Glastaket för kvinnor till de högsta posterna i akademin består enligt en ny rapport från Högskoleverket. Det är bland doktorsexaminerade under 30 år som skillnaderna är tydligast. Yngre män når i betydligt högre grad professorsposter efter att de doktorerat.
Högskoleverket har tittat på forskarkarriärerna för de 15 710 kvinnor och 29 005 män som tog doktorsexamen mellan 1980 och 2007. Män hade fortfarande en större sannolikhet att bli professorer under tidsperioden även om könsskillnaderna är mindre bland dem som doktorerade på 90-talet jämfört med på 80-talet.
– Att kvinnor och män har samma karriärmöjligheter som forskare är både en rättvise- och en kvalitetsfråga. Det är viktigt att de här frågorna uppmärksammas, speciellt nu när lärosätena har större frihet än tidigare när det gäller rekrytering, säger universitetskansler Lars Haikola i en kommentar.
I den grupp som tog doktorsexamen mellan 1992 och 1997 och då var under 30 år har tre procent av kvinnorna och nio procent av männen uppnått en professorstitel tolv år efter disputationen. En högre andel unga doktorsexaminerade män lämnar högskolevärlden för att göra annan karriär. Fler kvinnor stannar i akademin trots att de har sämre karriärmöjligheter. Men bland de som doktorerar efter 40 års ålder är könsskillnaderna betydligt mindre.
Orsaken till skillnaderna tros vara flera och kan skilja sig åt. En är att kvinnor publicerar färre vetenskapliga artiklar än männen – artiklar är ett kvalitetsmått inom akademin som har betydelse vid utnämningar till professor. Studier visar att kvinnors och mäns forskningsvillkor skiljer sig vilket kan förklara skillanden i publiceringar, enligt Högskoleverket. Kvinnor har mindre nätverk, resurser och upplever oftare att de möter olika former av motstånd.
När det gäller meriterande poster för doktorerade som biträdande lektor eller forskarassistent är könsskillnaderna små totalt sett. Inom medicin går kvinnorna oftare vidare och i samhällsvetenskap och teknik är det männen som får flest poster. Enligt Högskoleverkets studie finns det ingen generell negativ påverkan av att vara förälder för att få en meriterande anställning.
Andelen kvinnliga professorer har ökat från 13 procent år 2000 till 20 procent år 2009.
Elisabeth Richter