Hur ska alla unga förmås att börja en gymnasieutbildning och sedan fullfölja den? Det är den övergripande frågan att besvara för regeringens utredare Helené Ängmo när gymnasieskolans problem nu ska analyseras.
Det blir Skolverketsöverdirektör Helén Ängmo som får uppdraget att utreda hur gymnasiet ska göras om så att fler klarar en utbildning. Utredaren och hennes uppdrag presenterades på torsdagen av gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic (S).
Bakgrunden till utredningen är att allt färre vill gå ett yrkesprogram och att 20 procent av eleverna som påbörjat en gymnasieutbildning inte avslutar sina studier.
– Unga utan gymnasieutbildning löper en dubbelt så hög risk att hamna i arbetslöshet, konstaterade Aida Hadzialic på presskonferensen.
Den främsta orsaken till att intresset för yrkesprogrammen sjunkit kraftigt de senaste åren är, enligt ministern, troligen att programmen inte längre ger grundläggande behörighet till högskolestudier. Möjligheten att läsa in behörigheten finns i teorin, men i praktiken är det få som utnyttjar den.
Som Lärarnas tidning tidigare har berättat vill regeringen utreda ett återinförande av automatisk högskolebehörighet på yrkesprogrammen. Men det parlamentariska läget gör att regeringen tvekar inför att ta steget fullt ut. Idén är därför att elever, tvärtom mot i dag, aktivt måste välja bort ämnen som ger behörighet,
Utredaren Helén Ängmo ska nu analysera effekterna av de lägre behörighetskraven till yrkesprogrammen samt utreda hur alla nationella program ska ge grundläggande behörighet till högskolan.
Hon ska också föreslå hur alla nationella program ska kunna innehålla ett estetiskt ämne.
– Vi tror att det är viktigt att man får använda båda hjärnhalvorna under sin skoltid, säger Aida Hadzialic.
Framtidens elever måste kunna tänka nytt och då är det bra att även läsa estetiska ämnen, resonerar ministern, och ser en koppling till stärkt svensk konkurrenskraft. Men estetiska ämnen har även ett egenvärde, påpekar hon.
Utredningen ska även undersöka hur kopplingen mellan skola och arbetsliv ska stärkas, hur introduktionsprogrammen ska fungera bättre och hur elever ska få stöd utifrån sina förutsättningar.
Mats Thorén