All användning av våld ska tydligt förbjudas i skollagen, föreslår Barnombudsmannen. Men Lärarnas Riksförbund är kritiskt. – Lärare tvekar redan i dag inför att hjälpa elever som råkar illa ut. De är rädda för att kränka den som slår om de tar tag i den, säger vice ordförande Anders Almgren.
Barn som trakasseras i skolan får inte det stöd de har rätt till, anser barnombudsmannen (BO), och presenterar en rapport med förslag för att stärka deras rättigheter. Ett är att "skollagen behöver innehålla ett tydligt förbud mot all användning av våld".
Anders Almgren, vice ordförande vid Lärarnas Riksförbund, tror inte att det löser problemen.
– Jag ställer mig bakom nolltolerans mot mobbning, men i verkligheten skulle det leda till ännu mer villrådiga lärare, säger han.
Anders Almgren är själv lärare på en högstadieskola och säger att det redan i dag är svårt för lärare att veta vad som är nöd- och vad som är nödvärnssituationer.
Är lärare rädda för att hjälpa elever som råkar fysiskt illa ut?
– Absolut! De är rädda för att kränka den som slår om de tar tag i den, säger han.
Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) kan inte på rak arm svara på om BO:s förslag om ett tillägg i skollagen kommer att införas.
– Lagen är redan väldigt tydlig med att barn inte ska behöva utsättas för våld. Men sedan har vi gränsdragningsproblem där lärare behövt skydda sig eller har haft en våldsam situation i klassrummet och där man har upplevt att lagen är otydlig, säger han.
Enligt Fridolin finns redan en utredning, som utfördes på uppdrag av den förra regeringen, med förslag som kan göra lagen tydligare.
Fridolin säger att BO:s rapport om kränkningar och trakasserier i skolan "pekar på ett par saker vi måste ändra på för att räcka till".
– En väldigt viktig del är att se till att alla lärare får de verktyg de behöver för att kunna ta tag i kränkningar man ser och för att också se kränkningar och identifiera dem.
Verktygen ska Skolverket ta fram.
– Skolverket har ju underkänt alla antimobbningsplaner som finns i hela landet så det är väl bra att de plockar fram någonting annat då, säger Anders Almgren.
– Det är bra om vi vet hur vi ska agera — det är steg ett — men jag har svårt att se att det finns några klockrena lösningar som fungerar på allt.
Anders Almgren tycker att man måste lyfta in andra yrkesgrupper i diskussionen om barn som far illa i skolan.
– Om det blir bråk i korridoren eller någon sitter där och gråter så måste jag välja att lägga tid på det eller på 25 elever som sitter och väntar på lektion. Som lärare är man både polis, kurator, psykolog och förälder till dem som behöver det, säger han.
Lärarnas tid räcker helt enkelt inte till. Genom att förstärka skolhälsovården anser Almgren att man kan hjälpa både mobbarna och de utsatta bättre. Och med fritidsledare som alltid finns på plats kan många konflikter lösas innan de går för långt.
Malin Ekmark/TT