Lärarförbunden välkomnar reformerna i regeringens vårdbudget, men påpekar att det krävs fler lärare för att de ska kunna genomföras. – Det blir allt tydligare att lärarbristen utgör ett svårforcerat hinder på vägen till en bättre skola, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.
Regeringen presenterade på onsdagen sin vårbudget. Utgångspunkten är den höstbudget som riksdagen röstade ned till förmån för Alliansens. Vårbudgeten kan sägas vara en något bantad version av den nedröstade höstbudgeten.
Nedfrysta förslag har tinats upp, men får lite mindre pengar i år jämfört med vad de skulle fått om de trätt i kraft den 1 januari. Samtidigt plockas en del av Alliansens budgetförslag för 2015 bort, exempelvis karriärtjänster i utanförskapsområden, examenspremier och särskilda insatser för att främja trygghet och ordning i skolan.
Löfvén-regeringens mål vad gäller skolpolitiken är att vända de fallande skolresultaten. För att uppnå detta satsar den på reformer med fyra huvudinriktningar: tidiga insatser, ökad attraktivitet i läraryrket, ökad likvärdighet mellan skolor samt att alla elever ska fullfölja en gymnasieutbildning.
Satsningarna på skolan är i kända sedan tidigare (se faktaruta). Båda lärarfacken välkomnar skolförslagen, men konstaterar i samma andetag att reformerna kräver fler lärare.
– Det är helt nödvändiga satsningar men paradoxalt ökar de lärarbehovet. Med varje ny satsning på utbildning blir det allt tydligare att lärarbristen utgör ett svårforcerat hinder på vägen till en bättre skola, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand i en kommentar.
Bo Jansson, ordförande för Lärarnas riksförbund, är inne på samma linje:
– Vi är faktiskt i ett akut läge för Sveriges elever, där det inte finns lärare som är utbildade i vissa ämnen. Detta drabbar skolan i dag – och kommer bli värre framöver.
Den så kallade Vårändringsbudgeten innehåller en skrivning om att regeringen har för avsikt att från och med 2016 tillföra 3 miljarder årligen till höjda lärarlöner under förutsättning att ”berörda parter”, det vill säga huvudmännen, också tar ansvar för att prioritera löneökningar för lärare. Lärarförbundet betecknar detta som ett löfte och kallar det för ”budgetens viktigaste besked”.
Sveriges Skolledarförbund anser dock att regeringen inte tar ledarskapsfrågorna på tillräckligt stort allvar eftersom de inte är med i regeringens lönesatsning.
– Vi står bakom satsningarna på ett attraktivare läraryrke. Men regeringen biter sig själv i svansen när den inte ser skolan i ett helhetsperspektiv och även satsar på skolans ledningsfunktioner. Det kommer att bli svårt att rekrytera rektorer och förskolechefer i framtiden. På många håll i landet är det redan en realitet, säger ordförande Matz Nilsson i en kommentar.
Mats Thorén