycker hon, då lärarna saknar estetisk utbildning.
Cecilia Björklund Dahlgren tycker däremot att det är positivt att regeringens projekt Skapande skola gett nya möjligheter till att söka pengar till dans i skolan. Hon märker också av ett ökat intresse för danspedagoger i förskolan.
Samtidigt som danskonsten är på frammarsch finns också svårigheter. Danslärarna är en liten lärargrupp med speciella utmaningar. Förslitningsskador och otrygga anställningar är vanligt. Och politikerna har tagit bort de obligatoriska estetiska ämnena från gymnasiet, vilket drabbat danspedagoger. Danslärarna har dessutom fått stora problem med lärarlegitimationen, som Uttryck skrivit om tidigare.
Gia Schager är danspedagog på Kulturskolan Gotland och fackligt engagerad i Lärarförbundet. Enligt de lärare hon träffar är arbetsmiljön och ett hållbart arbetsliv viktiga framtidsfrågor.
– Den fysiska belastningen är svår. Att kunna jobba till 65–69 år är inte enkelt. Hur ska man orka?