Dags för bättre ljudmiljö

Vilken ljudmiljö ger bäst förutsättningar för lärande? Jag har genom åren undersökt vad elever och skolpersonal tycker om ljudmiljö i skolan. Resultaten är intressanta.

• Det ska vara lätt att höra vad läraren säger.

• Vi vill ha möjlighet att koncentrera oss.

• Min röst ska höras när jag pratar.

• Vi vill kunna prata med varandra utan att behöva höja rösten.

• Det är inte tystnad vi vill ha, det är möjligheten att kunna lyssna.

I hur många skolor har man det så i dag? Du vet nog svaret. Arbetsmiljön och studieresultaten påverkas av många faktorer, ljudmiljön är en.

I Hörselskadades Riksförbunds kampanj »Befria samtalet« redovisas en studie som visar att över hälften av alla lärare har svårt att höra vad eleverna säger i klassrummet. Och då har man inte frågat vad eleverna tycker.

Vad gör arbetsgivarna? Maria Stockhaus, ordförande för utbildningsberedningen i Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), sa vid en debatt om ljudet i skolan att »kommunerna behöver hjälp med att bli bättre kravställare så att ljudmiljön inte glöms bort«.

Det är bra att insikten finns. Men frågan är hur lång tid det ska ta innan man går från ord till handling och börjar anlita ljudexperter för att skapa skolmiljöer som underlättar lärandet.

Alla vet att en bra ljudmiljö underlättar lärandet, men hur ska vi göra för att förbättra ljudmiljön i skolan? Låt mig ta ett exempel från en annan värld:

Arrangörerna av de olympiska sommarspelen i Sydney 2000 ville skapa de bästa olympiska spelen någonsin.
De ville underlätta för idrottarna att göra bra resultat och ett exempel var simbassängen.

Först undersökte de vilka faktorer det var som gjorde att det gick extra lätt för simmarna att simma fort: Vattentemperaturen, salthalten, få bubblor i vattnet och så vidare. Sedan frågade de simmarna vad de inte ville ha. Elitsimmare störs bland annat av vågskvalp från bassängkanterna och från andra simmare.

När sedan bassängen byggdes försökte man minimera allt som simmarna inte ville ha, samtidigt som man skapade de faktorer som gjorde att det gick lättare att simma fort:

Speciella bassängkanter byggdes för att undvika vågskvalp, bassänglinorna skulle också reducera vågorna. Salthalten och vattentemperaturen optimerades, vattenreningsverket ställdes in för att skapa få luftbubblor så att simmarna skulle få bättre »fäste«. Allt gjordes givetvis inom simsportens regelverk.

Resultatet blev en »lättsimmad« bassäng, optimerad för tävlingssimning. En verksamhetsanpassad simbassäng.

Byt ut bassängen mot ett klassrum, simmaren mot en skolelev och vågskvalpet mot störande ljud. Byt ut olympiska spel mot exempelvis Pisa-studien. På samma sätt som reningsverket i Sydney bidrog till en snabbare bassäng, kan en bra ljudmiljö bidra till en skolmiljö som underlättar lärandet och skapar bättre resultat.

Hur fungerar era bassänger? Hur lätt är det att lyssna och hur lätt är det att prata på din arbetsplats?

Har ni på er skola frågat elever och skolpersonal vilka ljud de tycker om och vilka ljud som stör? Om inte, så föreslår jag att ni gör det.

Ge sedan resultatet till
arbetsgivaren, så att de vet vad som ska förbättras. Då skapas förutsättningar för bättre studieresultat och bättre arbetsmiljö.