Få kontakt med hinduiska gudar, hämta kraften ur träd. Är det nyandlighet som smyger sig in i skolan – eller bara ett sätt att skapa lugn och ro i klassrummet?
En annan metod som har anmälts är Drömmen om det goda. Den används sedan mitten av 90-talet på vissa skolor runt om i landet och innefattar bland annat qigong, yoga, massage och reflektionsövningar. I fjol gjorde föräldrar i Oskarshamn uppror eftersom de tyckte att konceptet var fullt av religiösa inslag, till exempel att göra heliga hälsningar och ta emot kraften från träden. ”Tänk om vi i stället för 20 minuters qigong skulle ha meditation och sitta och tänka på Jesus eller Allah i 20 minuter”, resonerade de. Två anmälningar gjordes till Skolinspektionen om att qigongen stred mot skollagens krav på att undervisningen ska vara fri från religiösa inslag. Myndigheten kom dock fram till att de övningar som görs på förskolor och skolor i Oskarshamn är okej.
Även yogan på Östermalmsskolan fick grönt ljus eftersom Skolinspektionen ansåg att den var rensad från religiösa inslag och mer att jämställa med en sorts hälsogymnastik.
Peter Åkerbäck är forskare i religionshistoria och författare till en bok om religion på nya arenor i samtidens Sverige. Han menar att vi lever i ett av världens mest sekulariserade länder, samtidigt som det har kommit en ny sorts andlighet. Denna så kallade nyandlighet har blivit så accepterad att vi inte längre förknippar den med övernaturliga tankar. Den har letat sig in på såväl vårdcentraler som hos Arbetsförmedlingens coacher – och i skolan.
– Det som händer nu är en förflyttning så att det nyandliga inte längre betraktas som andligt, till exempel yoga, mindfulness och qigong som alla härstammar från österländska religioner, säger Peter Åkerbäck.
Arrangörerna bakom koncepten tonar dock ofta ned de övernaturliga inslagen och uppger att de bygger på vetenskap. Det säger en annan forskare, Anne-Christine Hornborg, som är professor i religionshistoria vid Lunds universitet.
– Det är för att bli tagna på allvar när de säljer in kurser som skulle kunna klassas som konfessionella och strida mot skolans regelverk. Men hänvisningen till forskning är ofta grund och de utbildningar som ges är säljarnas egna. Arrangörerna plockar lite här och där ur gamla och nya källor och skapar egna paket som ska likna vetenskap.
Samtidigt tror varken hon eller Peter Åkerbäck att det finns någon dold agenda. De som säljer antistressmetoderna till skolorna har hittat något som de tycker fungerar och vill därför övertyga andra.
Spelar det då någon roll om det skulle finnas andliga inslag — om nu lärare och elever tycker om konceptet?
Peter Åkerbäck tycker att det beror på hur lektionerna utformas.
– Talar man till exempel om ”energier” i kroppen och liknande så skulle jag reagera. Är det bara rena avslappningsövningar så är det en helt annan sak. Men jag är väldigt nyfiken på hur det här säljs in till lärarna, och som förälder skulle jag be om att få vara med under ett pass för att med egna ögon se vad det går ut på, säger han.
Marie Boris-Möller är generalsekreterare för Drömmen om det goda och hon hänvisar till forskning som visar att metoderna har positiva effekter. När det gäller diskussionen om andlighet så tillbakavisar hon att det skulle finnas sådana inslag.
– Det är dags att tvätta bort den stämpeln. Det här handlar om att ge elever och lärare en möjlighet att utveckla ett eget förhållningssätt för att hitta lugn och ro, säger hon.
Finns det skolor som brister i tillämpningen eftersom både föräldrar och forskare har reagerat?
– Det är omöjligt för mig att säga. Vi vet i alla fall vad vi lär ut, säger Marie Boris-Möller.