Mindre snack, mer verkstad

Visserligen ska allaelever redan ha sett filmen en gång tidigare ihop med en fritidsledare men för säkerhets skull väljer Christer Sjöberg, lärare i idrott och hälsa på Strandskolan i Tyresö, att börja femmornas lektion med att visa filmen en gång till.

Den är inte så lång, tar bara drygt en minut, och visar hur en duktig danstjej i åttan gör v-steg, a-steg, hopp, snurr, sidsteg och spark. Tanken är att femmorna i grupper om cirka fem ska ägna resten av lektionen åt att göra egna danser med hjälp av de förevisade stegen.

– Minst tre av stegen måste vara med i er dans. Alla låtarna har ungefär samma tempo så det spelar ingen roll om en låt tar slut och byts mot en annan. Vill ni kolla på stegen en gång till kan ni antingen låna min Ipad eller använda någon av datorerna som jag har tagit med, säger Christer Sjöberg och sätter igång musiken.

Eleverna fördelar sig i salen och börjar vara kreativa. I de flesta grupper råder först lite lätt kaos. Några gruppmedlemmar försöker få gehör för sina idéer medan andra hjular, står på händer eller dansar balett.

Bara en grupp går systematiskt tillväga. Tillsammans bestämmer eleverna i den gruppen sig för att börja med v-stegen och a-stegen och bygger sedan på med de andra stegen vartefter. I filmen visades inga armrörelser så de får varje grupp lägga till efter tycke och smak.

Efter hand börjar även de andra grupperna få ihop sina danser. I en grupp blir eleverna osäkra på hur stegen ska se ut och går och lånar surfplattan för att titta på filmen en gång till.

Under tiden går Christer Sjöbergrunt och hjälper till att förbättra olika detaljer.

– Har ni tänkt på hur ni snurrar, frågar han till exempel en grupp med fyra killar.

När svaret blir fyra frågande ansikten förklarar Christer Sjöberg att killarna gör snurrsteget åt olika håll och att det är okej bara de är medvetna om det och har en tanke bakom sin koreografi. Efter att ha funderat på det han sagt bestämmer sig killarna för att de två på vänsterflanken ska snurra åt höger och de två på högerflanken ska snurra åt vänster. De provar en gång och kommer fram till att förändringen gör dansen bättre.

Christer Sjöberg vandrar vidare till nästa grupp där han ber eleverna ta ut stegen lite mer så att man verkligen ser skillnad på v-stegen och a-stegen. Mot slutet av lektionen, när alla grupper är nästan klara med sina danser, tar han med sig surfplattan och går runt och filmar allas danser så att alla får en chans att själva se hur det ser ut.

– Såg ni något på filmen som ni vill förbättra, frågar han efteråt en av grupperna.

– Ibland ser man sådant som känns bra när man dansar men som inte ser lika bra ut och då kan man finjustera det, fortsätter han och lämnar gruppen till att fundera över saken.

Efter en stunds diskussion kommer eleverna på att de ska lägga till några steg för två av gruppens medlemmar för att få bättre tajming med det som de övriga tre gör samtidigt. Efter en ny filminspelning med hjälp av en klasskamrat som använder sin mobiltelefon konstaterar gruppen att den nya varianten ser bättre ut.

När lektionen är slut har alla grupper fått till varsin riktigt bra dans och Christer Sjöberg är nöjd både med elevernas aktivitetsnivå och med deras kreativitet. Vad han inte är riktigt lika nöjd med är att eleverna inte tittade på filmen lika många gånger som han hade önskat och därför inte använde sig av de förevisade stegen i så stor utsträckning alternativt inte utförde dem riktigt som de skulle.

– Visst var det braatt eleverna hittade på egna steg men jag hade tänkt att de skulle använda den här lektionen till att lära sig grundstegen så att vi kunde bygga vidare nästa gång. Jag hade hoppats att filmen skulle få större betydelse så att de till exempel skulle lära sig göra snurren på rätt sätt, den är inte helt enkel att få till, konstaterar Christer Sjöberg och tillägger:

– Om jag skulle göra om lektionen skulle jag nog trycka på att eleverna inte skulle hitta på egna steg den här gången utan koncentrera sig på de sex som visas i filmen. Och så skulle jag försökt låna ihop fler Ipads för jag tror att ett skäl till att inte fler grupper tittade fler gånger på filmen är att det tar så lång tid att starta upp våra bärbara datorer.

Christer Sjöberg, som även undervisar i matematik och NO, började flippa sina lektioner för snart tre år sedan. Han började med matten men kom efterhand på att arbetssättet också passar i idrott och hälsa. Det främsta skälet till att flippa en lektion i idrott och hälsa är som han ser det att minska tiden som läraren står och pratar och på så sätt få mer tid till rörelse.

– Just i dag vann jag kanske inte så mycket tid men när jag har flippat mina gymnastiklektioner har jag verkligen vunnit tid, berättar han.

Då har han spelat in ett antal kortfilmer som exempelvis visar hur man slår en kullerbytta, hjular eller gör olika övningar i de romerska ringarna. Filmerna har eleverna först fått titta på före lektionen och sedan, under lektionen, haft möjlighet att titta på igen på de surfplattor som Christer Sjöberg har placerat ut vid varje station.

– På så sätt har jag kunnat stå och passa de elever som vill hoppa trampett i stället för att först behöva ta tid till en klassgenomgång och sedan behöva gå runt och visa igen vid varje station när eleverna har glömt bort hur de ska göra, säger han.

Inför att eleverna skulle paddla kanot gjorde han på samma sätt en instruktionsfilm som visar sådant som hur man styr, vilken paddel man sätter i om man vill svänga vänster och vad som kan hända om man står upp i kanoten.

Men allra mest nyttahar han kanske haft av de filmer som han gjort om hälsa.

– I stället för att jag ska prata bort lektionen har eleverna i förväg kunnat se en film där jag pratar om hjärtat och lungorna och visar hur man tar pulsen. Eller en där jag pratar om vikten av att äta rätt eller om återhämtning och sömn.

På så sätt kan rörelsedelen av lektionen börja direkt för att en bit in brytas för att eleverna till exempel ska kunna känna efter hur andningen och pulsen har påverkats av aktiviteten. Genom filmerna har de då redan förkunskaperna som behövs för att avbrott­et ska bli kort och tiden för aktiviteten längre. Dessutom hör de inte informationen för första gången utan har haft tid att bearbeta den i tanken redan före lektionen.

Som många andra lärare som arbetar med att flippa sin undervisning påpekar Christer Sjöberg vikten av att knyta en eller två frågor till varje film. Frågor som eleverna måste besvara före den aktuella lektionen.

– På så sätt måste de tänka till och aktivt titta på filmen, inte bara låta den stå på samtidigt som de gör annat.

Visst händer detatt någon elev inte gör sin läxa och tittar på filmen i förväg men oftast är det samma elever som även annars inte brukar göra sina läxor.

– Och dem måste vi försöka hjälpa och stötta i skolan oavsett om vi flippar vår undervisning eller inte, påpekar Christer Sjöberg.

Han tycker att det flippade arbetssättet fungerar lika bra i alla åldrar men att filmens längd måste anpassas efter hur gamla eleverna är.

– En av de två amerikaner som först började flippa sin undervisning sa när han var här i Stockholm och föreläste att filmerna kan bli en och en halv minut längre för varje årskurs. Det skulle alltså innebära att de filmer som jag gör till mina femmor skulle kunna vara sju och en halv minuter. Fast det är sällan som de är så långa, konstaterar Christer Sjöberg.