Projektet Skolforsk ska rivstarta det nya Skolforskningsinstitutet med att kartlägga aktuell forskning. Pedagogikforskaren Cristina Robertson leder arbetet.
Vilka är de mest intressanta resultaten hittills?
– Det finns flera. Ett kommer från projektet som leds av Sverker Lindblad som slår fast att vissa internationella jämförelser står på osäker vetenskaplig grund. Trots det får de mycket stort politiskt genomslag. Det är viktigt att politiska beslut grundar sig på forskning med kvalitet.
Ett annat projekt har undersökt hur de olika lärarutbildningarna definierar begreppet ”forskningsbaserad”. Vad har ni kommit fram till?
– Vi kan konstatera att det verkar saknas en gemensam definition. Och det är ju mycket intressant att lärarutbildningarna har olika uppfattningar om vad forskningsbaserad innebär.
Är det någon skillnad på den forskning som lärare genomför och den som sker på universiteten?
– Lärarna fokuserar i större utsträckning på själva undervisningspraktiken, den mer konkreta klassrumsnivån. Så man kan säga att bilden om att universitetsforskningen om skolan inte rör de frågor som intresserar lärarna till viss del stämmer. Det finns generellt sett för lite praktiknära lärardriven forskning. Men den kommer säkerligen att växa allt eftersom vi får fler forskarutbildade lärare.
Vissa kritiker anser att det vore bättre att satsa resurserna på lärardriven forskning än en ny myndighet. Vad säger du om det?
– Båda delarna behövs. Ren lärardriven forskning måste ändå ha kriterier för att säkerställa en viss kvalitet. Och för att kunna använda lokalt framtagen kunskap även på andra skolor krävs möjlighet till någon form av generalisering.
Bara ett par av projekten är inriktade på skolans konkreta kunskapsområden. Varför har ni inte tittat på mer ämnesdidaktisk forskning?
– Eftersom vi har haft så kort tid på oss har vi fokuserat på områden där vi tror att det går att få fram konkreta resultat. Vi är ödmjuka inför detta och har inte ambitionen att vara heltäckande, det blir det framtida institutets uppgift.
Varför behöver en lärare som redan är skicklig och får goda resultat använda ett mer forskningsbaserat arbetssätt?
– Jag anser att man behöver en teoretisk tyngd för att förstå varför det blir som det blir i klassrummet. Om läraryrket ska uppfattas som en profession är det otroligt viktigt att lärarna har teoretisk insikt.
Varför då?
– Eftersom man i en profession måste kunna argumentera för varför man gör på visst sätt. Om statusen och förtroendet för yrkeskåren ska öka måste det finnas en tydlig vetenskaplig bas. I Finland blev lärarutbildningen akademisk och femårig redan på 1970-talet.
Vad karaktäriserar lärare som använder forskning i undervisningen på ett bra sätt?
– Det handlar inte bara om att läsa rapporter, forskningen ska också vara ett redskap i arbetet. Man följer upp och utvecklar undervisningen tillsammans med kolleger. Det måste vara en kombination av att använda forskningens verktyg och dess resultat.