Läsförståelsen når inte på djupet

– Jag är själv storläsare och ville försöka förstå problematiken kring att kunna läsa utan att förstå vad man läser. Att upptäcka och hitta en förklaring till detta, som får så stora konsekvenser för den fortsatta skolgången, är mycket angeläget för dessa elever.

Avhandlingens syfte och inriktning blev att undersöka den kognitiva och språkliga profilen hos barn med svag läsförståelse. Resultatet visar att profilen i princip är densamma som hos andra barn – upp till fjärde klass, då något händer.

– Jag blev förvånad över att problemen visar sig så pass sent. Dessa elever kan vara duktiga läsare med god förståelse i ettan, tvåan och trean. Men i fjärde klass blir texterna svårare, det ställs högre krav på språkförståelsen och läsförståelseproblematiken börjar snabbt bli uppenbar.

Åsa Elwér beskriver det som att texterna till och med årskurs tre har en handling som utgörs av en person som gör något, beskrivet med korta meningar nära vardagligt tal. Med stigande ålder ökar kraven på att göra saker i läsningen automatiskt, att använda sig av befintlig kunskap och koppla ihop orsaker och samband som uttryckligen inte står i texten.

– Språket i texterna blir snabbt mer kompakt, exakt och komplett, med svårare ord och komplexare grammatik. Med mer teoretiska texter behöver läsaren vara engagerad och lägga till saker själv. Har man då redan problem med orden och de språkliga konstruktionerna blir det väldigt svårt, säger Åsa Elwér.

Hennes avhandling omfattar tre studier, som alla är en del av ett större forskningsprojekt baserat på ett internationellt tvillingmaterial. I studien deltar över 1 000 tvillingpar, från Sverige, men även från Norge, USA och Australien.

Upptäckte ni några skillnader mellan barnen från de olika länderna?

– Ja, bland annat eftersom språken i sig är olika. Det är mycket svårare och tar längre tid att lära sig läsa på engelska, som har betydligt mer komplicerade kopplingar mellan ljud- och bokstavskombinationer. I svenskan finns en större regelbundenhet.

Detta kompenseras delvis av att de engelskspråkiga länderna börjar med formell lästräning tidigare. Åsa Elwér ser dock ingen anledning till att gå den vägen även i Sverige.

– Nej, det har jag inte hittat några argument för, eftersom svenska barn kommer i kapp. Men däremot bör man börja jobba med språk så tidigt som möjligt. Det är det som eleverna med förståelseproblematik behöver.

Det kan enligt Åsa Elwér handla om att läsa högt för barnen, plocka upp och prata om viktiga ord, jobba med ordförråd och uttryck.

– Dessa barn behöver muntligt berättande för att stärka sitt språk. Ju tidigare, desto större chans att få med dem på tåget. Min förhoppning är att lärarna ska börja tänka mer språkutvecklande från början.

Det har varit för mycket fokus på svårigheter kring avkodning, vilket har fått olyckliga effekter, enligt Åsa Elwér. Bland annat att man långt ned i förskolan jobbar med Bornholmsmodellen och liknande, som syftar till att ”knäcka koden”.

– I förskoleåldern bör man jobba med språkutvecklande undervisning som fokuserar på ordförråd och berättande. I förskoleklass passar aktiviteter som syftar till att förbereda för att knäcka koden bättre.

Hon är också tveksam till olika projekt som riskerar att bli en ”quick fix” och tar ”En läsande klass” som exempel.

– Det är ett jättebra initiativ, men jag oroar mig för att det i många klassrum blir för ytligt behandlat. Många lärare har inte nog med kunskap om varför och hur läsförståelseundervisningen bör bedrivas.

De metoder som används sjösätts lite för snabbt och oreflekterat. Där har speciallärarna en mycket viktig roll – att styra upp arbetet och leda lärarna till ett språkutvecklande arbetssätt.

Åsa Elwér betonar att lärarna i högre utsträckning bör testa eleverna, såväl på ord- som på menings- och textnivå.

– Lärare behöver ett underlag för att bedöma elevers läsförståelse i olika situationer. Det gäller att upptäcka svårigheterna tidigt och förstärka undervisningen där det behövs.

Åsa Elwér är dock tveksam till att fler nationella prov är rätt väg att gå.

– Jag står bakom tester om de är bra och används på rätt sätt. Och som en del i en mångfacetterad bedömning behövs nationella prov. Men tester är bara en del, det är också viktigt med en mer finskalig bedömning. Läsförståelse är mycket komplex och lärarna får inte förlita sig för mycket på tester på bekostnad av sin egen bedömning.

Hon framhåller att läs- och hörförståelsetester inte behöver vara så formella och standardiserade. Det viktigaste är att läraren själv tror på dem.

En sak bör dock användas med större försiktighet, anser Åsa Elwér. Det är surfplattor.

– Man ska generellt vara varsam med nymodigheter innan det finns vetenskapligt stöd för dem. Och det har vi ännu inte när det gäller surf- eller läsplattor.

Hon förstår att det är lätt att vilja dra igång sådant som är uppenbart lustfyllt för barnen.

– Och det är absolut en viktig faktor. Men det finns inte så mycket forskningsstöd för att surfplattor kan bidra med någonting utöver den eventuella motivationshöjande effekten. Vi måste studera konsekvenserna. Det vore exempelvis olyckligt om det leder till att barnen i mindre utsträckning lär sig att forma bokstäver för hand, vilket är en betydelsefull del i språkutvecklingen.

Finns det några tidiga varningssignaler som lärare bör känna till när det gäller elever med läsförståelseproblem?

– Ja, de tydligaste signalerna är ett begränsat ordförråd, svårigheter att återberätta sammansatta texter och problem med grammatiken. Dessa elever har också svårt att formulera sig i skrift och skriver punktliknande berättelser utan struktur eller röd tråd, där händelser inträffar utan orsak.

Lärarna kan på utvecklingssamtalen också bidra med råd till föräldrarna, anser Åsa Elwér.

– Uppmuntra dem att läsa för barnen från tidig ålder och att fortsätta med högläsning långt upp i åldrarna. Föräldrarna bör också prata mycket med barnen, inte bara om här och nu utan också om sådant som hänt tidigare.

_{Åsa Elwérs avhandling Tidiga predikatorer för läsförståelseproblem lades fram vid Linköpings universitet hösten 2014.}