Lära svenska eller skapa en trygg identitet – vad är viktigast för en bra start i Sverige? Olika skolor har olika syn på saken, enligt Henrik Nilssons avhandling vid Linnéuniversitetet.
Ska skolan fokusera på att lära nyanlända elever svenska eller är det viktigare att bygga en trygg identitet?
De frågorna står i fokus i en avhandling av Henrik Nilsson vid Linnéuniversitetet. Med en bakgrund som lärare och rektor både utomlands och i en mångkulturell skola i Sverige har han haft anledning att reflektera över hur stor betydelse vår bakgrund har.
— Jag var rektor på en svensk skola i Moskva och funderade då på varför svenska familjer valde en svensk skola för sina barn i stället för en rysk, säger Henrik Nilsson.
— För många var det väldigt viktigt att hålla kvar vid sina rötter. Det var så jag blev intresserad av hur man organiserar en mångkulturell skola för att den ska bli bra.
Henrik Nilsson konstaterar att svensk skola har blivit mer och mer segregerad under de senaste årtiondena, något han menar har att göra både med den ökade bostadssegregationen och förändringar i skolpolitiken som har missgynnat nyanlända elever.
I avhandlingen har Henrik Nilsson undersökt hur två mångkulturella skolor — en kommunal skola och en fristående med muslimsk profil — hanterar segregationen och att skillnaderna i resultat växer mellan skolor och mellan elever med olika social bakgrund.
I den kommunala skolan vill föräldrarna att barnen ska gå tillsammans med svenska kamrater och i första hand lära sig svenska.
— I den skolan är alla överens om att bara eleverna lär sig svenska så löser sig allt, säger Henrik Nilsson.
I den muslimska friskolan finns en övertygelse om att en stark identitet är ett viktigt steg för att integreras i samhället. Är man trygg som människa lär man sig också mer i skolan och om samhället.
— Det man ska komma ihåg är att båda föräldragrupperna vill in i samhället, men de har olika syn på vilket sätt som är bäst, säger Henrik Nilsson.