För att garantera de anställda yttrandefrihet kan arbetsgivare sluta avtal. Det har Svenska kyrkan gjort. Men det skyddet är inte tillräckligt, enligt arbetsrättsjuristen Tor Nitzelius.
Svenska Kyrkan är den enda privata arbetsgivare som slutit centralt kollektivavtal om yttrande-, tryck- och meddelarfrihet för sina anställda. Avtalet ska ge dem samma rätt som de hade när de var offentligt anställda innan statskyrkan avskaffades.
Lennart Ericsson, kyrkomusiker och facklig förtroendeman sedan 1995, jämför.
— Även om det står samma sak i avtalet så var det säkrare och tryggare när vi var offentligt anställda och grundlagen gällde. Frimodigheten bland de anställda har avtagit, säger han.
För tio år sedan fick den dåvarande S-regeringen ett förslag om meddelarskydd och yttrandefrihet i privata företag som finansieras med skattemedel. Det skydd som grundlagen garanterar offentligt anställda skulle genom vanlig lag också ges de anställda vid dessa företag. Förslaget lades i skrivbordslådan där det legat kvar även under den nuvarande regeringen.
Tor Nitzelius, arbetsrättsjurist och debattör, anser att lagstiftning är nödvändig och att avtalsvägen är för svag.
— Avtal kan ju sägas upp och villkor förändras. Men själva poängen med fri- och rättigheter är att de inte är förhandlingsbara.
Han tillägger att avtalsvillkor om till exempel meddelarskydd endast gäller mellan kommunen och företaget, inte de anställda.
— Den osäkerheten kan kanske minskas genom avtal med facket. Men med EU:s stränga konkurrensregler är det osäkert om en kommun kan kräva att ett företag tecknar kollektivavtal om yttrandefrihet och meddelar- skydd, säger Tor Nitzelius.
Dessutom: Ett friskoleföretag som fått Skolverkets godkännande behöver inte förhandla med kommunen om avtal. Kommunens möjlighet att ställa villkor är begränsad.
Tor Nitzelius förordar i stället att lagförslaget från 2001 dammas av. Han påminner om att de offentligt anställda just fått sitt skydd förstärkt.
— Sedan årsskiftet finns ett uttryckligt förbud mot repressalier mot den som vänt sig till massmedier.
Anställda som kritiserat sin offentliga arbetsgivare får inte straffas genom exempelvis avsked, omplacering eller sämre löneutveckling, förklarar han.
På det privata området saknas liknande skydd. Där tar i stället kravet på lojalitet mot arbetsgivaren över, enligt Arbetsdomstolen, AD.
Lärarförbundets Eva-Lis Sirén är kritisk till att politikernas arbete med en lagstiftning om meddelarskydd för friskolornas lärare drar ut på tiden.
— Det är otroligt viktigt att det skyndsamt kommer i gång. En Lex Sarah för skolan som gör läraren skyldig att rapportera brister kräver också ett meddelarskydd för friskolornas lärare. Villkoren ska vara likställda för olika verksamheter.
För Eva-Lis Sirén är valet mellan att reglera meddelarskyddet i avtal eller lag enkelt:
— Meddelarfriheten är grundlagsskyddad så för oss är det en självklarhet att det ska vara en lag.
