Lärarnas tidnings chefredaktör Annica Grimlund har deltagit i sin första tweetup. "Det var spännande att träffa människorna bakom alla olika signaturer på nätet, på riktigt", skriver hon i sin krönika.
För ett par veckor sedan deltog jag i min första »tweetup«.
Jag ska förklara: Det började med att Jan Björklunds inlägg i Dagens Nyheter om katederundervisning väckte debatt. Sedan fortsatte det med ljusets hastighet med DN:s och Aftonbladets artikelserier om skolan. Bang, cyberrymden exploderade!
Det roligaste var att lärare över hela landet aktiverade sig på Twitter och på olika bloggar. Vi på Lärarnas tidning har deltagit genom att lägga ut våra artiklar på 
nätet, allt för att fördjupa debatten. Vi ville också bemöta de påståenden DN:s journalist Maciej Zaremba gjort om vårt arbetssätt och förmedla att vi har en fri och självständig ställning till Lärarförbundet.
Vad är då en »tweetup«? Jo, eftersom man på Twitter inte bör skriva mer än 140 tecken väcktes tanken av Johan Groth, som drog igång twitterforumet »merkateder«, att de som deltog i debatten skulle träffas och debattera »IRL« (in real life). Det var spännande att träffa människorna bakom alla olika signaturer på nätet, på riktigt.
Trots min nyfödda fascination för sociala medier är jag stolt över att Lärarnas tidning tillhör »gammelmedierna« och (fortfarande) är överlägsen när det gäller att nå många lärare. Men vår ambition är att skapa synergieffekter mellan tidningen och nya medier. För visst gör Facebook och Twitter skillnad, bevisen finns i Nordafrika.
Annica Grimlund Chefredaktör