Nytt larm om växande barngrupper och sjunkande personaltäthet. Men regeringen öronmärker inga pengar till fritidshemmen utan tror att huvudmännen själva ser behoven.
På tio år har den genomsnittliga fritidshemsgruppen vuxit från 31 till 41 barn, visar Skolverkets senaste statistik.
Personaltätheten har under samma period försämrats från knappt 11 barn per personal till drygt 13.
Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand menar att det nu behövs nationella riktlinjer för gruppstorlek och personaltäthet som är bindande för huvudmännen.
– Det är något vi har krävt tidigare och nu får vi belägg för att det måste till. De allmänna råden som Skolverket har för fritidshemmen räcker uppenbarligen inte, säger hon.
Men några nationella riktlinjer finns inte med på utbildningsdepartementets att-göra-lista, enligt Helene Öberg statssekreterare hos utbildningsminister Gustav Fridolin (MP).
– Vi har inga sådana planer just nu men det är klart att om fritids ska göra jobbet så måste det finnas tid att möta varje barn, säger hon.
Men ni har gett Skolverket i uppdrag att fram sådana riktlinjer för förskolan. Varför inte för fritidshemmen?
– Vi har börjat med att ge Skolverket i uppdrag att samla allt som rör fritids i ett eget avsnitt i läroplanen så att uppdraget blir tydligare för huvudmännen, svarar Helene Öberg.
Hur blir barngrupperna mindre av det?
– Om man samlar fritids i ett avsnitt så blir det tydligare hur verksamheten måste vara organiserad för att kunna utföra uppdraget och uppnå kvalité.
Kommer några pengar i er lågstadiesatsning öronmärkas för att anställa personal i fritidshemmen?
– Nej, men till skillnad från hur det var under den tidigare regeringen så har huvudmännen nu en möjlighet att använda de statliga pengarna för att möta behoven på fritids. Och att det finns behov där måste ju huvudmännen också se, säger Helene Öberg.
Läs också om andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning på sidorna 20–25.
Per Hagström