En ny utredning ska ge svar på hur yrkeselevers rätt till högskolebehörighet kan stärkas. Förbättrat stöd i gymnasiet och estetiska ämnen på alla nationella program ingår också i uppdraget.
Regeringen tillsatte på torsdagen en utredning med det övergripande målet att alla ungdomar ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning. Men frågan om gymnasiet ska vara obligatoriskt hålls öppen. Enligt direktiven ska utredaren överväga om andra åtgärder är att föredra.
Utredningen ska också föreslå ”…hur elevens rättighet att läsa de kurser som leder till grundläggande behörighet till högskolan kan stärkas.” En sådan förstärkt rättighet behövs på yrkesprogrammen, enligt gymnasieminister Aida Hadzialic.
– I teorin kan eleverna välja högskolebehörighet men i praktiken har många skolor svårt att få ihop schemaläggningen, vilket pressar eleverna, sade ministern när utredningen presenterades.
Hon sade sig inte vilja föregå utredningens slutsatser men pekade på en möjlig lösning som hon nämnt vid flera tillfällen tidigare.
– Man skulle kunna vända på kuttingen och utgå från att alla ska ha högskolebehörighet men att de som verkligen inte vill kan välja bort den.
Utredningen ska ledas av Helen Ängmo som är överdirektör på Skolverket och leder Delegationen för arbetsplatslärande vid yrkesintroduktionsanställningar (YA). I uppdraget ingår också att analysera effekterna av att det numera ställs högre krav för behörighet till ett högskoleförberedande gymnasieprogram än till ett yrkesprogram.
– Redan 2008 så varnade OECD för att en sådan förändring kan ge ett negativt signalvärde kring yrkesprogrammen. När kraven sänks säger det något om vilken kvalité programmen har och vilka elever som ska söka sig dit, kommenterade Aida Hadzialic.
Regeringen vill också att utredningen ska föreslå hur alla nationella program i gymnasieskolan kan innefatta ett estetiskt ämne. Aida Hadzialic hoppas att det ska hjälpa elever att tänka nytt och bli innovativa.
– Det är de som ska ta fram framtidens produkter och tjänster och stärka Sveriges konkurrenskraft, sade hon.
I utredningens uppdrag ingår även att se över bestämmelserna om stödåtgärder i gymnasieskolan. Bland annat ska utredningen undersöka behovet av att särskilda anpassningar av utbildningen och avvikelser från de nationella programmen på individnivå.
Utredningen ska vara klar senast den 30 juni 2016.
Per Hagström