Många rektorer väljer bort de frivilliga proven

40 rektorer svarar att deras skola inte ska göra proven. Den höga arbetsbördan är det främsta skälet.

— Proven är för omfattande. De är tid- och personalkrävan­de för inläsning, genomförande och rättning med uppföljning, anser en rektor.

Majoriteten av de tillfråga­de rektorerna tänker alltså genom­föra proven på den egna skolan. Flera av dem ­anger ändå arbetsbördan kring ­proven som ett problem.

Utbildningsminister Gustav Fridolin är inte förvånad över att så många rektorer väljer att genomföra proven.

— Nej, rektorerna har för­berett läsåret och varit inställda på att proven ska göras. Vi vet också att proven är uppskattade av många rektorer och lärare, säger han.

Frivilligheten infördes i all hast och är en del av en uppgörelse mellan regeringen och Alliansen om nationella prov och betyg. Utbildnings­departementet har nu inlett en översyn av hela det nationella provsystemet. Regeringen överväger att genomföra översynen i form av en offentlig utredning, men det finns ännu inga beslut om det.

Översynen handlar om de nationella provens omfattning, effekter och syfte. Regeringen vill också införa ett digi­talt system för de nationella proven, bland annat för att underlätta central rättning.

Gustav Fridolin kan i dag inte säga om fler nationella prov kommer att avskaffas ­eller bli frivilliga.

— Om utredaren kommer fram till det får vi ta en diskussion med de andra partierna. Men det viktiga är att den totala tidsåtgången för proven minskar, säger han.

Folkpartiets skolpolitiska talesperson Christer Nylander har en bestämd uppfattning om saken. Inga fler nationella prov än de som partierna ­redan är överens om ska tas bort eller bli frivilliga.

— Vi tycker att man ska se över omfattningen av proven. Och med det menar jag inte antalet prov utan omfånget av varje prov, säger han.

De nationella proven har i dag två syften. Dels ger de stöd för lärarens arbete med en likvärdig och rättvis betygsättning, dels används de för att utvärdera hur eleverna uppfyller kunskapskraven. Forskningen visar att det är svårt att kombinera dessa två syften i samma prov. Med frivilligheten försvinner mycket av den utvärderande funktionen, åtminstone på nationell nivå.

— Därför är det klokt att konstruera om proven om de ska vara frivilliga även i fortsättningen. Det går att ta ut svängarna mer med större uppgifter och laborationer, ­säger Anders Jönsson, biträdande professor i naturvetenskapernas didaktik vid Högskolan i Kristianstad.

Enligt Gustav Fridolin är det oklart om sexornas prov i NO och SO får behålla sin status som frivilliga nationella prov även i fortsättningen eller om de blir en del av Skolverkets bedömningsstöd. Han räknar med att översynen av de nationella proven blir klar under 2016.