Gymnasiet bör fortsätta att vara frivilligt och det bör fortfarande vara valfritt för elever på yrkesprogrammen att läsa in grundläggande behörighet till högskolan. Det anser en majoritet i utbildningsutskottet och vill att riksdagen kräver av regeringen att planerna stoppas. Men sannolikt blir det inte så.
Gymnasieminister Aida Hadžialić (S) tillsatte för en vecka sedan en utredning som bland annat syftar till att alla unga ska gå gymnasiet och att alla nationella program på gymnasiet ska ge grundläggande behörighet till högskolan.
Direktiven är öppna, regeringen fastslår inte att gymnasiet ska bli obligatoriskt utan utredaren ska också titta på andra möjligheter att nå målet. Ministern begär inte heller att alla yrkeselever ska läsa in högskolebehörighet, men vill som hon säger ”vända på kuttingen”. I dag måste den elev som vill få behörighet ansöka om att gå vissa kurser, i framtiden skulle det i stället kunna bli den som inte vill som får ansöka om att slippa dem.
Detta motsätter sig majoriteten i utbildningsutskottet, bestående av Allianspartierna och Sverigedemokraterna, och vill att riksdagen genom ett tillkännagivande till regeringen slår fast att dagens ordning bör fortsätta gälla.
Regeringspartierna och Vänsterpartiet i utskottet tycker det vore fel att föregripa utredningen, som ska vara klar till halvårsskiftet 2016, och reserverar sig mot majoritetens beslut.
Sannolikheten är stor för att kraven inte kommer att få någon omedelbar praktisk betydelse.
Roger Aule, opolitisk tjänsteman och föredragande i utbildningsutskottet, konstaterar att ett tillkännagivande inte tvingar regeringen att ändra utredningsdirektiven.
– Frågan är nog snarare vad som händer i ett skarpt läge – om utredningen till exempel kommer fram till att gymnasiet faktiskt bör bli obligatoriskt.
Sten Arndt