Aktuellt / Gy 2011. I augusti smäller det. Då ska undervisningen för ettorna utgå från den nya ämnesplanen. Men även här dröjer kommentarmaterialet.
Under maj och juni håller Skolverket konferenser för nyckelpersoner inom de gymnasiegemensamma ämnena. Då får minst en lärare i idrott och hälsa per skolhuvudman chans att lära sig hur den nya ämnesplanen ska tolkas.
Tanken är att han eller hon efter konferensen ska förmedla innehållet till sina ämneskollegor. Något som kan behövas eftersom det skriftliga kommentarmaterial som Skolverket ska ta fram inte kommer finnas tillgängligt vare sig i tryckt eller i nätbaserad form förrän i höst på grund av den pressade tidsplanen.
Jan Andersson, lärare i idrott och hälsa på Haganäsgymnasiet i Älmhult och en av dem som har arbetat fram den nya ämnesplanen, tipsar dock den vetgirige att på Skolverkets hemsida ta del av det diskussionsunderlag och kommentarmaterial som verket har tagit fram till stöd för kursplanen i idrott och hälsa i grundskolan.
– Det är mycket användbart även för gymnasielärarna. Deras arbete bygger ju dessutom på grundskollärarnas arbete så jag tycker att de måste vara väl inlästa även på grundskolans kursplan, säger han.
Förutom att en ny betygsskala ska användas vid bedömning upplever många lärare som har läst den nya ämnesplanen att den stora förändringen är att hälsofokuset minskat eller åtminstone förändrats. Enligt undervisningsråd Johan Börjesson på Skolverket är det det sistnämnda som stämmer.
– Den nya ämnesplanen betonar rörelse mer än den gamla men det ska inte ske på bekostnad av hälsoperspektivet. Ämnet heter fortfarande idrott och hälsa, konstaterar han.
Det som vissa upplever som en förminskning ska alltså i stället ses som ett förtydligande eller ett avgränsande.
– Hälsobegreppet är väldigt brett och kan innefatta många saker. Den gamla kursplanen förtydligade inte vilken hälsa som lärare i idrott och hälsa ska jobba med. I den nya ämnesplanen är det därför förtydligat att det är den fysiska hälsan som är ämnets unika kunskapsområde, berättar Jan Andersson.
En annan förändring i den nya ämnesplanen är att naturen och utemiljön har fått en framskriven position.
– Tidigare stod det att eleven ska ha kunskap om, och ha upplevt, olika former av friluftsliv, men de nya skrivningarna om utevistelse och naturupplevelser är bredare och kan innebära annat än enbart traditionellt friluftsliv, säger Jan Andersson.
Han påpekar vidare att den nya ämnesplanen förtydligar att undervisningen i idrott och hälsa ska vara riktad till alla elever och inte bara till killar som gillar lagbollspel. Något som forskning visat har varit ett av ämnets problem hittills så väl i grundskolan som i gymnasiet.
En annan stor nyhet med Gy 2011 är att alla lokala kurser försvinner och att specialidrott i framtiden enbart får läsas på riksidrottsgymnasierna (RIG) och på de nya nationellt godkända idrottsutbildningarna (NIU).
– Syftet med den reformen är att kvalitetssäkra den gymnasiala elitidrottsutbildningen. Tidigare har kvaliteten och innehållet spretat alldeles för mycket, säger Johan Börjesson. Kvalitetssäkringen av de nya nationellt godkända idrottsutbildningarna sker genom att ett specialidrottsförbund inom Riksidrottsförbundet ska tillstyrka utbildningen innan Skolverket ger sitt godkännande. Det innebär, enligt Jan Andersson, att det är idrottsrörelsen själv som avgör hur många gymnasiala elitidrottsutbildningar det ska finnas i Sverige.
Den elev som inte är elitidrottare, men som ändå vill läsa mer idrott och hälsa på gymnasiet, kan göra det genom att välja kurserna idrott och hälsa 1 och 2 – specialisering. Vilken idrott specialiseringen ska gälla är valfritt men inriktningen får, som sagt, inte vara elitidrottslig utan ska följa det centrala innehåll och de kunskapskrav som finns beskrivna i ämnesplanen.